forgus31

Alla vindroder jag sett har varit kopplade till rodret. Vindrodret styr oftast via linor till ratt eller rorkult så vindrodret ersätter inte huvudrodret vid roderkrångel. Nu har många trassel med vindrodret på långa resor men själv tror jag inte jag vill vara utan varken autopilot eller vindroder. Kan säkert gå att hitta vad som brukar gå sönder på aktuell modell. Bra att ha koll på utmattning på utsatta ställen och ha något att laga med. Skruvdragare och skruvförband, tejp, gummisnören, snören av bra kvalitet osv. Tänk på att hållfasta förband med snören ibland kan ersätta svetsning. Låter galet men är vad man har tills man kommer till verkstad. Kan vara bra att ha säkerhetssnören på detaljer som hänger utanför båten. Räddade en utombordare ett par gånger för egen del Kolla också om det går att få reservdelar till autopiloten och om växellådan kan smörjas och med vad. Vår autopilot har fått smörj ett par gånger de senaste 13 åren. Ny kuggrem till rattstyrningen. Fungerar bra men har nog bara styrt runt 10000M vilket inte är mycket i för jordenruntseglaren. Att styra manuellt även med stor besättning tror jag inte på. Det är alltför frestande att sitta med en bok i fyra timmar istället för att styra. Kul några dygn men tjusningen upphör snabbt. Hårt väder är jättejobbigt att styra manuellt och bra att spara krafterna till de fall förutsättningarna är för tuffa för vindrodret. Det är väldigt stor skillnad att styra mot att bara ta en koll runt horisonten en gång i kvarten om ens det.

Köpa färdigt BMS (Batteri Manövrerings System) eller göra egna observationer? Celler som tar till sig laddning lite bättre än normalcellen och kanske även har lite mer laddning än normalcellen när batteriet börjar bli tomt riskerar att bli överladdade. Jag antar att det är en adderande effekt så efter flertal laddningar cellerna behöver balanseras map laddninstillstånd. Är den pigga cellen 1 % bättre på att ta till sig laddning kommer efter 50 laddningar de slöare cellerna bara ha fått 50 % laddning när den pigga cellen fått 100% och laddningen bryts. På motsvarande sätt kommer den slöa cellen vara tom när den pigga cellen har 50% kvar. I båda fallen riskerar celler att dö. Övergödning eller svält. Jfr med allt annat på vår jord utom blyrackarna som utjämnar sig själva vid lite överladdning. Helst borde de lite slöare cellerna matas med lite mer laddning för att slippa bränna upp energi men är cellerna nästan likvärdiga är det små energiförluster det handlar om och enklast låter man då ett motstånd eller lampa över de piggare cellerna ta bort lite energi så alla celler får likvärdig laddning. När man gjort detta några gånger kommer man kanske på ett sätt att göra detta automatiskt. Jag tänker på pojken som var pumpmaskinist och hade som jobb att vrida på ångan till den ångdrivna vattenpumpen som pumpade upp vatten ur gruvan. Han kunde ta en lite längre fikarast när han knöt ett snöre mellan pumpstången och ångventilen. Det blir mer googling på detta kära ämne. En tanke är att vid köp av 4 eller 8 celler få såna som har samma pigghetsgrad. Köpa ett komplett batteri där man plockat i likvärdiga celler verkar vara ett sätt. Eller hitta leverantör som klassat celler map förmåga att ta emot laddning resp lämna ström.

