Janken

Stortrissen är väl inte sämre på kryssen än många andra småbåtar! Det problem du beskriver låter som klassisk lovgirighet alternativt för grunt roder (Båten broachar) Prova först att trimma bort lovgirigheten så att båten balanserar bättre. Flytta fram masten. Planare storsegel mera twist o s v... Att båten plötsligt styr upp i vind kan ju bero på att rodret tappar verkan när det kränger. Segla stortrissen med minimal krängning. Den har ju ingen gigantisk yta eller enormt djup på kölen som motverkar avdrift! Senast ändrad av Janken | 17 januari 2012 | 12:30

Om det här är samma Alfhild så var det ju onekligen ett ganska rekordeligt flytetyg!

Det finns oerhört stark syntettråd som är tunn nog för en vanlig symaskin dock finns det en risk för att tråden skär sönder duken om duken är gammal och skör. Det finns ju ett skäl till varför segemakaren använder en grov tråd. Inte bara styrkan. Tesas textiltejp av högsta kvalitet brukar funka som konstgjord andning på segel. Den kan köpas för dyra pengar i båttillbehörshyllan på Bauhaus eller samma tejp billigare i tejphyllan i samma butik. Inte den som tidigare hette Gaffa den är plastad och bryts direkt ner av UV-ljus. Det ska vara den matta modellen textiltejp. Jag seglade två säsonger med focken lagad med den tejpen. Den satt som berget. Taglingsgarn och segelsömnadsnål har jag provat också. Men jag rekommenderar nog tejpen.

Min autopilot består av en gummicord från Biltema för 19:90. Jag drar den tvärs över aktern och låter den ligga sträckt under rorkulten när jag sitter vid rodret. När jag behöver autopilot slår jag den runt rorkulten och låter gummicorden styra båten tämligen neutralt.. Eftersom min båt är aningen lovgirig så kommer båten att lova upp en aning, rodertrycket minskar då litegrann varvid gummicorden drar rorkulten lite mot lovart och båten faller av en anings aning.... vilket i sin tur innebär att rodertrycket ökar när båten fallit av varvid båten lovar upp. Det blir i princip en slingrig gång men knappt så att det mårks om man trimmar in allt korrekt. Det kräver lite filnlir. Men nu har jag fått så pass bra kläm på det att jag justerar in det på 20-30 sekunder. Denna film är filmad under ensamsegling med gummicorden som rorsman.

Precis! Jag inbillar mig att värmen torde utgöra en helsikes risk! Så hög spänning och den ström som torde uppstå i en aluminiummast borde kunna ge upphov till en jäkl värme!

Min, ganska ovetenskapliga, uppfattning är att det finns så många fler motorbåtar än segelbåtar. (Finns säkert bra statistik på det nånstans) Tänk efter.... Om man börjar räkna vid 4,5 metersbåtarna så kryllar det av motorbåtar och är ganska glest mellan jolleseglare. Så går vi upp i storlek så visst finns det ganska gott om folk som har en daycruiser men inte så förbaskat många dagseglare... Vidare så upplever jag att bland de stora båtarna så dominerar motorbåtarna. Förmodligen kan det ha att göra med att folk vill komma ut och mysa i skärgården och motorbåten är, hur man än vänder och vrider på det, effektivare på att ta sig fram mellan öarna. Därför tror jag att många skärgårdsälskare skaffar sig en lämplig motorbåt. Alltså tror jag att det finns förbaskat många fler motorbåtar än segelbåtar. Stor grupp ger fler antal knäppgökar än en liten grupp även om det procentuellt är lika många dönickar i bägge grupperna. Sen finns det en faktor till: Det är inte lika uppseendeväckande att bete sig bedrövligt i en segelbåt. Det finns ju en naturlig förklaring varför man aldrig ser en seglare komma i 25 knop genom hamnbassängen så att kaffekoppar välter och barnen ramlar i plurret! Hur gärna seglaren än skulle vilja det så kommer man inte upp i den farten. Segelbåtar som tippar kanoter och jollar med svallvågor hör till ovanligheterna eftersom farten är ganska begränsad. Tro mig! Jag är ganska övertygad om att det, procentuellt finns lika många tokstollar med mast och segel som det finns motorbåtsdårar. Seglarna märks inte lika mycket bara. Sanningen att säga så är det sällan man hör smällande fall en hel natt från en motorbåt! Är det någon som drar rakt in i ett antal ankarlinor i en trång hamn så är det oftare en seglare än en motorburen! En gång på sjuttiotalet såg jag en Vindö 30 dra med sig en hel hop med ankarlinor i Hamburgsund. Världens kaos! Skepparens kommentar var OJ! sen försvan han ut i sundet och brakade rakt in i linfärjans vajer inför 1 000 hånskrattande ögonpar. Oj oj oj så många historier jag har hört genom åren om klantiga seglare. Skillnaden är att det mest är till men för dem själva och deras heder. Värst är ju de som absolut ska kryssa i de trängsta farledern och så har vi de som vägrar ta ner seglen förän dom har krockat tre båtar i den sanslöst trånga hamnen!

