Sobril 1 Postad 5 Februari , 2009 SEGLINGSTERMER MED FÖRKLARINGAR. UNDER FINNS ORDLISTA. Det här ska man kunna. Akterrunda. Bågformen på ett segels akterlik Akterstag. Stagar masttoppen akteröver Akterstagslatta. Förlänger mastens toppbeslag akterut för att tillåta större akterrunda på storseglet Anfallsvinkeln. Är vinkeln mellan luftströmmens infallsvinkel och och segelprofilens korda Avdrift. Den avvikelse från den styrda kursen som orsakas av vind och ström Avlastare. Ett beslag som låser fast skot och fall Babystag. Sitter i höjd med de aktre undervanten och stagar mastens nedre del förut Backstag. Stag som spänner upp förstaget Barberhauler. Trimtamp som reglerar ett skot vertikalt och/eller horisontellt Beknip. När en tamp eller lina har fasnat mellan två föremål Beslagsband. Band som används till att surra fast ett nedhalat segel Beslå. Surra fast ett nedhalat segel Bidevind. Segling ca 45 grader mot vindögat Bimini. Ett solskydd över sittbrunnen Bindrev. Storseglet revas en eller flera nivåer mha. en lina som träs genom en rad av öjetter Block. En trissa som leder skot och fall Blooper. Asymmetriskt undanvindssegel Bog. Riktning i förhållande till vinden t.ex. kryssbog Bomkapell. Storsegelskydd när det ligger vikt på bommen Bomlik. Storseglets bomkant Bomrullstor. Storsegel som kan rullas in i bommen Bomsax. Stötta till storsegelbommen Bomtält. Ett kapell lagt över bommen och som är öppet förut och akterut Bomuthal. Sträcker storseglets bomlik Bottenrev. Det djupaste revet som kan tas in i ett segel Brotch. Okontrollerad upplovning vid spinnakersegling Brytblock. Ett fast block som leder skot och fall Bräcka. Skota focken i lovart Burka. Med kroppsvikten väga upp en krängande båt åt lovart Bändsling. Surrning med tunn lina eller garn Bära av. Att med handkraft förhindra att en båt törnar emot ett annat föremål Checkstag. Undre backstag Crosscut. En segelskärning med segelpanelerna (våderna) vinkelrätt mot akterliket Cunningham. Trimtamp ovanför halshornet som sträcker förliket eller mastliket neråt Dejsa. Glida bakåt med vindens hjälp Dikt bidevind. Segling så högt i vind som möjligt Dirk. Lina som håller upp bommen Downwash. Den avböjning av luftströmmens riktning åt lä som har skett akter om ett segel Dreja bi. Driva med stäven snett mot vinden Driva. Att okontrollerat föras i den riktning som bestämdes av rådande vind, vågor och ström Fall. Lina att hissa eller fira segel med Falla av. Gira ner från vindögat Fallavlastare. Anordning som låser fast fallet. Fallgirig. När segelbåten har en tendens att falla Fallhorn. Det övre hörnet av ett segel till vilket fallet fästs Fartvind. Vind som skapas av båtens fart Flytande skotpunkt. Med kontrollinor ner till sittbrunnen kan förseglets skotpunkt flyttas steglöst Fiolstag. Stag som hindrar masttoppen att böjas Fira. Ta ner ett segel Fock. Litet försegel Fullängdslatta. Latta som sträcker sig utmed hela storseglets bredd Förlig vind. När vinden kommer in akter om tvärs Försegel. Segel fäst vid förstaget Förstag. Stagar masten föröver Förstagsprofil. Profil med ränna fäst vid förstaget där förseglets replik träs in Förtöja. Göra fast båten vid tex. brygga Gaj. Spinnakerns lovart skot Gast. Tillfällig besättningsmedlem under kappsegling Gennaker. Stor genua på gränsen till spinnaker Genua. Försegel som sträcker sig akter om masten Gippa. Undanvindsvändning Gira. Svänga, ändra kurs Hals. Den sida från vilken vinden kommer in exv. styrbordshals Halsa. Fästa seglets halshorn Halshorn. Seglets nedre och främre horn Halvvind. Segla med vinden in tvärs Hook. Uppböjning åt lä i akterkanten på ett segel Horn. Seglets hörnen Hundsvott. Fast ögla i undre ändan av ett block Häckstag. Akterstag Höjda. Gå närmare vindögat Höjdtagning. Hur högt man kan segla mot vinden Inre förstag. Stagar mastens mittsektion föröver Inrullningslina. Lina för inrullning av rullfock Kantra. När en båt välter åt sidan och inte rätar upp sig Kastblock. Öppningsbart block Kaus Ring- eller hjärtformad skoning inuti en ögla på tågvirke Kick(talja) Håller ner bommen Kickstång. Stång mellan mastfoten och bommen som håller bommen uppe Korda. Den raka linjen mellan ändpunkterna i ett bågsegment Kryssa. Sicksacksegling snett mot vinden Krängpinne. Ledbar förlängare till rorkulten Kursstabilitet. En segelbåts förmåga att bibehålla sin kurs utan rodrets inverkan Kutterstag. Inre förstag i höjd med backstagen som stagar mastens övre sektion föröver Kära. Segla mycket nära t.ex. en udde Latta. Styvar upp ett akterdelen på seglet Lateralplan. Horisontell projektion av undervattenskroppen Layline. Den tänkta linjen varefter en båt kan segla till det tänkta målet utan att gippa eller slå Lazy bag. Storsegelkapell som öppnas uppåt Lazy jacks. Linsystem som