Det finns snart LiFePO4 batterier som man sätter in i båten om man orkar lyfta ut de gamla. Intresset är jättestort naturligtvis. Flera gånger större energi att utnyttja per kg batteri. Det här är en gissning men varför skulle en tillverkare/leverantör gömma huvudet i sanden istället för att ropa ut sitt nya fantastiska plug&playbatteri LiFePO4. Det är en otroligt enkel teknisk uppgift att lösa. Det handlar om att bevaka fyra cellers personligheter och ge lite mer energi till de celler som inte är lika alerta som normalcellen. På så sätt kan alla celler vara lika energirika. En god förutsättning för en kedja. Alla länkar ska vara lika starka. Kanske en kass analogi men vad jag anar av vad jag läser är risken att vissa celler som är duktigare än andra riskerar att bli överladdade när batteriet är på väg att bli fulladdat. Åt andra hållet blir det då nån cell som fått lite för lite laddmängd riskerar att komma under gränsen och dö av svält. Alltså vad alla säger är: övervaka cellerna och ligg inom gränserna. Det går nog att manuellt övervaka med fyra voltmeter (12V-batteri) men en perfekt uppgift för ett datorchip. Celler som är för duktiga kan väl få lite mindre mat. T.ex med ett motstånd som tar lite av laddningsenergin. Detta görs förstås av tillverkaren och innesluts i batteriboxen och dör batteriet inom förslagsvis femårsgarantin får man ett nytt. Åldersavdrag kan godtas. Vi som vill ordna övervakning och cellbalansering själv har en trevlig sysselsättning och slipper lösa korsord eller Suzuki som frugan skärper intellektet med. Eftersom ett sånt här batteri blir extra känsligt för fullt urladdat blir det väl som med gasolen, det gäller att ha en reserv när LiFePO4-batteriet stänger av. Själv tänker jag då på den slöa men befintliga blybanken. När det normalt sett så alerta LiFePO4-batteriet lagt ner helt, kopplas automatiskt blyet in. Eller den Med big dent in the wallet kopplar in sitt extra LiFePO4. "Big dent in the wallet" ska visst vara antingen för tjock eller tunn plånbok,troligen det senare. Nämndes i den utmärkta men långa engelska (amerikanska?) tråden i svart om dessa fantastiska batterier. Förlåt alla onödiga bokstäver. Dom tenderar att flöda extra ymnigt vid vissa kära ämnen.

Det är så stora celler ja. Det ska väl inte vara så svårt att övervaka 4 eller 8 såna celler. Antar att det är nödvändigt att ha koll på de olika cellerna i ett batteri och jämna ut laddningsmängd. Behöver man justera enskilda celler map laddning? Lämplig uppgift för en lite mer avancerad BAT-meter än den vi har för blyackarna. Eller räcker det med en voltmeter nån gång ibland? Förbaskat frestande pris/prestanda på 180 Ah cellerna. Frågan är väl, ska det vara 4 eller 8 som säljare brukar ställa frågan för att göra det enkelt för kunden att välja. Måste man hämta batterierna själv eller går dom att frakta? Finns det någon som har lager t.ex i vårt närområde men ändå bra pris?

Jag trodde alla batteripaket var utrustade med övervakning i batteriet så det stänger av som en skruvdragare jag köpte. Full fart och sen inget. Jag började läsa den engelska batteriexpertens litania men orkade nog bara en liten bit. Troligen en värdefull källa till kunskap om LiFePO4. Viktigt att det är en seriös leverantör ansåg han.

Tänkte det behövs en egen LiFePO4-tråd. Det är för intressant och rymmer så många frågor för att vara ett bihang i andra batteritrådar som ofta handlar om blybatterier. Här ska man hitta bästa LiFePO4 för pengarna laddare, skötsel, förväntad livslängd, alternativ till LiFePO4 osv. Det finns mycket att läsa på nätet men vi kanske kan göra en sammanfattning här på MG av vi vet och tror. Givetvis är det väldigt intressant om vi får in kommentarer från användare av LiFePO4. Batteritypen ser väldigt trevligt ut för fordonsbruk. Själv är jag helt utan kunskap om batteritypen och kan tänka mig köpa en mindre variant för att få lite praktiska erfarenheter. Tror jag har fler MGläsare som har samma tankar.

Här är ju tråden om modernisering av husbanken. Läst lite sporadiskt på MG senaste dagarna. 4 st 3.2V LiFePO4 ser bra ut livslängdsmässigt. Bör vara ett plus även för plånboken. Borde inte vara särskilt svårt att komplettera batteribanken med lämplig inkoppling när generatorn laddar och då man behöver stora strömmar. Annars kan det få komma in när husbanken går under en viss polspänning. Nyttja det när det behövs. Som ett reservaggregat ungefär.