J17 och J11 är i stort sett samma båt. J11 är lite mindre och har partialrigg vilket, allmänt brukar anses vara en fördel när man är ovan eftersom du inte har så stort försegel att hantera utan snarare en liten näsduk där framme som balanserar båten och förbättrar höjdtagningen. J11 är bara 5 meter lång och har bara 2 kojer. Men ska man vara ärlig så kan du inte övernatta så många fler än två i en J17 heller! Tre om man är mycket nära vänner! Mer om J11 här http://home.swipnet.se/~w-77864/ En annan grej jag har tänkt på är att du verkar vilja fixa själv och hellre offrar tid än pengar på det. Då är det inte bara inköpspriset på båten som spelar in. Alla grejor man tvingas köpa blir automatiskt billigare om dimensionerna är klena. Jag kan ofta köpa den minsta, klenaste, tunnaste, lättaste av allt eftersom båten inte kräver mer. Själv har jag exempelvi köpt: En löjligt liten motor! Riktigt justa cruisingsegel för löjligt lågt pris! Ett danfortankare på blygsamma 10 kg! Ett danfortankare till eftersom det andra blev kvar bland storstenarna utanför Granön! En massa meter med tunt tågvirke! Två skitsmå block till spinnakergajarna! En tvåväxlad kicktalja! De klenaste vinchar som Andersen tillverkar (Andersen 10) Tre vantskruvar av Hasselfors minsta modell. En fotogenlykta i stället för värmare! Vindex från jolleavdelningen Varenda lina, stropp, shakel, karbinhake, kättingstump eller vad du månde vara i behov av är mindre och billigare till en liten båt! För att inte tala om segel!

Den J11:an verkar väl inte fel! Du kan knappast smälla på ett grund så att du skadar en J11 mer än en buckla i järnkölen. Du kommer helt enkelt inte upp i hastigheter som kan skada den! Du maxar 4-5 kn, kanske 6 om du surfar i undanvind. Hastighetsrekordet med min J17 ligger hittills på 7,8 kn enligt GPS men då var det 2,5 meters vågor snett akterifrån och rejält med vind. Jag har en rejäl buckla i järnkölen själv! Jullen är oerhört trygg i hårt väder. Jag har seglat henne i 14 m/s över sundsvallsbukten utan att bli bajsnödig! Det är en mycket gammal och beprövad västkustkonstruktion! Kan bli lite blött på vissa bogar eftersom förskeppet är jganska fylligt och friborden låga. Sprayhood är att rekommendera! Jag väljer en Julle alla ovädersdagar före storstrissen. Framförallt att kryssa i sjöbris på norrländska fjärdar. Modernare småbåtar har så flata förskepp att dom mest stampar i krabb sjö. Det gör inte Jullen! Vad gäller motor så har jag en löjligt liten fyrtaktare från Suzuki. Blygsamma 2,5 hp men det räcker i vilken motvind som helst. Jag har visserligen bytt propeller till en med lägre stigning för att den inte ska krokna i accelrationsfasen. Den hade lite tungt att få igång 1 000 kg julle med originalpropellern. Om du inte har någon båt till sommaren är du välkommen ner till Sundsvall någon dag så får du avnjuta lite jullesegling på Klingerfjärden!