samlar storseglet på bommen Ledblock. Block som leder linor i en viss riktning Ledvagn. Travare på skena för sidförflyttning av storskotet Levang. Skena som skotet till den självskotande focken åker fram och tillbaka på Lift Trimtamp med vilken spinnakerbommens mastinfästning regleras upp och ner Lik. Kanten på ett segel Likränna. Spår i mast vari seglets mastlik löper Litsa. Montera ett segels lik på bom, mast eller förstagsprofil Litshake. Hake med vilken ett försegel fästes till förstaget Lova. Gira upp mot vindögat Lovart. Den båtsida där vinden blåser in Lovgirig. När segelbåten har en tendens att lova Luffa. Att pressa upp en annan segelbåt mot lovart Lä. Den båtsida där vinden blåser ut Länsa Segling med vinden in akterifrån Lösfotat storsegel. Storseglet är fäst vid bommen bara vid hals- och skothorn Mastheadrigg. Rigg där förstaget är fäst i masttoppen Mastkrage. En mastkrage är en tätning mellan masten och däcksringen Mastlik. Storseglets mastkant Mastskädda. Triangelformat fäste för akterstaget i masttoppen Masttoppsrigg. Rigg där förstaget är fäst i masttoppen Mojna. Avtagande vind Naja. Binda fast med segelgarn Nedhal. Trimtamp som håller ner spinnakerbommen Nock. Bommens ände, främre eller aktre Nyckstek. Knop med ögla som löses genom ett ryck Partialrigg. Rigg där förstaget inte är fäst i masttoppen Pistolhake. Öppningsbar bygel som fäster förseglets förlik vid förstaget Plattläns. Segling med vinden in rakt akterifrån Planrev. Trimtamp mellan aktre bomnock och akterlik för planing av segel Polardiagram. I ett polardiagram kan man läsa av vilken teoretisk maxfart man kan ha vid olika vindstyrkor och vindvinklar Prevetergaj. Tamp som hindrar bommen att slå över vid gipp Pålstek. Knop som ger en fast ögla Rake. Mastlutning akterut Rank. Är en båt som är instabil i sidled Rappa ur. När en lina dras ur ett block Replik. Insydd lina i mastliket som löper i mastrännan Rev. Den del av segelytan som försvinner när man revar Revkrok. Fäste på för revöglan vid mastliket Revlöddra. Hål med kaus i segelduk för revlinor eller sejsingar Revsejsing. Kort lina fastsatt i seglet som används till att binda upp den revade delen av ett segel Rigg. Mast, stag och vant Rodertryck. Det tryck som verkar på rodret när båten är obalanserad Rodkick. Stång mellan mastfoten och bommen Rorgängare. Den besättningsman som står till rors Rorkult. Stång som används för att manövrera rodret Rorsman. Den besättningsman som står till rors Rullfock. Fock som rullas upp på förstaget Rullkapell. Kapell som hissas utanpå ett inrullat försegel och skyddar mot sol och regn Rullrev. Vid revning rullas storseglet upp på bommen. Rullstor. Storsegel som kan rullas in i masten Rymma. Gör vinden när den vrider akerut Ryttare. De travare som sitter i mastliket och som löper i en skena på masten Röstjärn. Vantinfästning på eller under däck Sagg. Förstagets avböjning åt lä Sann vind. Vindens verkliga riktning och styrka Saxa. Att ha storseglet och focken på var sida på läns Schackel. Öppningsbar och U-formad föreningslänk Segelbuk. Inbuktningen som ger en vingprofilform Segelställ. De segel som kan vara hissade samtidigt på en segelbåt Sejnfall. Ett fall i vantspridaren som användes till att hissa flaggor och vimplar med Sejsing. En kort tunn lina med en splitsad ögla i ena änden Självskotande fock. En fock vars skot löper på en skena i tvärskeppsriktningen Sjörum. Område i lä där båten har plats att manövrera Skarndäck. Den yttersta remsan av däcket Skenbar vind. Vektorsumman av sann vind och båtens fartvind Skot. Tamp att reglera ett segels vindvinkel med Skota hem. Dra in ett segel närmare långskeppslinjen Skotlås. Klämma som låser fast skotet Skotråtta Fjädrande klämma som låser fast skotet Skotskena. Reglerar fockskotets skotpunkt långskepps Skotvagn. Reglerar storskotets skotpunkt tvärskepps Skotpunkt. Den infästningspunkt, vilket det block är placerad på, som skotet löper genom fram till skothornet Skotvinch. Utväxlad spole som underlättar inskotning Skära i. Montera ett segels lik på bom, mast eller förstagsprofil eller trä en lind genom ett block Sköra. Få ett segel sönderblåst eller på annat sätt förstört Slacka. Släppa efter på t.ex. ett skot eller fall Slag. Genomvindsvändning från den ena bidevindshalsen till den andra Slagsida. Båtens lutning åt sidan Slå. Att vända en segelbåt genom vinden Släcka. Släppa efter på t.ex. ett skot eller fall Slör. Segling med vinden in snett akterifrån Snabbrev. Via ett blocksystem i bommen dras både mastlik och akterlik ner mot bommen när man drar i revlinan Snörplina. Trimlina för segellik Spalteffekten. Spalteffekten är benämningen på den uppbromsning av luftströmmen som sker när den trängs ihop mellan förseglet och storseglet. Spinnaker. Stort