Jag plastade helt enkelt fast röret i flänsen. Trä går utmärkt, jag hade en lödröksutsug, en bit spånskiva med ett 75 mm hål och en bit plaströr limmat. Inte direkt marint kanske. Annars kan man värma plaströret och forma det fyrkantigt för fläkten. Vi har varit inne tidigare i nån tråd om möjligheten att komplettera en blybank med ett LiFePO4 för att snabbt kunna ta stor laddmängd. Har man en kraftig generator skulle man få nytta av den om ett LiFePO4 finns med när motorn eller motorerna går. Äntligen skulle man då få stora generatorer att lämna maxeffekt. Det är en trevlig polspänning på LiFePO4, 12,8V. Jag kan tänka mig att ha det inkopplat så att det nyttjas när generatorn laddar och som en laddare av husbanken och när stora strömmar behövs.Teoretiskt skulle man då få snabbare laddning och även få ut mer energi ur husbanken som tappar en del vid stora strömuttag enl Peukerts regel.Kan du vara dags för någon med teknikintresse att jämna vägen för oss med hängslen och livrem. Räknar med ett lämpligt alternativ med Ebaylänk och förslag till inkoppling från några andra MG-dårar som inte tycker båten är fullständig ännu. När jag förhandsgranskar mitt inlägg ligger ett inlägg före min text. Handlar om extra fläkt i värmarslangen. Går inte att få bort. Får se om den finns kvar när jag trycker på skicka.

Skulle också behöva dra om en jäkla massa el i båten, börjat nysta lite i det, vad som går vart och så vidare. Men något som måste göras till sommaren är att dra en "gästhamnscentral" Eftersom jag har 3fas (16Ah) handske som inkommande i båten och det EXTREMT sällan finns 3fas i stolparna i gästhamnarna så tänkte jag dra ett separat elsystem som jag kan köra batteriladdning, kyl/frys samt några ströuttag till allehanda förnödenheter. Funderat på om man kan bygga någon skarv mellan blå europahandske och trefashandske men så hemma på el är jag inte! har du någon fundering på en sådan Tommy? Vi låg på Nordkoster för många år sedan. Alla 230V hål var upptagna och troligen var strömmen i batterierna i behov av uppdatering. Av en händelse hade jag en rund röd stickpropp ombord och en multimeter. Det blev snart ström till batteribanken. Även jorden identifierades och skyddade oss effektivt tydligen. Har den kvar. Nästan aldrig nån som ansluter med röd stickkontakt faktiskt.

Säkerhet. Både driftsäkerhet och mindre brandrisk. Även lättare att hitta tankställen. Ibland tankar man från bunkerbåt t.ex. Där saknas nästan alltid bensin.

Jag har ju bytt ut alla fyra glödlampor i salongen till kinesiska led. Det var in bara plugga in och spela precis. Lamporna har sockel som den glödis jag bytte ut BAY15D även kallad 1157. De har två glödtrådar 21/5W. Tråkigt nog har all ledtillverkare i hela världen gjort det svårt för mig plus några till. Varför vet jag inte. De led jag köpte lyste inte alls när jag pluggade i dem. Vid kontroll med externt 9V batteri hade man kopplat plus och minus till lampans lödplättar. De ska ju ta emot plus för att tända 5W eller 21W glödtrådarna. För att få det att spela fick jag ta fram Ohmmeter och lödkolv. Slipade bort ena lödplätten (minus) och kompletterade med epoxiplätt, letade upp minus uppe bland leddarna och byglade över till plåten i sockeln. Funkar jättebra och ger samma lyskraft som 21W. Dumt nog blir det ingen mysbelysning då ledlampan inte är nån bra ersättning för 21/5W lampa på något enda sätt jag kan komma på. Varför är kineserna så vrånga. Brukar vara bra på att kopiera enkla saker. Här har man missat i allt. Att kopiera andra kinesers misstag har de dock lyckats fullständigt med. "Alla" led av den här två-glödstypen är felgjorda. Jag tycker att man skulle ha provat att skruva i den första lampan som kom ut från produktionen och kopplat rätt. En femtedel av leddarna till ena lödplätten och alla till den andra. Minus till plåtsockeln. Hur svårt hade det varit på en tiogradig skala. Knapp etta tippar jag. Hur det gått med distribuerade lamporna hittills kan man fundera över. Hade en sån här lampa sålts i butik skulle förstås den bytts mot en fungerande. En annan märklig sak är att jag inte lyckats finna nån olyckskamrat. Har googlat mig trött och behöver hjälp. Var hittar jag den led med BAY15D eller 1157 sockel som inte är världsfrånvända. Skulle tro det finns minst 10 miljarder kombinationslampor för broms/positionsljus i världen att kolla på för den fabrik som vill kopiera och göra rätt. Ibland är det inte bra med den här hopkrymta världen. När man kopierar misstag blir det mycket onyttigt. Som tur är gäller också motsatsen.

