forgus31

Kanske räcker med en sån hopplös typ som jag i en båt annars skulle det vara trevligt med en transportsegling. Den som lever får se. Men frugan är alltid pigg på nya mål med vår båt så det räcker oftast. En gång gjorde vi en transport av en Benetau 33-fotare som skulle hem till Malmö från Lysekil på senhösten och vi lyckades få några dagar med soligt och lugnt väder. Det var den gången jag berättat om tidigare att båten fick nästan stopp i bränsletillförseln och klarade högst samma fart som Nissan. Frugan stod på en brygga vid första marinan och vinkade och mitt i Nissans flodfåra låg jag i Benetaun helt stilla. Jag tänkte att de undrar väl varför jag inte försöker komma in till bryggan. Kom inte ihåg om jag hann ringa men plötsligt lossnade proppen och båten gjorde full fart igen. Ett kul minne. Frugan var med på resten av resan och vi hann med ett stopp på Ven med cykeltur och promenad. Det är kul att ha en egen tråd att offtoppica i efter humör.

Jo jag har i flera år varit inne på T-rör och rörkrök och kopparrör att löda ihop kombinerat med sanitetsslang som det är gjort idag vid tanken. Men tanken sitter i ett hörn i en garderob och rören inkräktar på utrymmet. Mer rör blir inte på pluskontot så då fick jag idén med genvägen genom tanktaket. I mitt fall räcker det med själva utsugsbeslaget även kallat "stosen". Det är egentligen en väldigt enkel installation men därför kan man passa på att krångla till det i lämplig grad. Får jag bara upp hålen och en osviklig tätning så blir mitt utsug inget som tar plats. Stosen som jag såg på SeaSea är c:a 10cm lång och kommer ned i tanktaket eftersom avståndet kanske är 6-8 cm från däck till tanktaket. Får se om vi fortsätter att baja i Maja eller om det blir nån acceptabel lösning.

I mitt fall blir det inte slangen som ska tätas i tanktakets hål utan utsugsstosen men det ska väl bli lika bra. Jag skulle helst vilja ha en förlåtande flexibilitet med tanke på att en båts inredning rör sig lite. T.ex om man går på däck trycks däcket ned mer än tanken och trycker ihop tätningen. När däcket åker upp några mm ska tätningen fortfarande funka. Eller så hoppas man att tanktaket plus tätningen klarar ihoptryckning och flexar tillbaka. Kan funka utan att man gör nåt men bättre att förutse så brukar man "ha tur". Tänker i banorna: en skruvfjäder runt utsuget i syfte att trycka ned gummitätningen så den tätar mot tanktaket. Eller en gummisort med gott om fjädring i sig och återgår efter ihoptryckning. En slang på 50 mm drygt tätar i nedre änden mot tanktaket och den övre pressar mot stosen fläns, den som skruvas I däck. Då kan slangen ta upp ev. rörelser om den är tillräckligt flexibel. Med en skruvfjäder blir det lite svårare då slangens övre del ska både kunna röra sig och ändå vara tät. Fjädern får då vara så stark att den klarar att hålla ned slangen fast den är åtklämd runt stosen i övre delen för tätningens skull. Att hitta rätt gummisort blir en utmaning. Märker att jag får hjälp att tänka när jag skriver. En typ av damask kom just för mig. Med inbyggd fjäder. Flexibel slang blir samma sak men lättare att ta upp stora rörelser. Låna en fjäderdamask från frugans hoj? Sätta in lämplig fjäder. Nä det är bäst att sluta här så får det ge sig. Spårar lätt ur med alla möjliga lösningar. Men ett kul ämne att spåna över.

Tyvärr har jag bara max 40 mm mellan tank och däck så tömningsstosen som monteras på däck får gå ned i tanken och utgöra en del av dykröret. Kanske ska dra rör och slang till andra sidan. En anledning jag funderar på är om det är dumt att ha toautsuget så nära vattenpåfyllningarna som det blir. Men det blir flera meter rör och slang om jag sätter det på SB sida. Borde inte vara värre med bakterer än att borsta tänderna på toaletten. Eller spiller man när man tömmer tanken med slang. Slangdropp?