ballongsegel framför förstaget Spinnakerbom. Håller ut spinnakern åt lovart Spinnakergång. Segling med spinnaker Spinnakerstrumpa. Strumpa att hissa och fira spinnakern i Spribom. Håller ut förseglet mot lovart vid plattläns Sprayhood. Stänkskydd av tyg över ruffnedgången Stag. Stagar masten för- och akterut Stagvända. Vända båten med fören genom vindögat Stallning. När seglet tappar sin lyftkraft pga. för stor anfallsvinkel eller för djup buk Stormfock. Liten fock som används vid segling i hård vind Stormstor. Litet storsegel som används vid segling i hård vind Storsegel. Segel på mastens akterkant Straffa. Sträcka eller spänna hårt Sträckbog. När man seglar bidevind och inte behöver slå för att komma till en bestämd punkt Sugga. Lina med kastblock som planar ut spinnakern och hindrar den från att lyfta Svepta spridare. Bakåtvinklade vantspridare Säcka. Att packa ett segel vikt på rätt sätt i segelsäcken Sätta segel. Att sätta ett segel är att hissa och skota det Tamp. Den lösa änden på en lina Telltails. Trådar som visar luftströmningen längs seglet Timglas. När spinnakern vrider sig runt förstaget formas den till ett timglas Travare. Länkar som löper i en skena Trimma. Att justera segel och rigg i syfte att få segelbåten att prestera maximalt Trimtrådar. Trådar fästa på vanten som visar relativ vind Triaticstag. Förstaget för en mesanmast Trysail. Stormstorsegel Tvärs. Vinkelrätt ut från båtsidan Twist. Den gradvisa vridningen av storseglet från bom till fallhorn i förhållande till långskeppslinjen Tågvirke. Gemensam benämning på alla de linor som används ombord Underriggad. En segelbåt sägs vara underriggad om den har mindre segelyta än som motsvaras av dess tvärskeppsstabilitet Upwash. Avböjningen åt lovart av luftströmmen i framkanten på ett försegel (som orsakas av undertrycket på läsidan) innebär en gynnsammare anfallsvinkel UV-skydd. Påsydd UV-skydds duk i akterliket på ett rullförsegel som skyddar mot solstrålningen i inrullat läge Vant. Stagar upp masten i sidled Vantskruv. Spännskruv till vant och stag Vantspridare. Håller ut vanten från masten VMG (Velocity made good) Fart rakt mot eller med vinden Vindvisare. Strut eller pil i masttoppen som visar den relativa vindriktningen Vindregister. Ett segels vindregister avser anpassning till vissa vindstyrkor Väja. Vika av från kursen för att undvika kollision Windex. Vindriktningsvisare i masttoppen Öljett. Två hopstansade mässingsringar som förstärker ett hål i tex ett segel Öppen bog. Halvvindsbog, slörbog och länsbog men inte kryssbog Öppen vind. Segling med vinden in akter om tvärs Överlappande. Försegel som sträcker sig akter om masten Överriggad. En segelbåt sägs vara överriggad om den har större segelyta än som motsvaras av dess tvärskeppsstabilitet Mer finns att läsa här, navigationstermer, även engelska seglingstermer, VHF-termer och GPS-termer.http://www.rorgangare.se/3_seglingstermer.html Segilingstermer. ORDLISTA Aframaxfartyg.= Tankfartyg på upp till 120.000 ton dödvikt, dimensionerade för att kunna anlöpa nordamerikanska atlanthamnar, med maximal last. Afra.= American Freight Rate Association. Agent.= Företrädare i en hamn för t ex ett linjerederi. Andrahandsmarknad.= Köp- och försäljningsmarknad för begagnade fartyg. Avlastare.= Exportörer, lastägare, avskeppare, befraktare. Avskrivning.= Det räkenskapsmässiga avdrag, som görs i ett bolags bokslut för att kompensera slitage och åldrande på företagets fartyg, hus, verktyg, maskiner etc. Bareboat-charter.= Kallas även skeppslega. Redaren hyr ut fartyget utan manskap ofta under en lång period. Den som hyr fartyget betalar driftsutgifterna medan bareboathyran betalas till redaren med en fast summa varje månad. Befraktare.= Många gånger en lastägare eller den som hyr fartyget. Befraktare är också yrkesbeteckningen på rederitjänsteman på mäkleri, som sysslar med att göra affärer på fraktmarknaden. Bekvämlighetsflagg (Flag of Convenience).= Land som tillåter registrering av utländska fartyg i obegränsad utsträckning och som underlåter att utöva säkerhetsmässig och social kontroll över nationens handelsflotta. Bilateral överenskommelse.= Avtal mellan två staters regeringar. BNI. Bruttonationalinkomst.= BNP plus faktorinkomster (löner, kapital- och företagarinkomster) från utlandet minus faktorinkomster till utlandet. BNP. Bruttonationalprodukt.= Det samlade värdet av varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Bortfraktare.= Den redare som utför transporten. Bulk.= Oemballerad fartygslast, t.ex. kol, malm och spannmål. Bunker, bunkring.= Benämningen på fartygets drivmedel, dvs. den olja som används i fartygets maskineri. Ombordtagande av bunkers kallas bunkring. Cabotage.= Rätten att utföra inrikes transporter inom annat land. CAP.