För många år sen gjorde jag ett antal värmevästar för mc och skooteråkare. Därav några 100m rullar 0,22 kopplingstråd. 28 m tråd gav 70 W på rygg och bröstparti. Fungerade tills tråden gick av på nåt ställe. Hade själv nytta av den när jag åkte mc över alperna i oktober en gång. Då kroppen blev överhettad försökte den kyla genom att strömma blod till händer och fötter vilket var behagligt istället för motsatsen. Kinder och öron röda av värmen. I vår båt är originalledningarna också kvar och kan vara lite svårlödda även om det går att putsa upp dem innan lödning. Bäst är då sockerbit och en bra skruvmejsel så man kan skruva sig ner i kopparn. 2,5 kvmm är en bra sort som klarar det mesta behovet. Det ska ju vara lite styrsel och hållbarhet också. Dock kan jag tänka mig andra sätt att leda ström till belysning i framtiden med ledning inlagt i gipsskivor och liknande. Tak och fotlister med inlagd ledare och såna tokigheter. Såna tunna bandkablar som leder ström till skrivhuvudet på en matrisskrivare eller plotter kan tapetseras in för en lampa på önskat ställe. Med 12V och nån ampere med överströmsskydd minskar kravet på elsäkerhet kan man anta.

När jag räknade lite på kabel för extra batteri gick jag vidare och kollade ledarbehov för LEDarna i nya badrummet hemma. Det blir klart vilket decennium som helst. Det finns ett etablerat sätt att lägga LED i serie och ansluta till ett konstantspänningsaggregat t.ex 350 mA. Alla ljuspunkter i serie. Väldigt trevligt och man får dra LED-kabeln själv. Det blir mest i innertaket där det blir lätt att skruva upp de populära LED-ljusen som ska belysa golvet. Underligt men så är modet ljust nu. Vid kalkyl över kabelns area märker jag att man gott klarar sig med 0,22 kvmm! Sån kopplingstråd som jag har några rullar liggande. Då man har konstant ström blir det samma resultat även om man skulle välja 0,05 kvmm eller 0,01. Rätt kul! Så tunna kablar syns knappt och skulle kunna läggas direkt i kakelfixet. Tapeter av "elektrisk typ" är en tanke. Skulle kunna anslutas LED på önskat ställe på tapeten osv. Om man nu skulle välja 0,05 kvmm vad skulle spänningsfallet och effektförlusten bli? Ja med 350mA som är minsta strömmen blir det 1,26V spänning och 0,44W som förslösas i 10m kabel. Inget att förfäras över precis och eftersom LED-arna får samma ström blir det ingen förändring i ljuset. Det som händer är att man vid riktigt lång ledare får dit en lampa mindre på slingan om man har otur. Nåt att tänka på för koppartjuvarna som får strukturförändringar i sin bransch. Kan vi få se osynlig kabel i affären snart! Klistra upp direkt på väggen eller i taket.

Tycker utan att ha räknat på det att 6kvmm räcker mer än väl för laddning av ett batteri som egentligen normalt alltid är fullt. Kanske även 2,5 kvmm kan räcka. Smidig att jobba med och eftersom ett fullt batteri inte tar mer än ett par A kommer det inte att bli nåt större spänningsfall. Skulle batteriet vara tomt kommer strömmen visserligen ge ett skapligt spänningsfall men småningom minskar strömmen och spänningfallet. Nu kollade jag resistivitet för koppar. Den är 0,018 Ohm/kvmm. Säg totalt 20m ledarlängd 2,5 kvmm som ger 0,144 Ohm och laddström 10A (antaget värde). Spänningsfallet blir då 1,5 V och sjunkande när batteriet kommer upp i laddning. Effektförlusten i 20m ledare blir 15W eller 0,75 W per meter. Den kommer inte känns varm. Oftast är dock batteriet fullt eller nästan så strömmen oftast mindre än 5A. Beror förstås på batterityp. Startbatteri eller AGM tar lite mer kanske. Ökar man arean till dubbla minskar Spänningsfallet till halva. Allt är proportionellt så det är lätt att trimma siffrorna efter faktiska förhållanden. Går spelet sjunker Extra batteriets polspänning så ström går i laddkabeln. Säg att husbatteriet ligger under laddning och håller 14V. Troligen blir då spänningsfallet runt 4V då husbanken försöker trycka upp extrabatteriets polspänning. U=RxI eller I=U/R eller 4/0,144=27A. 27 är 2,7 gånger större än vid laddning, alltså 15x2,7=40W effektförlust i kabeln som då troligen kan bli varmare än omgivningen. Det här kan vara maxvärden då det mesta talar för att t.ex batteriets spänning blir högre än vad jag antagit då jag inte räknat med tillskottet från husbanken. Med 6kvmm får man lite högre tillskott till extrabatteriet men effektförlusten i kabeln halverad. Tycker 6kvmm är ett bra val. Motståndet blir 0,144x2,5/6=0,08 Ohm i 20m ledare. En bra kompromiss. Avsäkra med en 16A trög och ha snäppet större som reserv. Den kan behövas t.ex 20A då alla värden är de högsta. Fastnat ankare och motorn igång. Trög säkring håller ganska länge med dubbla strömmen så det räddar kanske den mindre säkringen. Med tångamperemeter kan man verifiera värdena och kolla värsta fallet.

