marinjohan
Medlemmar-
Innehålls Antal
149 -
Gick med
-
Besökte senast
Innehållstyp
Nyheter
Kustkort
Forum
Bloggar
Galleri
Butiken
Köp&Sälj
Allt postat av marinjohan
-
Jag är ingen motormänniska, men jag är nyfiken på vad en utströmmare är för något?
-
Jag kan inte riktigt släppa det här. Det måste vara ett brutalt motorljud, inte en subwoofern ger det rättvisa. Kanske måste boka upp en tur med T-56 bara för att uppleva det.
-
Det måste kännas rätt härligt att gå in på Autoexperten och beställa tändstfit. Kan föreställa mig dialogen: - Hej, jag behöver nya tändstift till min motor. - Ok, skall du har 4 st? - Nej, 18.
-
Det var kul att forska lite i detta. Det verkar finnas några versioner av motorn. Den jag hittade förbrukningen för tror jag heter Isotta Fraschini ASM 183 AD, som är på 1150 hk och sitter bland annat i http://www.forum-marinum.fi/sv/utstaellningarna-och-museifartygen/museifartygen/motortorpedbaten-taisto-3-tyrsky. Det verkar även som om sjöhistoriska har Polarversionen (tillverkad på licens av AB Atlas Diesel Sverige) som bhemac skrev om på 1.500 hk. http://www.sjohistoriska.se/sv/Fordjupning/Marketstore/Foremal1/?msobjid=0010400. Hittar tyvärr ingen på E-bay att köpa, så jag får klara mig med min utombordare på 0,8 l :-(
-
Jag hittade en uppgift för ursprungsmotorn med bensin. Tror den var på 1.100 hk. (IF 183). Där säger man 250 gram / hk och timme. Räknar man ut det hela så blir det 0,25 kg * 1.100 hk = 275 kg / h Besin väger ca 0,7 kg / l vilket gör 275 / 0,7 = 393 l / h Säg att man gör 45 knop på det så blir det 393 / 45 = 8,7 l / nm Nu har ju torpedbåten trippelmontage, vilket totalt gör ca 26 l per sjömil, eller med dagens bensinpris på 14 kr 366 kr per distans. För en lunchtur Waxholm - Sandhamn på 30 distans kommer man undan med 22.000 kr. Men säga vad man vill, motorljudet är oslagbart!
-
Någon som vet hur mycket diesel en Motortorpedbåt, t.ex. T56. med 3 st 57 liters W18 motorer förbrukar vi max och marchfart per distans?
-
Om man lägger en press direkt mot en trämast finns det väl stor risk att den förstörs av kodens. Har du en normal mast så sticker det väl ut en hel del vassa beslag som måste vadderas för att inte skära sönder pressen. Har du en modern båt med fetingmast för rullstor m.m. så är den antaligen rätt mycket tyngre att hantera än en NOA ställning. Annars är det väl rätt smart att använda masten.
-
Gasol i sig är ganska säkert, men det gäller att man har en bra installation. Det är knepigare att korrekt montera en gasolinstallation i båten än sprit. Vi valde sprit just på grund av den enkla monteringen. Det finns ingen internationell standard för kopplingar till gasolflaskor, så dessa ser olika ut. Ordna med adaptrar i så fall. I Sverige säljs oftast gasen propan som gasol, medan det i medelhavet ofta är butan. Skillnaden är att butan inte går att använda under 0 grader, men det blir ju bara aktuellt om du skall genom några arktiska områden.
-
Principen ser bra ut, men det blir dyrt med svensk moms och tull. Man borde kunna bygga något själv. Principen är ju enkel med en pendelm men frågan är hur man skall dämpa rörelsen vid snabba krängningar.
-
Se det även som ett plus om man ersatt motorfästet med något modernt fjäderbelastat fäste. Originalet är nämligen designat så man skall bryta ryggen av sig.
-
Priserna är helt rätt nu, slå till! Maxi 77 har ju dessutom det klart mest överdrivna ljudet om man kör på en sten. Ingenting händer, men det låter som mordor med en 800 kg slägga under båten :-) Tips är att kolla undersidan av akterstagets infästning, den brukar rostar. Inte lätt att kolla den, men fota upp från akterstuven med en digitalkamera.
-
Jag vill kunna montera en kamera i aktern på båten som hela tiden har horisonten i botten på bilden. Tänker mig att det kanske finns någon form av gyrostabiliserat färste för detta ändamål. Är det någon som testat att filma sin segling på liknande sätt?
-
Är det någon som eftermonterat en varvräknare till Yanmar 1GM10? Jag har testat att ladda ner appar som lyssnar på motorljudet, och det funkar ganska bra men jag vill gärna ha en riktig varvräknare fast monterad. Det verkar inte gå att koppla via generatorn eftersom den saknar utgång för detta. Verkar som om originalet på något sätt läser kuggar på svänghjulet, men hur får man tag i en sådan och hur monterar man? Jag undviker gärna att löda om generatorn, är det någon som löst detta på något sätt och i så fall hur?