= Condition Assessment Programme – ett kvalitetsklassningsprogram för tankfartyg. Capesize.= Bulkfartyg i storleksklassen 100.000–150.000 ton dödvikt. C & F (Cost and Freight).= Säljaren betalar kostnader och frakt för godset till destinationsorten. Köparen står för risken från utskeppningshamnen. Certeparti.= Fraktavtal, som innehåller alla de klausuler, som fastställer villkoren för transporter. C.i.f.= Handelsterm som i sig innesluter skyldighet för säljaren att anskaffa fartyg eller boka utrymme för överförandet av godset till av köparen angiven hamn, ombesörja att lasten kommer ombord i fartyget, försäkra lasten tillfredsställande och betala frakten antingen i förskott eller genom kreditering i fakturan. Vem som skall betala lastnings- resp lossningskostnader är en förhandlingsfråga, vars resultat redovisas i certepartiet. COFR, Certificate of Financial Responsibility.= Certifikat som krävs vid anlöp i amerikanska hamnar och som visar att rederiet har godkända garantier om finansiella resurser vid oljespill. Cross Trader.= Se Third flag carrier. Dagskostnad.= Kvarstående kostnader efter avdrag för kapital- och resekostnader. Dagskostnader avser bl.a. teknisk drift, bemanning, administrativa kostnader samt de försäkringskostnader som kan hänföras till fartyget. Delivered at frontier.= Säljaren står för transport av godset till ”tullgränsen” i det land som nämns i köpeavtalet. Delivered duty paid.= Säljaren står för transporten till köparens fabrik eller driftställe. Demurrage.= Kompensation, som skall betalas av befraktaren, avlastaren eller mottagaren per dygn eller pro rata för extra liggetid i laste- och/eller lossehamn utöver vad som stipuleras i fraktkontrakt. Dispatch.= Den gottgörelse, som rederiet betalar till befraktare, avlastare eller mottagare per dygn eller pro rata för insparad tid i laste- och/eller lossehamn jämfört med vad som stipuleras i fraktkontrakt. Distansminut (nautisk mil).= 1.852 meter. Dockning.= Torrsättning av fartyg vid varv för översyn och reparation. Driftskostnad.= Alla kostnader som är att hänföra direkt till fartygets drift, t.ex. kostnader för besättning, teknisk drift, försäkringar, underhåll och reparation. Dräktighet (tonnage).= Ett fartygs dräktighet är ett sortlöst jämförelsetal för fartygs storlek beräknat enligt 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. Bruttodräktigheten anger fartygets storlek och bygger på fartygets totala inneslutna rymd medan nettodräktigheten är beroende av rymden av fartygets lastrum, antal passagerare samt fartygets djupgående i relation till mallat djup. Bruttotonnaget betecknas gt (gross tonnage). även beteckningen UR (Universal Rules) används för att visa att fartyget är mätt efter det senaste regelverket. Dödvikt (deadweight).= Vikten av den last, bunker och lös utrustning, som fartyget förmår bära. Dödfrakt (dead freight).= Ersättning till bortfraktaren för skillnad mellan avtalad och verklig fraktvolym. ECDIS, Electronic Chart Display System.= System för vektoriserade, digitala sjökort. Enhetsakten.= Fördrag från 1986 som bl a ändrade beslutsformerna så att beslut rörande EUs inre marknad skulle tas med kvalificerad majoritet i stället för enhälligt. Enkelresa. Enstaka resa som ett trampfartyg företar med last. Enpunktsförtöjning (single buoy mooring).= Boj där tankfartyg kan ligga på svaj och lossa eller lasta sin last via pipeline, som är sammankopplad med bojen. Europeiska rådet.= EUs högsta organ. Evergreen-basis.= Ett avtal som avses förlängas efter den fastställda perioden, varvid hyran omräknas. Ex Ship.= Säljaren står för kostnader och risker tills fartyget anlöper destinationshamnen. Ex Quay. Säljaren står för kostnader och risker till kajen i destinationshamnen. Ex Works.= Godset hämtas hos säljaren. Köparen står för alla kostnader och risker för transporten. Fastship.= Snabbgående, halvplanande enskrovsfartyg. Fat.= Enhet för handel med olja. Ett fat motsvarar ca 159 liter och det går ca 7,1 fat på ett ton olja. F.o.b.= Free on board betyder att lasten lämnas fritt ombord i fartyget men innesluter icke kostnaden för eventuell trimning eller stuvning. FOC.= Se bekvämlighetsflagg. F.i.o.= Free in and out betyder att lasten lämnas och tages i resp ur fartyget utan någon kostnad för rederiet. Eventuell trimning eller stuvning i såväl laste- som lossehamn betalas däremot av fartyget. F.i.o.t.= Lasten lämnas av avlastaren/befraktaren fritt ombord i fartyget och tages i lossehamnen fritt ur fartyget men under fiot betalar befraktaren all erforderlig trimning. F.i.o.s.= Lasten fritt in och ut och stuvad. Flaggdiskriminering.= Nationell lag, som förbehåller rätten till sjötransport åt hela eller delar av den egna handelsflottan. Fraktrate. Den överenskomna frakten räknat per ton last per kubikmeter eller per ton d w och månad. Frakttariff.