Håller med. 25 hk är egentligen mer än dubbelt för mycket. Med 10hk gissar jag att den kan gå med motorns bästa effektuttag. Vi har 23hk på en 5 tons segelbåt och det är mer än tillräckligt. För maxfart räcker ungefär 15 men i motvind och havssjö är det ett plus med 23hk. Vid längre överfarter kör vi i ekonomifart högst 5 knop och då går motorn inte med bästa effekt med risk för polerade cylinderytor sägs det. Såna seglingar önskar man sig en 10-hästar som går bra med halv belastning. 5 hk ger förbaskat låg bränsleförbrukning särskilt med en liten motor. Plus är också goda lågfartsegenskaper.

Ett ankarspel tar inte förfärligt mycket ström. Jag avläser upp till 50A för ett Profish 1000. Har man korta kablar kan man även ha rätt så tunna. Tror jag har 16 kvmm och använder husbanken som ligger 4m bort. Det är ändå mycket tjockare än anslutningskablarna som sticker ut ur spelet. Lite spänningsfall ger också lite säkrare för motorn när man kör fast. Jag kör utan säkring men har dubbelisolerat på utsatta ställen. Spelet blir lite svagare men är ändå för starkt tycker jag. Fastnar ankaret ska man inte låta spelet ta krafterna utan fästa en krok i kättingen och i en knap och dra upp med motorn med gram/back.

Segla motorbåt nämndes. Just att låta vinden blåsa båten dit man vill. Lätt att glömma att vinden kan vara ett bra hjälpmedel vid sidoförflyttning. Vinden mot skrovet tar båten rätt fort åt fel håll om man glömmer att spana in segelbåtarnas Windexar. Ska man gå in mellan två långa bryggor när det blåser hård medvind kan man räkna med problem om man bara styr in för att leta upp sin spilta. Fören blåses ner av medvind när man ska svänga in på rätt plats. Kan man däremot med korta motorduttar framåt hålla fören i vindögat finns det goda chanser att sakta glida bakåt till rätt spilta. Framförallt är risken liten att man skadar något. Går det snett kan man lättare ta sig ur situationen. Antingen genom att gå framåt och göra ett nytt försök eller om det är stolpar lägga sig sidledes några pålar där ingen båt petar ut. Gärna på lovartsidan som ju ger lättare startposition för vidare försök när man funderat ut nästa drag. Linor kan vara ett bra sätt i hård vind. Bryggorna ger många möjliga fästpunkter. Låta en lina glida ner med vinden till andra bryggan har vi nyttjat. Många hjälpsamma armar på en brygga var räddningen när vi skulle in i en y-bomplats och hade misslyckats några gånger. Kan vara bra med en vindvisare även på motorbåten förresten. Inte alltid det finns segelbåt på lämpligt avstånd. Saknar alltid vindvisaren när jag manövrerar båten utan mast vilket händer vår och höst.

Besökte den igår i det vackra vädret. Torrt och fint i båten. Tände alla nya ledlampor i salongen och fick ändå ström över från solpanelerna. Tidigare drog de fyra lamporna 85W och nu runt 15! Lyser lika starkt. Tyvärr inte tvåväxlat som tidigare med dubbla glödtrådar 21/5W. Kanske går att mysdimma vilket jag inte testat. Tog en kopp kaffe i lä av klubbstugan och en promenad i det vackra vårvädret som bjöd på 10 grader som det kändes. Snödroppar tittar fram vid postlådan.

Såg att Hornbach fått ett sortiment med specialbrickor, skruv och smågrejer i en trevlig kompott. Sånt man sällan ser faktiskt. Ska leta där nästa gång jag behöver nåt "fästelement".

