Brunnsviken

Fortsatta tendenser att utbildning inte kan vara frivilligt, åtminstone inte i Stockholms skärgård, eftersom folk uppenbarligen inte utbildar sig innan de ger sig ut: https://svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/forsatt-okning-av-raddningsuppdragen-i-stockholms-skargard

Som motorbåtsägare och aspirerande seglare måste jag ändå ge en eloge att du vågat dig på det här projektet! Hade jag, som oerfaren, tagit ut fru och barn i segelbåt hade jag inte fått en lugn stund. Jag nöjer mig med att gasta på andras båtar, tyvärr alldeles för sällan. Kämpa på!

Tunnflytande rostskyddsmedel, är det motsvarade 5-56 och WD-40, eller nåt mer avancerat?

Sannerligen! Jag tänker mig nog en 5-10 år.

Det ser ut som att @Navionics inte har varit inloggad på nästan ett år, så vi får kanske inte hoppas för mycket.

Intressant tråd! Följer eftersom jag har Navionics+. Mina tidigare C-MAP-kartor (2017) visade inte heller fartbegränsningar vad jag kan minnas. Gör några digitala kort det?

Edit: oavsett ovan så är min erfarenhet att det blivit en del ”good enough”, tyvärr, även på min. Men säger jag till så har de fixat. Dina fel känns rätt hafsiga däremot, det borde de kunnat se innan de levererade.

Jag har säkrat av plus till larmet nere vid batteriet med 5A enligt instruktion.

Nja, den kommer inte att utsättas för vatten och stänk men marin miljö är ju fuktig så anade att det kanske är bäst med någon sorts fuktsäkring. Men bra idé, en vanlig liten kopplingsdosa med wago inuti löser ju problemet ganska snyggt. Tack!

🙂 Minus ansluts via centralenheten så den har ändå bara en lång kabel bak till batteriet.

Med risk för att detta kommer att avfärdas som idiotfråga, men jag gillar att slippa göra om installationer. Jag ska installera diverse larmelektronik framme i fören, där alla komponenter ska anslutas till + på batteriet. Jag vill undvika att dra egna sladdar från varje komponent från fören till batteriet som står i aktern, så jag får för mig att det är en bra idé att dra fram en enda plusledning till fören och sen därifrån fördela kortare sträckor till komponenterna. Hur gör man detta bäst om det dessutom ska vara fuktsäkert? Enklast är så klart att använda en wago-klämma, men de är ju inte fuktsäkra. Är det bättre att klämma in alla ledare (4-5 st) i ena sidan på en limskarvhylsa och plusledaren i andra änden? Nackdelen med det är att jag måste göra alla ledare på en gång, om jag inte vill skarva om när jag har tid att installera varje ny komponent. Helst skulle jag vilja hitta en fuktsäker wago-variant men har inte gjort det.

Har du haft båt tidigare? Jag fick också en del irriterande kvalitetsfel med min nya. Jämför man däremot med min förra, (mycket) äldre så är de här kvalitetsmissarna inget som hindrar min färd - bortsett från en vindrutetorkarmotor som skar ihop. Det som stör mig är att jag måste åka iväg till firman för att få det ordnat, vilket uppenbarligen kostar både tid och bensin. Jag försöker göra som de ”smidiga”’ på det här forumet och se det som en nöjestripp. Edit: såg nu i annan tråd att du också haft äldre båt tidigare, så du bör väl veta vilka problem du hade med den, plus att dina motorproblem med den nya pekar mot att återförsäljaren skruvat ihop ekipaget för snabbt. Det verkar som att nya båtar säljer som smör, så de har säkert stressat på ordentligt för att leverera. Inte kul.

@Graniten om du köpte båten ny borde du väl fråga återförsäljaren? Det gjorde jag och fick beskedet att de bara får montera ett visst fabrikat av fästet för båttillverkaren, om jag inte ville bekosta t ex X-Craft själv. Så om det pajar igen får de vackert byta. Händer det mer än en gång till tänker jag begära byte till något vettigare.

Vi har redan gått igenom det där tidigare i tråden. Och intyg behövs inte bara för att vissa - oaktat utseende - kör vårdslöst utan för att öka säkerheten på sjön. Nu senast detta (7 juli): https://svt.se/nyheter/sjoraddning Enligt båtbranschens riksförbund har ökningen av sålda båtar varit så extrem att det knappt går få tag i en ny båt. Enligt sjöräddningen märks ökningen av med framförallt många nya sjöovana båtägare.

