Virvelvind

Se över slangarna också, som det ser ut på andra bilden får det inte se ut under vattenlinjen. På bild 9555 borde slangen också varit utbytt sedan länge. Byt den till ny kryssarmerad slang, tryck ned den ordentligt till botten på slanganslutningen (värm slangen med hårtork eller i en termos varmvatten om det behövs) och säkra med dubbla klämmor.

Ofta är kranarnas rörliga delar tillverkade av mindre korrosionshärdiga material än kroppen på ventilerna så det väsentliga är hur de känns att manövrera. Börjar de krasa och gå trögt brukar jag byta dem. Det brukar ske långt innan kroppen/höljet uppvisar någon nämnvärd korrosion. Första bilden visar en slang i ordning. Kryssarmerad slang vill du ha under vattenlinjen, med dubbla motriktade slangklämmor av syrafast kvalitet (brukar heta A4). På andra bilden hade jag bytt slangen till kryssarmerad, sett till att den bottnar ordentligt på slangnippeln och monterat två motriktade slangklämmor.

Gå för all del ett varv och knacka på däcket, det är ett bra komplement till fuktmätningen för du kommer inte att missa eventuella rejält blöta och/eller delaminerade partier om du går lugnt och systematiskt fram. Jag tog en liten video när jag tittade till mina båtar igår där jag visar vad du söker. Frisk balsa till vänster, dålig balsa till höger. Notera hur tonläget i knallen blir lägre över den dåliga balsan. Och studsen i verktyget blir en annan så man går lite på känsla också. Det är inga större mängder våld som behövs. Använder du en kulhammare (finns för 79kr på Biltema) så kan du knacka på halkskyddet utan att skada det. Här har för övrigt varit blött i >25 år enligt gamla besiktningsprotokoll i pärmen som kom med båten men ändå är det fortfarande så här tvära kast mellan bra och dålig balsa. Så känn inte att skarpa avgränsningar skulle vara något argument för att det inte kan vara blött. IMG_0839.mov

Det är jättesvårt att torka ut ev blöt balsa via några små borrhål, kontaktytan mellan balsa och varm luft är för liten och det torkar bara precis vid hålet. Genom laminatet har du inte mycket till fukttransport. Det räcker inte heller med värme, man behöver komplettera med en bra luftavfuktare för att inte luftfuktigheten ska stiga i utrymmet man värmer och bromsa in upptorkningen.

Hej! 1. Inte nödvändigtvis. Balsans fibrer är som en bunt stående sugrör. Fukten sprids inte särskilt lätt i det radiella och linjära spridningsmönster som man spontant kan förvänta sig utan det blir jätteblött där fukten hittar ändträt och förblir torrt där den inte gör det Dels finns alltid små mängder luft mellan balsa och laminat i handupplagda däck där vattenångan kan hitta fram men framförallt rör sig vattnet i gravitationens riktning med hjälp av frostsprängning. Vidare finns det dels skarvar mellan balsapanelerna och dels är balsapanelerna i sig ofta rutskurna för att kunna följa välvda ytor. I alla skarvar och skärspår pressas spackel/härdplast när panelerna läggs i däcket vid tillverkningen. Man får därmed ett rutnät av effektiva fuktbarriärer i däcket, vilket även det bidrar till att det kan bli tvära kast i fuktspridningen vid ev inläckage. I båda däcken jag rivit var det inget ovanligt att ha omedelbara övergångar mellan drypande blöt och kruttorr balsa. Men oftast då längs ovan nämnda skarvar som man ser tydligt som tunna linjer av polyester/spackel i laminatet efter att man knackat eller gröpt loss balsan. 2. Min spontana gissning är att det inte går att tvinga någon mätbar mängd fukt ur däcket med denna metod. Jag vet inte men det är min gissning. Och till sist - Jag säger fortfarande inte att däcket måste vara blött, bara att jag anser att det inte går att utesluta med den information som vi fått hittills.