Hejsan vilken nostalgikick! Min pappa hade en Privateer när jag var i 18-20-årsåldern! Charmig men livsfarlig är mitt omdöme! Rymlig och extremt udda med sin clipperstäv och dubbla försegel. Dock var den helt omöjlig att segla när det pep i litegrann! Centerbordet satt längst fram under botten och båten var sjukt... och då menar jag verkligen SJUUUUKT lovgirig. Vi snackar inte lite press i rorkulten utan omöjlig att hålla ner i vinden med mankraft. Jag utgår från att någon har moddat din Privateer genom åren. Vi hade några tankar om att bygga någon slags skädda bakom centerbordet eller ändra konstruktionen så att centerbordet hissades istället för fälldes. För båten var extremt charmig! Nu gick pappa bort och båten såldes på rot i stället! Jag minns dock att den var fantastiskt rymlig invändigt. Med en toalettbox midskepps där man kunde sitta och göra sina behov i offentlighet (Om man inte vr för pryd) Nä! Toaboxen isolerades med cellplast och blev kylbox. Om din Privateer kan segla så har du hittat en båt med personlighet!

Det går inte att komma ifrån det faktum att: Den båt du söker som har ett djupgående under 0,7, är ruffad, osänkbar, sjösäker, seglar hyfsat och helst ska ha sänkköl! Den kostar en bra bit över 10k. Albin 57, campus m fl men då är det avsevärt dyrare båtar!

Nu har jag läst hela tråden igen och kan bara finna en slutsats! KÖP FAJAKEN! http://www.blocket.se/goteborg/Fajak_12_36314599.htm?ca=15&w=3 Den uppfyller ALLA dina krav utom osänkbarheten men jag kan lova dig att du inte kommer att sjunka! Var inte rädd för öppna båtar med kapell. Några justa låsbara utrymmen för de få stölbegärliga sker du måste lämna så är det fixat!

Några grejor som slår mig när jag läser tråden är: SEGEL: Om du köper en äldre båt av mindre storlek så är det tyvärr, ofta, på det viset att ingen har brytt sig om att investera i nya dukar genom åren. Köp ett segel åt gången, gör det vintertid och begär in pris från flera segelmakare. Jag har köpt från Tecmar och Narval. SY SEGEL: Jag har sytt oerhört mycket i mitt liv. Kapell, sprayhood, kläder och klätt om möbler. Segel ger jag mig inte på! Dels är det en ädel konst att få dem korrekta och ett annat problem är maskin! Vi har en rejäl jäkel till symaskin från Husqvarna som klarar tre-fyra lager kapellväv men.... Segelduk! Glöm det! Det är som att sy i träfaner eller tjock papp! Maskinen orkar knappt. Nålarna pallar inte, Duken ryms inte innanför symaskinsarmen, tråden slits av mm, mm.... Luras inte att köpa skinnålar! De skär sönder väven och hålen som tråden löper i blir större och större över tid. Nä! Det är ingen lek att sy i dacron! TVÅ METERS GARAGEPORT: Jag vet en kille som lutade in sin Stortriss i garaget! Han la den på sida på en vagn han hade tillverkat av botten från en transportbur från DHL och sköt in den. Rätade sedan upp den inne i garaget! Lite marigt blev det. VI var sex pers och det tog fyra timmar, men det gick! FAJAK/F12: Ganska skojig båt! Lätthanterlig. Kolla upp Fajakerna noga. Vi hade två F12:or i vår scoutkår. Den ena var allt annat än sjösäker. Inga skott eller sittbrunn. I hårt väder kunde den vattenfyllas och därmed sjunka. Det avhjälptes flytelement av cellplast som vi plastade in. De höll den över ytan även om den var vattenfylld. Den andra F12:an var det redan luftfyllda flyttankar i. Ett tips ar att hålla ögonen öppna efter en segelkanot. Har aldrig provat att segla någon men sett dem på avstånd. En jäkla fart på dem. Campingstandard och kanske inte säkraste båten om det börjar bli blåsigt och buckligt. Men ser jäkligt skoj ut! Annars uppfyller J17 och J11 alla de krav du specar upp! Annars tycker jag att Stortrissen är ett helt OK alternativ! Lite mer Julleporr Min dotter seglar Julle : Senast ändrad av Janken | 22 oktober 2011 | 13:19 Senast ändrad av Janken | 22 oktober 2011 | 13:20