Skulle tro att min tank sitter sällsynt högt mot däcket. Hårdlödning uteslutet men en limning med epoxi eller varför inte Sikaflex 291? Kräver väl en krage på sugröret så man får ytor att limma på. Att gjuta en gummikon att trä på röret kan man göra med Sikaflex. Härdad ska blir en sällsynt seg gummisort. Gladpack runt sugröret och sen spritsa sika i en tratt som formats runt sugröret eller nåt med den diametern. Ja det finns några möjligheter att testa.

Kom precis på en variant av tätning. Där det finns plats dvs längre avstånd mellan däck och tank kunde ett koniskt gummirör träs på för att utgöra tätning mellan det borrade hålet i tanken och sugröret. Vid varje tömning kan man tänka sig att gummikonröret sugs ned och jag tätar lite bättre. En skruvfjäder trädd på sugröret kunde hålla konen på plats tills det blir vacuum i tanken. Kräver ett snyggt runt hål utan vassa utstickande grader. Det behövs bra borrar och slipkon för borrmaskin. Är inte så bra på sånt. Kom med förslag.

Jag kollade SeaSea om det fanns nån bra bajsstos för montering i däck och en sådan lämplig är 50mm diam upptill och avsmalnande till 38mm för slanganslutning med klämma. Jag tänker mig ett rör med 38mm innerdiam istf slang. Röret epoxilimmas på däckstosen. Längden avpassas för att nå tankbotten förstås och snedkapas. Sen borra hål. Inte lätt men byggbranschen har liknande behov. Åkte förbi Hornbach och kollade på borrar. Det finns borrcylindrar som borrar i tegel. Ser ut att vara några hårdmetallskär. Den på 54 mm kunde vara lämplig för däcket. För tanken blir det lite mindre borr. Finns en hel del storlekar med några mm steg. Behemacs modell med "expanderkork" vore ju en bästa lösning men kanske lite svårare att få fram. Då övertryck inte existerar då tanken har avluftning kan en mjuk gummimuff typ hårt skumgummi räcka. Finns kanske som bilreservdel. På vår båt är avståndet nog så litet att tömningsstosen i däck kommer med den tjockare delen ner i tankens horisontella överdel. Då får jag låta borren gå genom däck och fortsätta genom tanken. Går det inte att borra med byggborren kan man kanske borra en massa småhål i cirkel. avståndet är 40 mm plus däckstjockleken ca 50 mm så det kan funka. Väldigt trevlig arbetsställning med borrmaskin rakt ned, knästående på däcket.

I teorin är allt mycket enkelt, just nu är det väldigt enkelt att borra rakt genom däcket och fortsätta med hårdmetallborren genom syrafasta plåten och sätta röret med avpassad längd ned till septitankens botten. Helst skulle det vara en pryl man köper i handeln. Så många som har i behovet just nu i våra sjövatten vore en sån produkt säljbar. Jag ser många fördelar som det blir i teorin. Alla med "topptank" eller de flesta får en enkel ledningsdragning. Hålborr och sen sticka ned röret som redan är försett med suganslutningen för montering i däcket. Ingen skräck för bajsrör som ska skruvas, avpassas, testas, göras om tills det passar. Är det någon som sett nåt slikt eller måste man uppfinna det själv? Det måste ju till en tätning så gaserna stannar kvar i tanken. Den tänkte jagsom en gummimuff som träs på röret mellan däck och tankens överdel. Alternativt att ett lite större hål borras i däcket så ett gummirör kan trycka ned och täta mot tankens överdel. Genom att såga röret och tätningsröret av gummi skulle det kunna passa många båttyper. Kom gärna med påpekande så jag kan svara "tänkte inte på det. Hej då!" Bajstanken ger mig lite Ågren men det här kanske jag kunde fixa. Blir mycket pill om man kör rörkrökar och slangstumpar med klämmor. Dessutom inget som gör den lilla garderoben ännu mindre med ytterligare ett rör med krök och slang. Gillar dessutom inte slang som ska bytas när den börjar lukta. Har redan ett par och de är väldigt motsträviga att byta.

Jo jag skojade lite. Det är klart att jag helst seglar i havet där det är större plats, vi seglar ju gärna dygnet runt och på natten ska man helst vara långt från land. Fast det kunde gärna vara sött vatten i havet också. Möjligen salt i sjöarna som motvikt om det nu absolut måste vara salt i nåt annat än potatisvattnet. Mälaren är nostalgi för mig och första båten hade jag liggande på SSS klubbholme i Mälaren. Det var en OK-jolle i kryssfanér med säckigt segel som jag egentligen var för lätt för på kryssen. Två man var bättre och det var vi också ibland. Utmärkt packåsna och långfärdsbåt faktiskt. "Vattentäta" stuvfack fram och bak. Med ett bra öskar klarar den öppna havet. Vid båtbyte till större jolle blev det Göta Segelsällskap och fortfarande Mälaren då hamnen låg i Gröndal. Lite trött var man på transportsträckorna. 5 timmar till Nämndöfjärden och ett par timmar till "öppet" vatten i Mälaren. Men många fina minnen och kanske en nostalgisegling kunde vara nåt.

Frossbrytningar av sötvattensegling? Jag är ingen vän av saltvatten och skulle mycket hellre segla i sött. Tänk att slippa bottenfärg, kunna använda rostfritt istf syrafritt, kunna köra enkla material i skrovgenomföringar, kranar osv. Seglade en hel del i Mälaren på 60 och 70-talet. Väldigt trevligt vatten med många fina ställen. Första långseglingen gick från Rastaholm via Södertälje till Mariefred. En vecka med en man i en båt. Inget kök ombord och övernattning i medhaft tält. Maten blev nåt som hette "mat för en" och var som en stor barnmatsburk. Åts kall direkt ur burken och var fantastiskt gott. Sjön suger som man sa förr. Har fått lite omvänd betydelse numera pga amerikanska influenser. I vilket fall som helst ett minne för livet och som gav blodad tand för framtida seglingsupplevelser.

Kolla med signaturen Ciarud. De har båten i den hamnen (gissar). Kanske kan lägga ett gott ord för en MG-are.

Jag som älskar hemsegling har tyvärr inte nån båt att segla hem. Den vi har är dessvärre för passande för att bytas ut. Lite undrande är jag dock över om var båten ligger nu. Blir det en strapats över nån vecka eller är det Gravarne - Smögen?

Är det saltvatten så kan elektriska grejer må bra av att bada i sött vatten. Det tråkiga med salt vatten är att när vattnet försvunnit dvs torkat finns en "100%ig" saltlösning kvar. Saltet dunstar inte och så länge det är väldigt torrt väder kan det fungera men så fort det blir lite fuktigt i luften börjar det leda ström mellan plus och minus och ärgningen är igång. Elektronik med tunna ledningsbanor kan försvinna på några timmar. Lossa batterikablarna från batteriet och försök få bort salt överallt. Gott om sötvatten. Allt salt ska bort. Även den minsta gnutta salt blir 100% lösning om än väldigt tunt lager. En generator eller startmotor som varit strömlös och fått bada i sött kan jag tänka mig kan ha klarat sig. Tänk så här. De har redan badat i salt vatten och det blir aldrig värre om de ligger ett tag i sött. Snarare finns chans att få bort allt salt om de ligger och drar några timmar. Jämför med att blötlägga salt sill. Efter ett par dygn är den ettersalta sillen nästan inte salt längre. Sak samma med prylar. Spolar man finns risk att man inte kommer åt överallt. Nedsänkt i vattnet kommer den fysikaliska regeln om utjämning av olika tillstånd att laka ur saltet. Den kraften är nära nog obetvinglig.

Det verkar som många tror att det inte går att segla om det regnar. Seglen kan visserligen bli tyngre och hänga lite i svag vind men i övrigt blir det ingen skillnad. Mungiporna kan behöva lite hjälp uppåt på något sätt. Men det blir ju sak samma var man än är. Är man sysselsatt, t.ex med segling, är det inget man tänker på direkt. Sikten blir dålig i regn, det kan vara ett bekymmer. Numera går radarn och med den påslagen får man att göra. Inte lätt att tolka bilden som blir kraftigt störd av regnet. Men man har att göra. Att ligga i hamn kan också vara trevligt. Restauranger eller elektroniska nöjen. Alfabet och Jatzy är två tidsfördriv på båten. Bästa myset för oss är att läsa. Regnet smattrande mot däcket ger en härlig känsla. Att titta ut när det störtregnar som det kan göra numera tycker jag är en höjdare. Värmare påslagen kanske. Torrt och fint, nåt som puttrar på spisen kanske? Det viktiga vid många dagar med regn är att hålla kläder torra och allt i båten. En värmare av nåt slag är nödvändigt för att inte allt ska mögla. Bäst torkeffekt har nog en varmluftvärmare av nåt slag dvs en som blåser in varm friskluft. Då sitter man i torkskåpet och kläderna torkar på kroppen liksom allt annat ombord.

Det ser ju riktigt bra ut. Så där bra blir det inte när vi går söderut förbi Barsebäck i motvind och motström. Man ska vara rätt tänd på segling för att inte sätta motor. Eller gå över till danska sidan? Snygga öglor blir det med råsegling.

Vi har haft två Maxi 77. Familjen tyckte att en lite bättre toalett behövdes. Jag som kånkade is till mjölken och smöret önskade mig en kyl. Maxin är lättskött och hållfast. Rodret kan man hålla ett öga på. Det som jag hade mest emot båten var att den slog hårt i sjön på motvindsbogar. Rejäla magplask så det skakade i riggen och stänkte upp i sittbrunnen. Vi seglade oftast inomskärs men kryss till havs var ingen höjdare pga den platta botten. Där har Forgusen ett plus med skarp v-botten som ger skaplig komfort även till havs även om kryss i hård vind gärna går bort. Bättre då att gömma sig bakom sprayhooden och köra med motor rakt mot vinden.

Att segla med fler än sig själv blir en kompromiss av allas prioriteringar. Den skeppare som inte tar hänsyn till andra än sin egen vilja blir med tiden utan besättning. Dom hänger med några år för att vara snälla men det finns gränser. Det här är ju självklara saker men inte självklart att skeppare med EGO har märkt av att det finns andra som har egon. Alla är sig själv närmast men vissa är lite närmre. Sen är det kanske så att man gillar att segla själv. Tycker själv det är mysigt att kunna segla utan hänsyn till andra så det händer ibland att andra kan hålla sig borta från båten. Seglar jag själv finns det ingen som ordnar käket som ska ätas vid nästa stopp eller som sitter på muggen eller datoriserar vid navigationsbordet. Då kan man luta båten i byarna som man vill och det känns på ett annat sätt att segla. Då är det inte transport utan segling. Båda sakerna är trevliga.

Har nån hört vad Cerberos tog vägen? Träffa skepparen med gasttjej i Limhamn när de rustade för långsegling. Vi lyfte vår båt med kranbilen som sjösatte deras Formosa. Vi hade nesligen fastnat i råttfällan när vi genade på väg till Limhamn. Rodret hade också gått i graniten och det skrek när man svängde. Vi kom loss för egen maskin och rodret var ok. Det slutade också att låta illa. Troligen hade det åkt upp och fastnat i det läget men ramlade ner när jag kollade hållfastheten med kraftiga sparkar.

Seglar man för nyttan i skärgården är det rätt opraktiskt att kryssa. Jag kan tänka mig att en rigg för effektiv kryssning valdes bort då det i praktiken gick fortare att inte segla i motvind. På liknande sätt som engelska gentlemen. Eller varför inte en seglande familj. Mycket mer praktiskt att ta in seglen och starta motorn. Eller åror på Carlsson tid. Det är annat när man seglar för sportens skull. Kryssen är ju det som ger mesta seglingen. Mindre transport men mer segelmys.

Första gången vi skulle på långtur läste jag att strömmarna gick moturs i vår lilla atlant mellan Sverige Norge och Danmark. Oftast tycker jag också att strömmen går nordvart efter Bohuskusten. Således gick vi moturs och tog västkusten först upp till Strömstad. Sen över till Norges östkust och söderut till Kristiansand och sen över till Skagen och hem. I Norge hade vi motström en dag men annars var det mest med. Vid de flesta tillfällen då vi gått från Göteborg och söderut har vi både haft motvind och motström. Att skåda Barsebäck en halv dag på kryss i motström är inte kul. Ångrar att jag inte gått över till danska sidan då. Det är väl inte så ofta det är motström på båda sidorna. Då skulle det behövas mycket vatten från älvarna i österhavet. Reservplan är alltid bra. Anholt är en trevlig anhalt och danska hamnar är trevligare än svenska. Danskarna har svåra räkneord men är bra på att hygge sej. Går man till en hamn är det ofta lite fest på båtklubben. Dragspel och mat och mycket folk. Tänk en hamn som Björlanda med 2500 båtar vilket folkvimmel. Nu är det inget. Knappt papper på toaletten.