= Lista över de frakter ett linjerederi debiterar för olika varuslag på olika transportsträckor. Free alongside ship.= Säljaren lämnar godset i skeppningshamnen, vid fartygets sida eller i läktare. Köparen står för alla kostnader när godset avlämnats. Free carrier (named point).= Ett alternativ till Fob. Säljaren lämnar godset till fraktföraren vid den i kontraktet angivna orten. Risken överförs från säljare till köpare på den nämnda platsen. Freight or carriage paid to.= Säljaren betalar kostnader och frakt för godset men risken övergår på köparen när godset lämnats till förste fraktföraren. Freight or carriage including insurance paid to.= Samma som ”Freight or carriage paid to” men säljaren betalar även försäkringen. Fusion.= Sammanslagning av två eller flera rederier. Gantrykran.= Bockkran med horisontell utliggare under vilken finns körbart lyftarrangemang. Kranen arbetar i två plan och är särskilt lämpad där större precision erfordras. GMDSS, Global Maritime Distress and Safety System.= Internationellt system för nödradiokommunikation via satellit och markvåg. GRT, Gross Register Ton.= Bruttoregisterton. HSC (High Speed Craft).= En definition av höghastighetsfartyg antagen av IMO, med fart och storlek som variabler. HSS (Highspeed Sea Service).= Färjekoncept med stora katamaraner med kapacitet för 1.500 passagerare och 375 personbilar alternativt 50 lastbilar och 100 personbilar. Handysize.= Bulkfartyg på 20.000–50.000 ton dödvikt. Hovercraft.= Fartyg, som går fram strax ovanför vattenytan vilande på en luftkudde, som alstras av starka fläktar. Hydrofoilbåt.= Båt med bärplan, vilket medför att nästan hela skrovet reser sig över vattenytan vid hög fart. Innocent-ownerförsäkring.= Försäkring som skyddar fartygsägaren mot försummelser från bareboatbefraktarens sida i försäkringsfrågor. Intermodal.= Samordning av transporterna av t.ex. containers för ett flertal olika transportmedel som fartyg, bil, järnväg etc. Joint Service.= Samsegling oftast med gemensamma turlistor. Var och en sköter sin del av trafiken men mycket i samarbete med de andra i gruppen ingående rederierna. Kapitalintensiv.= Ett fartyg med förhållandevis stora kapitalkostnader. Kasko.= Redarens primära försäkring som täcker fartyget. Klarering.= Ombesörjande av olika formaliteter och utbetalningar av hamnavgifter, tull etc i samband med att ett fartyg anlöper eller avgår från en hamn. Klareringen sköts av klarerare anställda av rederiets ombud i hamnen. Klassifikationssällskap.= Oberoende organisation som kontrollerar fartygs säkerhet och kvalitet mot såväl egna som nationella myndigheters regler. Klausul.= Bestämmelse i kontrakt. Knop. Mått på fartygets fart. En knop = en distansminut per timme, alltså: 1,85 km/tim. Kombinationsfartyg.= Fartyg som kan användas både som tank- och bulkfartyg. Kommission.= Mäklarens arvode – ofta 1,25 procent av bruttofrakten. Vid köp/försäljning ofta en procent av köpeskillingen. Konferens.= Samtliga linjerederier som trafikerar samma trad. Inom konferensen regleras trafikutbud, frakter osv. Konossement (Bill of Lading).= Sjötransportavtal som är ”omsättningsbart”, dvs. det är en värdehandling som man kan sälja lastpartiet med. Konsekutiva resor.= Ett bestämt antal enkelresor som i en följd kan utföras enligt avtal med befraktare. Konsortium.= Ekonomiskt och trafikmässigt samgående mellan rederier för att lösa en transportuppgift. LASH. Förkortning av ”lighter aboard ship”.= Ett system där ett stort moderfartyg transporterar pråmar, som kan lastas, transporteras och sjösättas av moderfartyg. Lastkontrakt (Contract of Affreightment).= Redaren förbinder sig att transportera en bestämd lastkvantitet mellan avtalade destinationer över en viss period. Ofta stipuleras hur långa intervallen skall vara mellan varje resa och största tillåtna fartygsstorlek. LIBOR.= London Inter Bank Offered Rate. Lift on lift off (lo-lo).= Lastning med hjälp av kranar och annan lyftutrustning. Containers placeras i sådana fartyg under däck i ett vertikalt gejdersystem (skenor som håller lådorna på plats). Liggedagar.= Den tid befraktaren enligt fraktavtalet har rätt att disponera båten för lastning och lossning. Liner terms. De villkor på vilka linjesjöfarten transporterar gods varvid rederiet står för alla lastnings- och lossningskostnader, fartygets hamnumgälder osv. LNG (Liquified natural gas).= Flytande naturgas som transporteras nedkyld till –162°C. LOF, Lloyd’s Open Form.= Standardiserat bärgningskontrakt. Den senaste versionen kallad LOF-95 tar hänsyn till bestämmelserna i International Convention of Salvage. LPG (Liquefied petroleum gas).= Flytande petroleumgas som transporteras under tryck och/eller nedkyld. Läktring.