Här har du din båt! Om du är beredd att lägga ner lite jobb så får du en välbyggd, osänkbar, sjötålig båt för under 10k med långköl som sticker 0,95. Seglar tryggt och hyfsat snabbt. Avsevärt bättre än stortrissen i alla väder. Jag betalade 5k för min och den var seglingsbar, Prisex på justa cruisingsegel. Storsegel från 6 000 och fock från 3 500. http://jullepower.wordpress.com/ Allt är billigare i klena dimensioner! Små segel, minsta vantskruvarna, små block, små chaklar, små vinschar. Senast ändrad av Janken | 22 oktober 2011 | 01:36

Tro mig! Jag har provat att segla Skipper! Provat alltså! Jag har också provat att simma i gummistövlar, provat att tanka diesel i en bensinbil och provat att ta bort vårtor med fläsksvål! Allt med samma resultat som när jag provade att segla Skipper!

Jag ser det som positivt om folk börjar sälja av sina båtar för att dom inte får kröka fritt och köra båt! Det sänker begagnatpriserna och jag har börjat se mig om efter ny båt!

Jag har seglat med Eileans modell i två somrar nu efter muntlig design från Hjertmans. och det funkar skitbra. En sån där vev som du saknar kastade jag i soporna i våras. den hade legat och skräpat i båten flera år. Jag har aldrig använt den. Om du ska fixa snabbrev var noga med att riktningen på den aktre revlinan som ska dra ner skothornet inte hamnar för långt fram. Jag fick tipset att hellre ha fästpunkten/blocket lite för långt bak än för långt fram på bommen och att välja en liten knap för fäste på bommen i stället för clamcleat som jag först tänkte. Jag revar nu på 1,5 min om jag är ensam. Det tar under minuten om vi är två och någon annan sköter fallet!