Ojdå. Nu snart tre år senare ser jag att flaggan är ett skämt. Tråden startades 1 april 2012!

Tappar man en telefon i saltvatten och får upp den direkt kan det gå att rädda den om man direkt tar bort batteriet och spolar den i rikligt med sötvatten. Allt salt måste bort. Varför batteriet ska bort är att ledningsbanor med spänning på ganska snabbt korroderar. Torka den sedan i 50 grader vilket den bör tåla. Chansen är nog rätt liten att den går att rädda men jag har hört att det kan gå.

Välkommen till Maringuiden. Här är vi mer åt det båtorienterade hållet och lite till mans halvdåliga på tyska. Försök hitta nån metod att identifiera komponenterna och dra trådar motsvarande strecken i schemat. Är inte kretskortet försett med ett etsat kopparskikt? Då brukar även komponentsidan vara uppmärkt hur komponenterna ska sitta. Troligen kan du få hjälp av någon hygglo här ändå om du säger att det är en sonar eller nåt som kan verka båtrelaterat.

Snören kan ibland vara väl så starkt förband. Visserligen kostar det inget och är på då handelsmansspråk inte värt ett öre. Handelsmannen har myntat uttrycket "man får vad man betalat för". Har ändå räddat vår stora 130W panel från att fara i backen när alla skruvförbanden gängat upp sig. Ett klent snöre var fäst i hållaren för livbojen som också satt i targabågen. Har flera exempel på där en flexibel fästmetod som ett snöre hållt bättre än en svetsfog. Svetsfogen på en Lambrettas ljuddämparfäste fick jag svetsat två gånger. Var gång jag åkte till svetsarn hängde jag upp den tillfälligt med ett snöre. Jag glömde åka till svetsarn efter andra gången och glömde av ljuddämparn med sitt problem. När jag långt senare sålde hojen uppmärksammade köparen mig på den taskiga upphängningen. Tänk på de krafter som kan utmatta även ett starkt fäste om det utsätts för vibration pga vinden och båtens skumpande i sjön. Hänga paneler efter mantågen tro jag många kan göra. Enkla fästen liknande snören men kan kallas nåt fräsigare och kosta lite mer och säljas i båtshoppen.

Man kan ju göra ett räkneexempel på det här med lågfart. Säg att båten gör 50 knop vid 5000 r/min, då går båten 0.01 knop per motorvarv. Med tomgångsvarv på 500 r/min blir då farten 5 knop. Med en väljusterad V8 kan man kanske komma ned 300 varv och få lättare att köra i kanal i kö. En fåcylindrig diesel blir det väl värre. Vår segelbåt har sällsynt dåligt fartregister, maxfart 6,5 och lägsta 3,5 knop. Den varvar fullt knappt 2000 och tomgångsvarv 900. Proppen har lite för stor stigning och tomgångsvarvet skulle gå att sänka lite. Men vill jag gå sakta kan jag sätta ut lite segel och fimpa motorn. Visst har myntets segelbåtssida sina poänger. Med den låga farten man trimma ned båten för segel varar resan lite längre vilket också är ett plus.

Det är som du säger Tommy. Det farligaste på havet är land. Det fanns ju ingen anledning att gå så nära när de var så väg mot Tyskland. Speciellt med en sån båt som nog inte var så bra i motvind. Den kanske inte ens klarade halvvind. Då kryper land i lä närmare och närmare. Det var väl vad som hände segelfartygen innan motorn blev vanlig. I riktigt hårt väder klarar inte segelbåtar med revade segel att gå upp mot vinden och då gäller det att land i lä är tillräckligt långt bort för att vinden ska lägga sig innan man går på land. Det måste ha varit en mara för alla till havs förritiden. Motor och revade segel på en skaplig fritidsseglare klarar hårt väder utan att gå på land. Det gäller bara att ha tillräckligt med olja i sumpen om båten lutar kraftigt. En Forgus vi var spekulant på hade motor som skurit då han i hårt väder undvek att gå på land när han rundade Lindesnäs. Det gick bra men motorn blev utbytt eller renoverad. Troligen hade han fullt ställ uppe men tog motorn till hjälp för att kunna komma förbi fyren. Det kan bli lite guppigt i de där vattnen så jag väljer att vid hårt väder hålla mig bra långt ut utifall nåt skulle hända.