= överföring av last mellan två fartyg till sjöss. Maastrichtfördraget.= Fördrag om upprättande av en ekonomisk och politisk union, Europeiska Unionen, mellan EG-länderna som trädde i kraft 1/11 1993. Manifest.= Ett dokument innehållande en fullständig lista över lasten i ett fartyg. MARPOL.= International Convention for the Prevention of Pollution from Ships. IMOs konvention om utsläppsbegränsningar från fartyg. Mellanstatlighet. Samarbete mellan stater där de enskilda nationerna behåller sin nationella särart. M/S.= Motor Ship. M/V.= Motor Vessel. M/T.= Motor Tanker. Mäklare.= Se Skeppsmäklare. OBO-fartyg (Oil, Bulk, Ore).= Se kombinationsfartyg. Off Hire.= Tid som tidsbefraktat fartyg är ur drift p.g.a. att fartyget tillfälligt inte är i förstklassigt skick. Under Off Hire utgår ingen tidshyra (fraktbetalning). Anledning till Off Hire kan t.ex. vara klassning, bottenmålning, reparation etc. Operator.= Den som för tillfället använder fartyget (vilket inte behöver vara redaren eftersom denne kan hyra ut sitt fartyg). Outsider.= Rederi som opererar utanför och i konkurrens med konferenserna genom att underbjuda konferensernas fraktsatser. Panamax.= Fartyg som uppfyller minst ett av följande kriterier, bredd 100 fot (30,5 m), längd 965 fot (294,1 meter) eller djupgående 39,5 fot (12,04 meter). Panamax är också ett begrepp för bulkfartyg på 50.000–80.000 ton dw. Ca 80 000 ton dw är maximistorleken för att ett fullastat fartyg skall kunna passera Panamakanalen, därav namnet ”panmax”. Partredare.= Delägare i ett fartyg, som ägs i en bolagsform som liknar kommanditbolagets. Partredare kan vara en enskild person eller ett aktiebolag. Inom sjöfarten förekommer det att börsnoterade företag är partredare. En av partredarna utses som huvudredare. Pax.= Förkortning av orden maximala antalet passagerare. Personalintensiv. Fartyg med förhållandevis höga personalkostnader. Pool.= Samarbete under avtalade former mellan ett antal rederier. Poolning.= Fördelning av lasten eller frakten efter en viss formel. Inom konferenser förekommer pooler som är avsedda att förhindra onödig konkurrens. Inom samseglingsgrupper o d har man ofta pooler för att de deltagande rederierna skall få en rättvisare utdelning av de gemensamma ansträngningarna. Postpanamax.= Beteckning för en ny generation containerfartyg, och numera även kryssningsfartyg, vars dimensioner är för stora för att kunna passera genom Panamakanalen. Pre-cooling.= Nedkylning av lastrum till bestämd temperatur under en viss period före lastning. Produkttanker.= Fartyg som transporterar raffinerade produkter. Protection and Indemnity, P & I eller Pandi.= Försäkring för rederiers ansvar gentemot tredje man. Protektionism.= Statligt skydd under vilket den egna handelsflottan befrias från vissa konkurrensmoment. Pullmankoj.= Koj (säng) som kan fällas upp i väggen (skottet) när den inte används. Pulp-temperature.= Den temperatur som mätes inne i en viss vara exempelvis en nötkreaturskropp eller en frukt. Redd.= Särskilt anvisat område där fartyg kan ankra i anslutning till en hamn, flod, kanal eller liknande. Resekostnader.= Kostnader som är direkt relaterade till den aktuella resan, exempelvis bunker, hamnavgifter etc. Roll on roll off (ro-ro).= Lastning och lossning genom att lasten köres ombord via en eller flera ramper i fartygets ändskepp eller sidor. De olika fartygsdäcken är förbundna genom ramper. Romfördraget.= Fördrag från 1957 om upprättande av Europeiska Ekonomiska Gemenskapen EEC, senare EG. SAR, Search and Rescue.= Organisation och operation vid sjöräddning. SBT, Segregated Ballast Tanks.= Tankar i tankfartyg som endast används för ballast. Shelterdeck.= Däck, som ligger ovanför fartygets huvuddäck och som inte ingår i fartygets bruttotonnage. Shelterdeck var ursprungligen avsett som ett skydd mot vind och sjö och hade inte samma styrka som skrovet i övrigt. Med tiden har denna definition av finurliga konstruktörer urvattnats. Ett fartyg med stängt shelterdäck är byggt så att man genom vissa luckarrangemang alternativt kan använda det övre eller undre däcket som huvuddäck. Lastlinjemärkets placering beräknas från huvuddäcket. Sidport.= Portliknande lucka i fartygets sida genom vilken lastning och lossning kan ske antingen genom ombordkörning eller från en kajtruck till en ombordtruck. Singledecker.= Enkeldäckat fartyg. Skeppsmäklare.= Fristående ombud som förmedlar last och/eller fartygsutrymme samt köp och försäljning av fartyg. SOLAS-konventionen.= International Convention for the Safety of Life at Sea. IMOs regelverk avseende framförallt fartygs säkra konstruktion och utrustning. Spotmarknad.= Fraktmarknad där fartyg slutes för enstaka resor. SSS, Short Sea Shipping.= Handelssjöfart mellan EU-länder. Styckegods.