Lasern är skitkul att segla. Enkel och oöm i sin konstruktion. När jag hade växt ur optimsten så stod valet mellan E-jolle, OK och Laser. Lasern blev det självklara valet. Du får dock räkna med att bada emellanåt. Den är lika livlig som både E-jollen och OK-jollen. Vad jag funderar på är det här med att kunna ta med en flickvän eller kompis. Om du violl ha en rolig utflyktsbåt så tycker jag inte att Lasern är det optimala. Sittbrunnen är liten (Fördelen är att den är, i stort sett tom på vatten efter att ha tippat) vilket gör det lite knepigt att vara två. Det finns heller inget bra ställe att packa i i en Laser. OK- Jollen erbjuder ju mökligheten att packa tält, sovsäck och kylväska i plastsäckar under däcket. Som utflyktsbåt skulle jag rekommendera någon av de klassiska skolbåtarna Monark 44, Trissjigg, eller Fajak. Fabola pokus är heller inte så dum. Okej! Nu snackar vi inte planande racerjollar längre men extremt lättseglade, justa utflyktsbåtar i en insjö. Det är båtar du kan ta med en flickvän och även hennes mamma i. Jiggen och Monarken är, tror jag, i stort sett samma båt. Långkölade båtar av typ segeleka och har väldigt moderat djupgående. Fajaken är egentligen en jolle med ballastat centerbord och Pokus har sänkköl. Någon har redan rekommenderat Campus. Det är ganska justa segelbåtar. Campus 650 har jag seglat några gånger. Det är en riktigt vass båt. 630 sägs vara ännu snabbare. Men nu börjar det bli dyrt. En beg Campus 650/630 kostar runt 80-110 k. Tyvärr är det ofta så att seglen tenderar att vara slut när man köper små segelbåtar. Jollarna brukar ha justa segel eftersom de ofta kappseglas. Dock är det så att nytt tyg till en Jigg eller Monark 44 inte kostar någon förmögenhet. Men som sagt.... Det har att göra med vad du är ute efter. Ar det hög fart, planande båt, fartfylld leksak i första hand så kommer du att älska Lasern. Är det behaglig segling, dagsutflykter, segla med kompis som gäller så skulle jag rekommendera en jigg eller Monarken. Är det övernattning så tycker jag att du ska spana på äldre Campus. D v s Campus 500/600. http://www.sailguide.com/batfakta/info.php?id=481 http://www.sailguide.com/batfakta/info.php?id=939 http://www.sailguide.com/batfakta/info.php?id=5

Jag är inte så säker på att ett större försegel skulle he dig mer fart. Min erfarenhet av Skipper (En mardrömssegling på 80-talet som löstes med aktersnurra) är att du bara kommer att kränga och/eller öka avdriften. Jag gissar att en Skipper, i den mån den överhuvudtaget kan segla, ska segla så upprätt det bara går. Sen ett underlik på 4 m på en båt som är 5,10? Det låter långt! Det måste bli ett sjukt överlapp!

Haha! Vilken upplevelse! Bakgrunden är följande: jag har, med några undantag, uteslutande seglat partialriggade båtar, haft mycket fläsk att sätta i lovart och sträckare på häckstaget. Nu har jag en mastheadriggad julle med lågt rätande moment (Djupgående 0,95) och mina gastar vill helst kura i sittbrunnen under sprayhooden när det piper i. I lördags fick jag möjlighet att prova de nya insikter jag fått i denna tråd. Det blåste upp rejält under dagen och vi skulle kryssa i 10-14 m/s hem. En kort tur ca 6 nm.' Ny fock och nytt storsegel med ett rev intaget. Nu provade jag att, enligt min gamla princip, Ta hem häckstaget, vagna ner, stänga akterliket och få så plan stor som det bara gick. Båten pressades och vattnet slickade sittbrunnssargen, fart 5,5-6 kn. (Cunningham satt ur spel p g a revet) Nu provade jag att, som tipsen här säger, vagna upp, och öka twisten och öppna akterliket en aning. Farten är densamma men krängningen minskade markant! Slutsats. En J17 ska seglas med öppet akterlik i hårdvind. Jag tjänar ingen fart på att stänga det. Jag kanske skulle gjort det om jag kunde skicka upp mina två damer på sargen och burka..... Men det vägrar dom att göra. Ju mer jag tänker på det desto mer logiskt är det. hur mycket krum får jag egentligen i masten genom att sträcka häckstaget? Båten är ju MH-riggad! Man lär så länge man har en lever!

Haha! Störtskön kommentar! Törs man tipsa frågeställaren om att prova sig fram i lite halvhård vind. Tanken är ju att man vill spilla lite vind ur storen. Alltså öppna akterliket något. Tipsa om att sticka ut och prova. Vagna upp, ner, dra och släppa cunningham, häckstag o s v.... Samtidigt titta hur akterliket beter sig och buken flyttar sig/minskar/ökar. Det verkar som när gamla rallyförare tipsar varandra om körtips. Bakhjulsdrift, framhjulsdrift, fyrhjulsdrift. Mycket vridmoment, lite vridmoment.... Ja försök ge ett generellt tips!?!?!

Hmm! Nu har jag kollat ansvarsvillkoren på några bolag och ansvar gäller, mycket riktigt, inte skada du orsakar som ägare, brukare eller förare av båt. Det är undantaget. Dessutom har jag filosoferat en aning på detta och sällar mig till dem som anser att du, egentligen, ska ha tillbaka en del av hyran. Att hyra ut en båt med ett storsegel, äldre än tolv år. som går sönder av att fladdra i så pass moderat vind. Det är inte i sin ordning. Om han hade sagt till dig att... Seglen är gamla och slitna så det finns en risk att du får segla på Genua hela helgen... Ja då kan det vara okej! Min son hyrde en bil där oljelampan lyste. Statoilkillen sa att det var något elfel. Bilen var nyservad. Den gick Sthlm-Sundsvall men efter tre mil på väg mot huvudstaden släppte den ur all olja ur automatlådan på E4:an. Sonen fick en ersättningsbil och tillbaks halva hyran. 1 000 ursäkter för besväret han haft. Personligen skulle jag SKÄMMAS att ens kräva ersättning för ett storsegel som passerat tolv år. Skulle jag drabbas av samma sak, med den kunskap jag har i skadeståndsrätt så skulle jag be ägaren till båten hoppa i sjön och kyla sig. Det blir sannolikt oerhört svårt för honom att hitta stöd hos någon seriös skadeståndsjuris, båtvärderingsman eller annan sakkunnig för att kunna kräva dig på skadestånd. Värdet i seglet är sannolikt nära noll. Det kan visserligen ha funnits ett visst bruksvärde i det innan det skörade. Det är därför försäkringsbolagen har max avskrivning på viss egendom. (Se tabellen i tidigare inlägg) dock är ju det en sak som försäkringsbolaget bestämmer själv och inte något som finns i lagen. Skadeståndsrätt tar inte hänsyn till det utan det är strikt ekonomiskt värde som gäller. Och det är nära noll på ett segel på 12 . Jag upprepar en viktig sak: Det är ALLTID den som kräver skadestånd som måste styrka att denne har rätt till skadestånd och skäligheten i skadeståndets storlek. DU har INGEN skyldighet i det här läget att bevisa någonting! Att båtägaren tycker och anser en massa saker behöver du inte bry dig om ett dugg. Om han kontaktar en skadeståndsjurist så kommer juristen att avråda honom från att driva det vidare. Sen finns det naturligtvis en massa människor som är, eller kallar sig, jurister som är beredd att driva vad som helst. Det stötte jag på många gånger under min tid som skadehandläggare. Dock smular en skadeståndsjurist, oftast, sönder deras argument ganska omgående. Juristerna på TH, där jag jobbade, sa alltid att vi skulle tänka Hur skulle en domstol döma i denna tvist när det var tvister. Så låt båtägaren agera. Ligg lågt! Senast ändrad av Janken | 22 juli 2011 | 11:54

Här kommer mitt tips till dig. Jag har jobbat många år med skadehantering både inom fordon och hemförsäkring. Såväl ansvar som sakförsäkring. jag har reglerat hundratals liknande skador genom åren. Kontakta ALLTID ditt hemförsäkringsbolag. I din hemförsäkring finns ett ansvarsmoment som hjälper dig att ersätta skador på ANNANS egendom som du råkat skada. Det vill säga att någon kräver skadestånd av dig. Din skadehandläggare på ditt försäkringsbolag kommer att rota fram rätt lösning åt dig. Det finns tyvärr en stor diskrepans mellan vad en ägare till egendom anser är skäligt skadestånd och vad skadeståndslagen anser. Men den diskussionen kommer ditt försäkringsbolag att ta med uthyraren. Ditt försäkringsbolag kommer att driva det åt dig och sannolikt kolla upp om skadan kan ersättas genom objektets sakförsäkring (Båtens försäkring) Om skadan kan ersättas genombåtens försäkring så är det alltid den som ska ersätta i första hand. Då kan ditt försäkringsbolag ta en del av självrisken om den är jättehög på båtförsäkringen. Observera att det inte alls är säkert att din ansvarsförsäkring kan ersätta. Man kan anse att det inte föreligger ansvar från din sida (en ren olyckshändelse), man kan anse att värdet på seglet understiger självrisk av olika anledningar, att ansvarsfrågan inte är klar enligt ert hyreskontrakt eller annan orsak. Men kom då ihåg att INTE ge dig in i egna diskussioner med uthyraren om ersättning. Det är nämligen så att om ett etablerat försäkringsbolag anser att det inte föreligger skadeståndsansvar (Ingen oaktsamhet från din sida har orsakat skadan) så kommer en domstol med största sannolikhet att tycka samma sak. Försäkringsbolagen har mycket stora kunskaper och erfarenhet av skadeståndslagen. De allra flesta försäkringsärenden som går till domstol döms till försäkringsbolagens fördel. De få ärenden som ändras är så pass få att de brukar hamna i media och uppmärksammas stort. Och kom ihåg! Det är upp till den som kräver ersättning att styrka att denne har rätt till ersättning. Inte tvärt om. Det är ett BEGAGNAT SEGEL som har skadats! det är således ett BEGAGNAT SEGEL som ska ersättas. Om det ska ersättas. Mellanskillnaden upp till ett nytt segel får ägaren till båten ta själv. Jag skulle kunna ge tio exempel på verkliga fall där ägaren till egendom anser sig ha självklar rätt till skadestånd men där man ansett att det inte kunnat styrkas oaktsamhet. När man sedan penetrerar händelsen med en juridisk synvinkel tycker alla att det är självklart.... Utom ägaren till den skadade saken.

Ja du ser där!!! Man lär sig så länge man har en lever! Jag har lärt mig att alltid släppa ner skotvagnen i hård kryss men det beror nog på att jag lärde mig i unga år då det var kappsegling och således den framåtdrivande kraften man eftersträvade! Det är också de tips jag har läst mig till genom åren. Men då är det farten som prioriteras. Sen sätter jag sällan genuan. Den använder jag i stort sett bara om det är krusyta på vattnet. Det innebär att jag ytterst sällan har för stort försegel för vinden. Dessutom har jag ett snabbrev på storen och revar på en minut om det behövs, så krängningen är sällan ett problem. men men. Nu ska jag prova denna nya lärdom nästa gång det piper i

Spilla vind, tillfälligt, ur storsglet är väl snarare en regel än undantag när vinden är byig. Något problem med fladder har jag aldrig upplevt. Det är ju främre delen av seglet som påverkas först. När det blåser så pass mycket att det fladdrar i storen är det väl dags att reva. Saknar man rev så kanske man ska fundera på att ta ner storen alt förseglet. Jag tycker att snabbreven är ett måste. En dag i norrlandskusten innebär ofta vindskiften. Bris på förmiddan, lättvind på dagen och en sjuhelsikes sjöbris på 8-14 m/s några timmar på eftermiddan. Balansen blir bättre i båten med revad stor i stället för att spilla. Jag har ett snabbrev koplat jämt eftersom det varierar så in i bänken här uppe. Sen kan man, grovt beskrivet, säga att förseglet är motorn på båten och storseglet är det som ger dig höjdtagningsförmågan. Prova att ta ner förseglet och du kommer att kunna segla ganska högt men knapp ta dig framåt i hårdvind. Ta ner storseglet och du kommer att kunna segla fort men får svårt att ta höjd. Så två små segel är bättre än ett större. Skotvagnen ska naturligtvis ner i lä om du vill plana seglet. Då ökar du den nedåtriktade kraften på bommen och seglet blir planare. Twisten reglerar du med bomnedhalen och cunningham.

Den här gillar jag!