Jag som har segelbåt har svårt att förstå hur man kan sätta av så mycket för att få se nya trakter och spännande hamnar. Puttrar man fram så blir det ändå en skaplig summa för en heldag på sjön. Vi som är vana vid att ta oss till nya mål är ofta ute halva dygnet och då kommer man en bra bit. 5 knop och 12 timmar blir 60 M och skulle med putterfart och motorbåt kosta runt 1000 kr. Ok, allt som är kul kostar och seglen är inte gratis heller. Vinden är dock både momsfri och utan startavgift. Blåser när den vill visserligen . Vet ni att segelbåtar går att använda som motorbåt också. Testa det nån gång. En vacker dag slår jag vad om att ni hissar segel. Då kanske ni utbrister "det här kan man ju stå ut med " som han som köpte vår Maxi77 sa när vi stängde av motorn vid vår demonstrationsegling. Han hade en snurrebåt och tyckte väl att det lät för mycket. Seglade en hel del själv på vår rekommendation: lämna bryggan och klara dig själv. Alltid blir det nån råd och man får ta problemen som dom kommer. Kolla bara vädret. Det är A och O.

Samma här. Md11c från 1979. Oljan är svart efter några rotationer. Redan blandningen som blir av den halvliter som säkert är kvar i tråget när man sugit upp den gamla oljan räcker för att färga nya oljan svart. Men smörjer gör även svart olja vilket är huvudsaken.

Många har börjat sin seglingskarriär i jolle och det är inte nån som tycker det är konstigt att femåringen seglar in och ut ur hamnen. Det är samma princip med en stor båt men större hack i skinande bordläggningar när kalkylen spricker. En tung båt får heller inte grepp i vattnet så snabbt. Därför använder jag motorn helst på tunga båtar när jag är nära nåt dyrbart. Men linor om det blåser hårt. Lämnade hamn på Rügen i hård vind där vi låg jämsldes en stor blank tysk segelbåt och alla på den tyska båten hjälpte till att trycka ut vår båt för att klara den fina glansen men innan vår båt fått styrfart tryckte vinden båten tillbaka och då jag var tvungen att styra undan för båtar framför vår båt svängde aktern in och lämnade spår i gelcoaten på tysken. Han måttade längden på repan men vinkade iväg oss. Hemseglingen till Malmö gick som en dans men lite skador på storsegel och bom blev det. Plattläns och slänggipp. Genuan såg ut att börja rämna och rullades in ännu mer men det var bara uvskyddet som blåst sönder lite. En resa med familjen i lånad Triss Magnum var vår första på västkusten och motorn trilskades men vi gick till hamnar som man kunde segla till och fick en fin vecka ändå. Det finns omöjliga ställen att styra till och man får sortera bort dom som är omöjliga att segla ut ifrån också. Bäst är om det blåser lätt vind och gärna stadig vilket sällan är fallet.

Generellt är segling en exklusiv sport i Italien och motorbåtar får samma kostnadsläge. Hamnar av naturligt slag är sällsynta och hamnar är nästan alltid konstgjorda med priser därefter. Men vädret och landet är bättre än vi är vana vid i Sverige. Dock skulle jag inte tänka mig att lägga båten i Italien. Vart ska jag segla? Det finns några öar men ont om naturhamnar. Det blir en transport vilket jag inte har nåt emot men nån gång vill jag lägga till i en skyddad vik som Gud skapat och känna mig ett med naturen. I Ert fall är det väl transport hemåt och då kan det vara spännande med nya hamnar som ni inte sett. Sånt är kul. Maten är ju vad som lockar mycket. Både på restaurang och i affär. En café normale för en tia t.ex. Jag beställde en sån den första gång jag besökte landet och väntade mig en vanlig kopp kaffe men fick alltså en espresso. Italienarna är mycket hjälpsamma om man stöter på problem och det glada utåtriktade sättet kan göra att man själv rycks med och sträcker upp smilbanden något. God tur.

Vänersborg Trollhättan Lilla Edet och slutligen Lilla bommen. Dyrt men mitt i stan. Vill du slippa avgift några dygn skulle du kunna svajankra utanför SVT. Har alltid funderat på vad som händer om man lägger sig där. Det visar sig. Kanske en parkeringsbot.