= Gods som skeppas i mindre partier exempelvis lådor, kartonger, säckar, balar etc. direkt i fartyg eller samlastas i containers eller på andra lastbärare. STCW-konventionen. International Convention on Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers.= IMOs regelverk avseende utbildning och behörigheter för sjöpersonal samt regler för vakthållning på fartyg. Subsidiaritetsprincipen.= Beslut inom EU skall tas på ”lägsta effektiva nivå” inom organisationen dvs. en fråga skall i första hand avgöras på nationell nivå om syftet inte bättre uppnås på EU-nivå. Suezmax.= Tankfartyg på ca 150.000 ton dw. Ca 150.000 ton dw är maximistorleken för att ett fullastat fartyg skall kunna passera Suezkanalen, därav namnet ”suezmax”. T/T.= Turbine Tanker. Tainting.= Skada på kyllast som vållats av lukt från andra laster. Bland gods som lätt skadas på detta sätt kan nämnas mejeriprodukter och frukt. Third flag carrier (cross trader).= Rederi som transporterar gods mellan utländska hamnar. Tidsbefraktning (timecharter).= Redare hyr ut sitt fartyg komplett och bemannat för en betalning som utgår med en viss summa per dag eller en viss summa per ton dw och månad. Den som hyr fartyget betalar för bunker och hamnavgifter. Tonkilometer.= Ett prestationsmått som innebär transport av ett ton en kilometer. TOVALOP. Tanker Owners’ Voluntary Agreement concerning Liability for Oil Pollution.= Världens tankfartygs frivilliga överenskommelse beträffande ekonomisk gottgörelse vid oljeskador. Trampmarknad.= Den delen av sjöfartsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resa. Ett annat ord för trampmarknad är spotmarket. ULCC. ”Ultra large crude carrier” – tankfartyg över 350.000 ton. Unitisering/Enhetslastning.= Sammanföring av mindre kollin till större lastenheter för att underlätta lasthanteringen. Sådana större lastenheter kan byggas upp på lastpallar, lastflak etc. VLCC. ”Very large crude carrier” – tankfartyg över 200.000 ton. VTS. Vessel Traffic System.= System för övervakning av sjötrafik. Worldscale (WS).= Ett internationellt fraktindex-system för tankfartyg. När tankfartyg kontrakteras för en last uttrycks frakten nästan alltid i procent av Worldscaleindex. Öppet fartyg.= Ett fartyg där lucköppningarna till lastrummen sträcker sig praktiskt taget från fartygssida till fartygssida varvid någon horisontell förflyttning av lasten nere i lastrummen ej behöver ske. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Sobril 1 Postad 5 Februari , 2009 Vad står M/S eller S/S för? Eller vad står HMS för? http://www.answers.com/topic/ship-prefix Kolla här i ship prefix. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
thomas_sundberg 1 Postad 6 Februari , 2009 Fantastiskt komplett!! M/S = Motor Ship S/S sailing ship HMS = Hans majestäts skepp alltså militära fartyg En liten besserwisser bara, Knop = en distansminut/timme är inte 100 % korrekt. En distansminut syftar till vinkelmåttet bågminut, dvs, en 60 del av en grad. Då Jorden inte är en perfekt sfär kommer bågminuten att variera i längd utefter jordytan beroende på var den ställs. Det korrekta och internationella enheten är Nautisk mil (forkortas n.m eller M) dvs 1852 meter. Alltså en Knop = En nautisk mil/timma. Ibland används utrycket sjömil likställt med nautisk mil, detta är inte heller korrekt då en sjömil historikst sätt var en geografisk mil ungefär 7 km om jag inte minns fel. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
jj64 0 Postad 7 Februari , 2009 Skitkul förteckning. Men alla dessa ord är urgamla, finns det ingen ren historisk förklaring någonstans till varför det heter på ett visst sätt? Varför babord heter babord vet man ju. Men alla andra ord då Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
BennyBanan 0 Postad 7 Februari , 2009 Ordbajs !!!!!!!!!!!! Men rätt kul ändå........................ Den alltid lika ödmjuka BB Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Gäst Kalman Postad 8 Februari , 2009 Alltid lär man sig något nytt. Triaticstag. Har aldrig hört talas om det. Men slog upp det i mina källor samt gogglade lite. http://www.nauticat.nu/Nauticat club 2006/question.htm För på gamla skeppens tid hette staget samma som motsvarande mast eller stång. Så mesanmärsstångens stag hette hette just märsanmärsstag. Själv tror jag att det i modern tid med tvåmastade båtar och aktre masten dessutom i ett stycke, ingen märs/bram osv, så har man förenklat det hela. Det har kanske blivit en språcklig förvandling ungefär som det där med kölsvinet. Idag menar vi ju helt enkelt den djupa gropen under/i golvet för att tala landkrabbaspråk. Men från början var det den längsgående stocken som satt ovanpå själva kölstocken alltså. Samma med checkstay. Det har uppstått ganska klart ur behovet att namnge ett nytt stag som används mest i kappseglingssammanhang på speciella riggar. Ni minns kanske hur ordet Genua kom till? Det blev kanske ännu mera ordbajseri nu men det är alltid kul att lära sig något nytt. Fast jag är väl kanske lite konservativ.Kopmmer jat att ha en tvåmastad segelbåt kommer jag nog att kalla Triaticstaget för mesanstag. Självklar och enklare? Hälsningar, Kalman http://www.nauticat.nu/Nauticat club 2006/question.htm Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