Jag tycker nog Förarintyg gick igenom ganska bra hur man framför en båt på ett säkert sätt, åtminstone i teorin. Sitter med kursboken Navigering och sjömanskap i knät här och läser man den tycker jag man har rätt bra grundkoll. Det tycker väl för övrigt NFB också, som sätter kunskapskraven? Men i sak har du rätt och därför är Båtpraktik dager numera en integrerad (om än frivillig, men ett krav för Kustskepparintyg) del av Förarintyg. Du blir kanske inte förvånad att jag gärna skulle göra den obligatorisk också Självklart måste man lära känna sin egen båt sen, men så är det ju med bilar också. Edit: okej, ni menar för framförande i hög fart. Då är det Manöverintyg högfartsbåt som gäller, precis som @Peter_K skrev.

Ärligt talat tror jag inte myndigheterna vågar sig på obligatoriskt förarbevis för båt, pga att det blir sånt jävla liv. Kolla bara på den här tråden. Däremot tror jag förarbevis för vattenskoter ligger nära till hands, dels för att det finns en ganska färsk utredning och dels för att de flesta som skaffat vattenskoter gjort det ganska nyligen. Att de börjar gnälla är nog inte lika politiskt jobbigt.

Vi kan komma överens om att vi inte är överens, så behöver vi inte argumentera mer. Vi är kanske överens om att fler (i en familj) behöver behörighet förresten, men du tycker det är ett problem. Det tycker inte jag och några till. Klart slut.

Och du förutsätter ju, också helt utan grund, att de nya inte skulle se ut som de gamla. Det finns ingen grund för varken det ena eller andra, vi kan bara gissa i den här tråden. Du får acceptera att @coppertail utgår från att eventuella nya regler liknar de gamla alternativt andra nordiska länders och vi andra har nog vid det här laget fattat att du antar att vi kommer att få en helt annan - och oskälig/”rättsosäker” - reglering. Carry on.

Om @raol menar att det blir orimligt att testa alla ”snabbgående båtar” med olika motorer för att få fram maxhastighet beroende på motorstyrka, motorns ålder etc så kan jag hålla med. Men det behövs ju heller inte, om man vet på ett ungefär, +/- 5 knop eller vad det kan skilja på olika ekipage. Det verkar som att @raol har stora problem med vad han kallar ”rättsosäkerhet” i de fall där verkligheten inte överensstämmer exakt med typfallet. Men på samma sätt är det med t ex bilskatt. Skatten på CO2-utsläppen beror av tillverkarens typmätning, sen kan faktiska utsläpp säkert skilja sig mycket beroende på körstil, landsväg/stad etc. I så fall är CO2-skatten lika ”rättsosäker”. Vi har väl förresten samma situation med behörighet för släp till bilar @raol? Tjänstevikt och maxlast bestäms av tillverkaren, sen lite fler parametrar för att avgöra om du behöver BE-kort, kort för tunga släp och/eller helt annan bil för att dra ditt släp. Det kan du förstås strunta i och köra ändå, men löper risken att åka dit saftigt om det visar sig att du kör för tunga släp olovligen. Rättsosäkert för att ens bil, släp och last hamnar precis över gränsen? Nej, det är så det funkar.

Precis. Det är fantastiskt hur detta gång på gång missuppfattats av de i tråden som är motståndare mot förarintyg. Låt mig skriva med fetstil: det handlar inte om körkort för alla som vistas på sjön, utan de som kör snabbgående farkoster. Vad ”snabbgående” innebär får en lagstiftare återkomma till, men många här verkar tycka att fartpotential på 30+ knop är rimligt. (NFB tycker för övrigt att ”högfartsbåt” är över 25 knop, vilket jag också håller med om: https://www.batlivsutbildning.se/manoverintyg-for-hogfartsbat/)

Självklart inte, men du målar själv upp skräckscenarion på samma premisser: dvs du spekulerar lika vilt som oss andra, utan att veta var gränserna faktiskt kommer att dras. Du tycker nackdelarna verkar överväga fördelarna utifrån dina gissningar, många andra här i tråden tycker tvärt om baserat på sina. Eftersom inga regleringar om behörighet finns, så kan det blir både bättre eller sämre än vad både du och jag tror utifrån våra gissningar. Ja, okej, då förstår jag bättre hur du ser på det. Precis som i all lagstiftning och reglering kommer det att finnas gränsfall. Därför har man instanser att överklaga till om man tycker att man hamnade på fel sida gränsen, oavsett om det gäller fart, promillehalt, vikt på ekipaget eller nåt annat. Jag överlåter med varm hand till lagstiftaren att komma fram till vilka gränser som ger minst sidoeffekter. I den här tråden har jag nog läst tillräckligt många alternativ för att inte komma med några fler åsikter. Jag står däremot fast vid att reglering behövs och innebär det att man får rabattera utbildningarna för vissa mindre bemedlade, så låt gå.

Och vad är problemet med det? Om man använder min siffra på ca 300 000 motorbåts- och vattenskoterägare och 1% hamnar i det där gränslandet, så är det 3 000 personer som får lägga lite tid och några tusenlappar på utbildning. Vilken samhällsvinst, om det innebär att bara ett fåtal av de 3 000 personerna inte behöver kalla på Sjöräddningen och/eller hamnar på sjukhus pga brist på utbildning. Jag förstår inte vad det här med "smygvägen" innebär. Är det någon sorts rädsla för större kontroll från staten? Vad är det man ska försöka smyga in? Att även de som redan besitter tillräckliga kunskaper blir tvungna att intyga att det stämmer? Självklart kommer många som idag inte har förarintyg, men motsvarande kunskaper, att bli tvungna att intyga att de faktiskt har kunskaperna de påstår sig ha. Men återigen, jag fattar inte vad som är problemet med det, när sjösäkerheten uppenbarligen behöver ett rejält uppsving på flera håll.

Okej. Jag sällar mig till gruppen här som inte tycker att utbildning "drabbar" någon utan berikar. Som @Mackey precis påpekade så är det ju bara (den juridiske) befälhavaren på båten som behöver utbildning. Vill befälhavaren/ägaren att någon mer ska kunna framföra båten utan att hen är på plats, så faller det sig rätt naturligt att den personen är utbildad. Det borde även båtägaren tycka, eftersom hen annars står som juridiskt ansvarig för vad föraren orsakar. På totalen bör kostnaden för utbildning i en familj bli minimal jämfört med övriga underhålls- och försäkringskostnader för båten. Dessutom inträffar ju kostaden bara en enda gång. I senaste Båtlivsundersökningen från 2015[1] så ser man under 3.2.1 att i Sverige fanns drygt 300 000 båtar i kategorierna "Motorbåt utan övernattningsmöjlighet, m. motor på ≥10 hk, inkl. RIB" och "Ruffad motorbåt avsedd för övernattning". Det är väl dem många i tråden främst ser behov av reglering på, även om vissa snedseglare ibland verkar behöva lite mer utbildning också (försök till skämt). Ett gäng vattenskotrar ovanpå det, men dem hittar jag ingen statistik på. På totalen tycker jag inte att det är så många som "drabbas". Ni seglare får fortsätta segla, fria som fågeln, men de ca 300 000 motorbåts- och vattenskoterägarna får leva med att de måste skaffa intyg att de kan framföra sin farkost. Gott så. [1] https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/sjofart/dokument/fritidsbatar1/transportstyrelsen-batlivsundersokning-2015-rapport-v-2-160307.pdf

https://mitti.se/nyheter/dubbelt-utryckningar-sjoraddningen/ Sjöräddningen i Stockholms län har haft fullt upp i sommar med närmare dubbelt så många fler utryckningar jämfört med förra året. Sjöovana båtägare tros ligga bakom den stora ökningen. Uppenbarligen finns ett stort utbildningsbehov oavsett om handlingarna är brottsliga eller ej..

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fler-riskerar-fangelse-for-vardsloshet-pa-sjon Att många svenskar saknar sjövett märks tydligt i polisens statistik över anmälda brott. Utöver brott som sjöfylleri och fartöverträdelse är det en brottstyp som sticker ut: ”övriga sjötrafikbrott med fängelse i straffskalan”, exempelvis vårdslöshet i sjötrafik. Under årets första sex månader fick polisen in 39 anmälningar av dessa brott, nästan en fördubbling jämfört med samma period i fjol då endast 21 fall anmäldes. År 2016 var det ännu färre, enbart 11 fall.