-
Jag hade samma symptom på en Wallas 2400 och då var det fläkten som levererar förbränningsluft som inte orkade med. Detta yttrade sig som att den gick i gång lite och det kom rök men den slocknade ganska snabbt.
-
Det verkar vara ganska trögrörligt på båtmarknaden. Vilka sajter kollar ni på när ni skall köpa båt och vilka erfarenheter har ni?
-
Felix har en original och en italiensk version. Om man nu skall föredra någon så brukar vi köpa den italienska versionen eftersom den i alla fall har några kryddor i sig.
-
Ja, du har rätt. Wallas har nog bara gjort fotogen och dieselspisar. Jag blandade ihop Wallas med Origo som gör spritkök. Angående ursprungsfrågan så kan man titta på http://www.wallas.fi/default.asp?id=boat-stove-en för aktuella modeller, kanske finns spisen med där?
-
Ok, så det jag egentligen behöver är då kanske en frånluftsventil i förpiken för att få till genomströmningen? Det finns bra med luftinsläpp i aktern av båten, får man till utsug i förpiken så borde väl luften dras genom hela båten? Finns det några bra frånluftsventiler som är bra vattenskyddade?
-
Har Wallas gjort både diesel- och spritspisar. Har du någon mer information om vilken modell det är på spisen?
-
Jag brukar slänga i draggen, köra fram så fören når till stranden och stanna båten. Därefter går jag lungt fram i fören och kliver i land med förtöjningslinan. Är det halv storm i sidledes brukar jag välja annat ställe att ligga på för natten. Detta fungerar bra med vår tunga långkölade båt.
-
Det satt en electrolux ventil tidigare i förpiken men den har vi tagit bort och plastat igen eftersom den orsakat en delaminering i fördäcket. Eftersom vi inte ersatt den så får vi mögelproblem i stället, därav behovet av att få lite fart på luftcirkluationen. Kan man möjligen ta friskluft inombords från stuven i fören? Men i så fall behöver man nog någon fläkt för att få fart på det hela. Peter, menar du att man kan ha intaget långt i aktern och via vanliga ventilationsslangar kan få tillräcklig ventliation med självdrag?
-
Enligt SEA SEA så rekommenderas BÅT P-ring P-ring Dep. Ton Skyddat läge Oskyddat läge - 0,5 25 Kg 40 Kg 0,6 - 1,0 40 Kg 70 Kg 1,1 - 2,0 70 Kg 70 Kg 2,1 - 3,0 70 Kg 70 Kg + 40 Kg 3,1 - 5,0 70 Kg 70 Kg + 70 Kg Använd kätting eller bojförankringslina med längd av ca 3-4 ggr djupet. Personligen har jag bara använt bojringar på utsatta lägen då det varit lerbotten, där fungerar den riktigt bra och åker ner långt ner i dyn. Jag tror inte du får samma effekt på en sandbotten, där är det nog bättre med en riktig bojsten eller åk ut till närmaste bonde och be att få något stort järnskrot ur sophögen och använd som bojsten (gamla jordbruksredskap väger mycket och är dyra att lämna in på tippen) Sen kan man undra varför man valt namnet P-ring på denna produkt? Jag trodde P-ring var en form av preventivmedel.
-
Hej, Vi har en lång segelbåt där ventilationen inte räcker till. I dag finns en solcellsdriven ventil mitt på salongstaket, men för att öka ventilationen vill jag få in friskluft redan i förpiken. Problemet är att båten är låg och fördäcket ovanför förpiken är utsatt för översköljande vatten. Finns det någon bra ventil som klarar mycket vatten eller alterntiv lösning för att öka på ventilationen om man vill få in luft i förpiken?
-
Det låter dyrt med små behållare. Jag betalar 299 kr för 11 kg när jag köper. (En PA11 flaska)
-
Problemet med klimatdebbaten i Sverige är att den inte handlar om klimatet utan snarare röstfiske med miljön som dragplåster. Vad innebär det egentligen när vi bygger vindkraft? Jo vi ersätter koldioxidfri energiproduktion (vattenkraft och kärnkraft) med en dyrare variant koldioxidfri produktion (vindkraft). Det finns alltså ingen förnuftig anledning att bygga vindkraft sett ur koldioxidperspektivet. Andra aspekter är t.ex. bilparken där politiker sätter upp mål på koldioxidutsläppen i en viss körcykel. Resultatet av detta blir att bilarna optimeras för denna körcykel och man inför produkter som t.ex. start stopp som ger ett stort bidrag i testcykeln. I verklighetens Sverige (vi har mycket väg utanför storstäderna) har dock inte denna funktion någon inverkan eftersom man i princip aldrig står stilla. Således upplever allt fler att man inte kan nå ner till den bränsleförbrukning som stod i reklamen.