daru 0 Postad 8 Februari , 2009 De flesta av de ord och fraser som används till sjöss idag är lånade eller i vissa fall tagna rakt av ifrån Tyska, Holländska och Engelskan. Dessa har varit de stora sjöfartsländerna, både i avseende vad gäller stora handelsflottor, men även stora hamnstäder. Många svenska sjömän har seglat under dessa flaggor och/eller besökt deras hamnar. På denna sidan kan man läsa om många olika ord och uttryck och var de kommer ifrån:http://www.sjofartsverket.se/SeaTime/templates/STPageColumns____7825.aspx Mvh Daniel Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Crona 4 Postad 13 Februari , 2009 Jag trodde S/S stog för Steam Ship. Och M/S är väl motor seglare. M/V = motor vessel Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
thomas_sundberg 1 Postad 12 Mars , 2009 du har så rätt! Fel av mig. Där får man för att man försöker Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
forgus31 139 Postad 12 Mars , 2009 Det var ett långt inlägg. Inte visste jag att du hade så stort ordförråd. Men: Fira. Ta ner ett segel. Det behöver ju inte vara ett segel alltid. Fira är motsats mot hissa. Ibland hör man, fira upp den där grejen. Vad ska man göra då? Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
bellaragazza 0 Postad 12 Mars , 2009 Hej Såg att fockedrevsudd inte var med. Är det någon här som vet vad det är. Jag vet Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
forgus31 139 Postad 12 Mars , 2009 När focken fastnat i drevet och vi fåt loss slamsorna kallar vi det j-a fockedrevsudd. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
nirilli 0 Postad 13 Mars , 2009 Efter att ha läst allt detta undrar jag hur fan har man klarat sig på sjön i alla år. Enligt min son får man kalla tamparna för snören om man har haft båt i mer än 30 år. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
cerber0s 1 Postad 13 Mars , 2009 S/S står helt riktigt för Steam Ship, M/S står för Motor Ship, inte Motor Seglare, M/V står för Motor Vessel, helt riktigt. S/Y är Sailing yacht, T/T ser man ofta på små båtar och jollar och betyder Tender To. Jag kan också vara messerschmitt!! Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Sobril 1 Postad 13 Mars , 2009 Det saknas en hel del ord om man kollar riktigt noga. Kanske hittar ni något mer, ser att bl.a halkip, stävögla (inte uggla) saknas. Vad kan det vara? Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
smoegen 89 Postad 13 Mars , 2009 Detta ord är den korrekta benämningen på det sjömaningsarbete man finner i kläppen på en skeppsklocka. Ha´ t pent Smoegen Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
coppertail 285 Postad 13 Mars , 2009 Fattas mängder med ord, bla, en sida till ungefär med benämningar på ett fartygs olika delar. Bäst tycker jag dock är att den eviga diskussionen om sjömil, nautisk mil, distansminut mm, mm, är fullständigt borta inom yrkessjöfarten. Där gäller helt enkelt mil och kablar. Ex, - Jag har ankrat 5 mil sydväst om hmhmhm,, Ett fåtal engelsktalande slänger in ett nautical framför miles om de är osäkra på åhörarens nautiska kompetens. Man kan även ibland ersätta enheten knop med mil. Ex, -Jag gör 17 mil just nu,, Det är bara på ett fritidsbåtsforum man forfarande kan läsa om denna ickefråga som används av besserwissrar som vill framstå som otroligt pålästa. Risken för missförstånd är i praktiken obefintlig. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
forgus31 139 Postad 13 Mars , 2009 Håller med fullständigt. Ett snöre är ett snöre oavsett var det finns. Jag älskar att ha snören hängande bara att ta och slå om en knut. Knut kan man säga även på båt. Bättre än knop då knutar (stugknutar) inte existerar på vanliga båtar men väl knop som har med farten att göra också. Segelstickor kallade vi lattorna för.Det funkade bra i vårt gäng. Standardisering i all ära men alla vet vad ett snöre är. Ganska bra förresten att ha ett namn som skiljer det från grövre tågvirke. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
alfken 0 Postad 13 Mars , 2009 Så när jag är framme vid mitt mål, så är jag inte det egentligen. Eller så är jag där innan. Testa o leka hitta fokedrevsudden med frugan, det kan sluta ganska mysigt. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser