mariatherese

Salt och sill har jag ätit på lite för många gånger nu. Jag tycker priset inte riktigt står i proportion till maten... Vill däremot rekomendera lunchen på Lyckans Slip - Fiskebäckskil. Den är den bästa lunchen jag ätit i år!

Är det inte Kungshamn som dessutom tar 60 spänn för en tvätt och 60 spänn för en torktumling? Jo, det är det. Samma service kostar 10 kronor i min hemmahamn (som också har gästhamnsplatser). Kungshamn tog dessutom betalt för de som la till bara för att fylla på matförrådet under dagen. 40 kronor. I övrigt tycker jag dock att det var en okej ordnad hamn - fräschare än många andra.

Priserna kommer säkert att öka. Många gästhamnar är ju smockfulla dygnets alla timmar - då finns det helt uppenbart utrymme för prisökning. Jag stör mig mer på att det är svårt och få plats, jag har förståelse för att man måste bekosta bryggorna på något sätt. Det skiljer dock mycket mellan olika gästhamnar med avseende på vilken service som erbjuds.

Att jämföras med att köra bil med en hund vid pedalerna är väl en lätt överdrift. Det man måste tänka på är att det är inte möjligt att segla på samma sätt med barn med i båten som utan. Om man inte kan hålla litet öga på var linan befinner sig, så är det än svårare att hålla koll på en liten parvels fingrar och händer och då kanske man skall försöka segla medans barnet sover. Det finns en annan risk som kanske inte alla tänker på; men det fanns ett inlägg i antingen Praktiskt Båtägande eller i Segling. En liten kille som i ett obevakat ögonblick mist sitt finger i storskotet. Mannen som upplevt det hade utformat en typ av klämskydd - vilket var ganska smart. Det finns mao ganska mycket att se upp med när man har småparvlar ombord så a och o är ju att ordna det så att man har möjlighet att ha så god kontroll som möjligt. Tycker det är bra att trådskaparen delade med sig av sin erfarenhet.

Jag har i hela mitt liv sagt kubong (uttalat som Q-bång), men igår hörde jag en liten kille från södra delarna av Göteborg utala det kubbong. Tittar man på Wikipedia-artikeln är det också stavat med två b. Jag dubbelkollade idag med en oberoende källa (dock med samma dialektala bakgrund som mig) och personen i fråga ville bestämt hävda att uttalet Q-bång var det korrekta. Ordet har nog norsk eller möjligtvis brittisk härkomst, och det svenska ordet är väl strandsnäcka eller liknande (fast det är inte de där små obehagliga sakerna i sanden utan de runda snäckorna på klippan i vattenbrynet). Jag kan dock inte låta bli att misstänka att wikipediastavningen kanske kan vara fel (allt man läser där är ju långt ifrån korrekt) och jag har ingen SAOL att luta mig mot... Vad säger ni? Kubbong eller kubong? Berätta gärna också vilken del av landet ni kommer ifrån.

Skönt att det gick bra och att ni fick upp honom så fort! Det med att få barn i vattnet är verkligen en mardröm! Flytvästen ser vi som sista skyddslinjen men att det innan dess gäller att tänka sig för så att man inte hamnar i vattnet. 1. Vi har flytväst med säkerhetssele och en säkerhetslina. Visst blir det en tamp extra men det funkar. Vill vår klättra ner i båten knäpper vi bara loss och knäpper på igen när hon kommer upp. 2. Vi har faktiskt extrapatroner till våra flytvästar ombord - hoppas vi inte är ensamna om det. Extrapatronerna brukar hänga bredvid flytvästarna så det föll sig naturligt att köpa det till. Senast ändrad av mariatherese | 09 augusti 2009 | 07:51

Vi har tre nivågivare på vår tank. Full, halvfull och kvartstom. Det innebär att den kan visa fyra nivåer som man kan avläsa på panelen och bredvid kan man läsa av nivån i dieseltanken. Väldigt bra ändå. Septitankens nivåer kanske man inte vill visa på samma ställe? Men en liten varningslampa som berättar att nu börjar det bli trångt är ju käckt. Senast ändrad av mariatherese | 06 augusti 2009 | 19:19

Här hade antagligen mink gjort gott för tillgången på vilda tamkatter, men annars verkar vägarna vara där det största uttaget av tamkatt görs. Ingen av dem har ju i vår fauna att göra egentligen. Nåväl, det är en helt annan diskussion. Nu skall man väl inte lägga alltför stor vikt på Wikipedia; men enligt artikeln om Ejder så är det just övergödningen som gjort att de haft möjlighet att sprida sig så mycket i östersjön. Kan det vara så att övergödningen i östersjön gör att miljön bär en större population av sjöfågel (naturligtvis beroende på vilken föda de lever av) än vad som annars skulle vara fallet? Isåfall kunde ju minskad övergödning ha en negativ inverkan på populationen. http://sv.wikipedia.org/wiki/Ejder Det är iallafall en teori.

Nu är jag ju på västkusten så det kanske inte hör riktigt ihop - men. Ejder sägs vara väldigt få som lyckats fortplanta sig framgångsrikt i år. Det sägs bero på en tillbakagång av blåstången. Någon som hört detsamma och som kan förklara sambandet (de äter ju blåmussla)? I vår lilla sjö har vi ett par knipor (två eller tre par) som år efter år misslyckas med sin häckning. I det fallet har jag sett en av grannskapets tamkatter krypa upp i en av holkarna så jag tror att det är tamkatterna som är problemet. De gör i tätbefolkade områden ett ganska ansenligt uttag - tyvärr.

Den där fågelbilden var dagens roligaste bild! Dessutom ser det ut som oss när vi avslutade vår båtsemester.

Jag tror inte det handlar om någon enstaka fågelskit i det här fallet. Dessutom har väl de små gynnarna gott om andra ställen att sitta och göra ifrån sig på. Många av fåglarna bär på en hel del otrevliga parasiter så jag tror det kan vara god idé att försöka minska nedskräpningen av båten - och naturligtvis tvätta händerna efter att man eventuellt haft någon form av fågelexkrementkontakt. Vår båt blir bara nedskitad när den är nytvättad, men jag tror det snarare är Murphys lag än att fåglarna siktar på rengjorda båtar? Dock inte utan att man får lust att plocka fram bettan.

Segla är enkelt - segla snabbt är svårt. Jag tror att de flesta kan lära sig att komma från punkt A till punkt B på en ganska begränsad seglingskurs. Det är inte svårt. Men att lära sig hur man bäst trimmar sin segelbåt för att få ut bästa balans och fart är desto klurigare. Men det är väldans roligt medans man försöker klura ut det...

De där akupressurarmanden fungerar faktiskt! Själv är jag, pga min utbildning och mitt yrke, mycket, mycket skeptiskt till allt som enligt mig gränsar till humbug inom medicin och läkemedelsbranchen. Men då jag var desperat och hade illamående pga ett medicinskt tillstånd var armbanden sista halmstråt. Jag blev minst sagt chockad då de tog udden av illamåendet. De kostar inte så mycket och ger ju ingen trötthet så jag kan helt klart rekommendera att man testar dom. Lätt bilsjuk kan jag bli ibland om jag envisas med att läsa samtidigt som maken kör slingrig landsväg så jag kan gott tänka mig hur ångestframkallande det måste vara att befinna sig på en båt och ha obotlig sjösjuka. Jag kan meddela att intagandet av stora mängder pepparkakor innehållande ingefära faktiskt också kan ha en viss påverkan, men armbanden är enligt mig bättre. Kombineras? Senast ändrad av mariatherese | 28 juli 2009 | 22:14

För lite äldre barn (typ 2-3 år) vill jag bara tipsa om flytvästarna med inbyggd livsele! Det enda jag kan komma på till trådstartaren är ju om det finns någon babysitter som går att montera på något säkert sätt? Det finns ju de med justerbara selar så att även en flytväst kan få plats. All 4mån nöjjer sig ju tyvärr inte med att ligga ned.

Motorbåtar är bäst när det gäller att ta sig från punkt A till punkt B (under förutsättning att punkt B inte ligger alltför långt bort från punkt A). Att segla är att ta sig från punkt A till punkt B. Varför segelbåt? Tyst! Jag älskar när vi stänger av motorn. Då säger hela kroppen Puh, så skönt Jag är uppfödd motorbåtsåkare så jag tycker att jag kan se tjusningen med båda färdsätten. Men segling passar mig bättre. Segelbåt, optimist och kanot räcker inte utan det kommer nog snart en dinge med elsnurra och vips så är vi också med motorbåt - eller hur?

I Björlanda Kile får man öht inte övernatta i båten enligt de regler som delgavs oss. Jag vet inte om detta gäller alla Grefabs hamnar, men det skulle förvåna mig om det var något som gällde för Björlanda Kile enbart. Det verkar ha ändrats för i de allmäna föreskrifterna nämns nu att man får tillfälligtvis övernatta i båten. Kanske är det fortfarande special för Björlanda Kile? Någon som vet hur det är i år? Senast ändrad av mariatherese | 22 juli 2009 | 13:49

Vi betalar mer än de flesta tror jag. Men å andra sidan behöver vi inte vara med vid upptagning eller iläggning. Det enda vi behöver göra är att se till att båten är avmastad och stöttorna märkta. Jag vet att iläggning av en 30 fotare (på en lördag) går på runt 4000 sek. Båtplatsen kostar betydligt mer än de kommunala platserna (nu har jag tyvärr ingen bra sammanställning eftersom vi bytte båtstorlek under året). Men å andra sidan behöver vi i princip inte göra någonting. Ingen nattvakt som man t ex har vid Göteborsområdets kommunala hamnar, inga stölder då marinan övervakas och har grindar. Dessutom får man vid behov övernatta i båten i hamnen, vilket jag ser som en klar fördel då man kan göra sig klar på kvällen och sticka på morgonen.

Jag hälsar på alla - som jag hinner med. Har jag händerna fulla med att skota eller står med näsan i sjökortet (varvid jag inte står vid rorkulten, det är ju bäst att säga det annars så blir det väl påpekat...) så missar jag säkert en och annan. Det blir ett ruskigt hejjande åt höger och vänster ibland... Känner inte till någon gällande etikett om att det är någon man inte hejjar på. Förstår kanske att någon i en kajak inte släpper paddeln för att hejja... Senast ändrad av mariatherese | 21 juli 2009 | 22:20

Du har nog helt rätt. Jag har alldeles för lätt sänke, när jag tappade min paravan hade jag inte något direkt lämpligt ombord utan det fick bli ett sänke anpassat för pilkning. Jag brukar inte slänga i fiskeredskapen förrän seglingen blir seg så hastigheten är nog inte avgörande. Men om jag vänder lite på frågan då? 1. Hur djupt uppskattar ni att man bör gå? Eller hur djupt jagar makrillen normalt, om jag talar om relativt öppet vatten? Jag vet ju att de går ganska grunt när de går in i vikarna för att jaga, men det är ju oftast inte där jag fiskar. 2. Min personliga (ganska begränsade) erfarenhet är att det går bäst i hastigheter under ca 3 knop och antagligen beror det kanske på att makrillen kanske inte simmar snabbare än så några längre sträckor. Andra erfarenheter?

Vilken uppsättning har ni? Jag tycker det verkar vara aningens svårt att få upp något utan paravan (dvs med sänke går antagligen linan för högt). Fick dock upp utanför Härmanö för ett par veckor sedan. Har köpt ny paravan nu sedan jag förlorade den gamla så kanske det blir lite fiske idag. Förra året var Marstrandsbukten klockren. Doppade aldrig linan där utan att få upp makrill.

Hur stort behöver seglet vara, per fot eller per ton? De fiskebåtar jag mött som har ett verkar endast vara på några få kvadratmeter.

Kanske är det en vanesak? Men jag gillade den grejjen att man kunde komma runt i princip utan någon fart framåt. För att åstadkomma samma sak på den båt vi har nu, lika enkelt utan en massa fram och back manövrar, så får man montera bogpropeller. Motorn var både lätt att starta och lyfta upp och ned, för jag klarade allt själv och jag är ganska så spenslig trots mitt bondepåbrå. Bakåt kommer man betydligt lättare med inombordare. Jag är ju lite bakåtsträvare vill inte ha ratt t ex... Finns 68:an med inombordare öht? Torde ta väl mycket plats i den båten?

Faktum är att en långriggad utombordare klarar sjö bättre än de flesta tror. Men är det mycket sjö så går man ändå bekvämast med segel. Smaksak är det säkert, men själv tycker jag det var smidigt med utombordare till den båtstorleken. Det ger ju lite extra stuvutrymme också och båten blir kanske något snabbare. En 8 hästars är knappast stöldbegärlig eftersom vi fick ha kvar vår även när vi låg i Björlanda Kile där man knappt får ha något ifred. Som tur är bor vi nu i en hamn där begreppet stölder verkar vara i princip okänt. Skönt!

Går det att stoppa in en handduk i den så pröva med det med!

Kom på en sak. Vi har hund och en sak som hände var att han fastnade med en trampdyna i det där träribskonstruktionen som ofta ligger i botten på sittbrunnen. Om du har ett sådant i båten lägg in en extra pinne i varje springa eller hitta en annan konstruktion så du inte upplever samma sak. Vi hade aldrig vår hund på däcket annat än då vi låg i hamn. Men han kunde lätt hoppa upp och ner ur sittbrunnen och upp på däcket.