Har rivit och reparerat två balsadäck så besiktningsmannen har nog mer erfarenhet. Jag reagerar bara på att han tvärsäkert vågar lova att det hade luktat ifall det funnits fukt. Det kan lukta men behöver inte nödvändigtvis inte göra det enligt min erfarenhet. Den balsa jag har rivit ut har i vart fall inte luktat, mer än en lättare doft av jord där den varit väldigt rutten. Ytterst skulle jag säga att det väsentliga är att reda ut ifall det finns någon delaminering. Fukt sprider sig inte särskilt bra horisontellt mellan fibrerna i balsan utan behöver luckra sig fram i gränsytan mellan distansmaterialet och laminatet för att komma åt ändträt. Främst då via frostsprängning under vinterhalvåret. Så om det nu skulle vara en fuktskada av konsekvens så är det inte så sannolikt att den kan växa sig så här stor utan att orsaka delaminering bitvis. Det första jag hade gjort om jag fick titta på båten hade varit att skruva ner innertaket och plocka fram hammaren och knacka mig runt en stund och känna efter och lyssna. Eventuell delaminering är omöjlig att missa, det låter tydligt ihåligt och trasigt när man knackar på ytor där distansmaterial och laminat inte sitter ihop som de ska. Särskilt nyfiken hade jag varit längs långsidan av balsapanelerna åt styrbord för att det är den lägsta punkten. Finns vatten i däcket vill det gärna söka sig dit.

Känner inte igen det här alls om jag ska vara ärlig. Har rivit rätt många kvadratmeter balsadäck i alla olika stadier av förruttnelse utan att någonsin reagera på att lukten skulle vara en faktor. Är även lite skeptisk till att balsan nödvändigtvis behöver upplevas som fuktig i handen vid borrprov med det mätvärde som visas på bilden. Vad jag kan minnas har mätaren slagit hela vägen i botten överallt där jag hittat balsa som inte upplevs som torr mellan fingertopparna. Har några knacktest gjorts utöver mätning med fuktmätaren? För vana händer och öron säger den lilla kulhammaren mer än vad en Tramex Skipper kan göra. I bästa fall används båda metoderna som stöd till varandra. Eventuell delaminering (du nämnde potentiella hålrum med kondens ovan) hittar inte mätaren men går inte att missa när man knackar. Har det läckt någonstans är det nästan helt säkert vid mastens beslag på styrbordssidan iallafall, så som den potentiella fuktens utbredning ser ut. Huruvida detta är en möjlighet eller ej beror på hur däcket är konstruerat. Vissa varv kapslar in allt distansmaterial i enkellaminat vid kritiska beslag. Andra räknar med att tätningsmassan vid beslagen aldrig kommer fallera, med tråkiga konsekvenser ifall den gör det.

Kritiker mot aceton brukar mer rikta in sig på att det avdunstar så snabbt. Bäst blir rengöringen om man löser smutsen i lösningsmedel och sedan avlägsnar alltihop med torra rena trasor så att smutsen faktiskt lyfts bort från ytan. Om lösningsmedlet bara får vädra bort så hänger inte smutsen med utan avsätts på ytan igen och det här går väldigt fort med aceton. Så ur den aspekten är xylen, toulen, MEK m fl lättare att arbeta med då de är mycket mindre flyktiga och köper användaren mer arbetstid än acetonet erbjuder. Tyvärr är de också mycket mer skadliga för hälsan så aceton är trots allt en hygglig kompromiss. Men jobba gärna skyndsamt och i flera omgångar.

Inte i det aktuella fallet. Ska man bara fylla en liten ojämnhet i ytan i skrovet sitter epoxi bättre än polyester. Det är först när "lika rörelse" blir en relevant aspekt, dvs i konstruktionsdetaljer som flexar, som det börjar bli olämpligt att använda den vanliga epoxin som är för stel för att hänga med och blir en samlingspunkt för stress. Men det finns flexibel epoxi till sånt också. Hade jag haft en varmlokal hade jag aldrig använt epoxi heller, men jag brukar försöka ha båten i sjön när det är 15-20 grader och då blir det epoxi till fixet under vattenlinjen.

Känns det viktigt att komma igång tidigare kan du köpa Biltemas epoxispackel. Det härdar från fem grader ungefär. Nackdelen med epoxi är att den inte kan övermålas med gelcoat. Och ska man göra större strukturella lagningar är det bra att laga med polyester som båten är byggd av för att återskapa samma mekaniska egenskaper som innan. Ska du bara jämna till lite grann där gelcoaten släppt och sedan måla över med bottenfärg finns inga direkta nackdelar med att använda epoxi.

Nog kan det väl finnas asbest i många former av lim, mattor, isolering, komposit och plastdetaljer från den eran. Så jag skulle inte våga säga tvärsäkert att det inte finns. Men i sammanhanget känns det inte så relevant. Börjar du riva i den båten står du där i gamla byggmaterial uppblandade i lika delar kontaktlim och mögel och kommer oavsett att vilja vara klädd i engångsklädsel från topp till tå och ha ett andningsskydd som sluter helt tätt och har tillräckligt bra klassning för asbest. Jag skulle också avråda från projektet. Ser det så illa ut så måste alla ytskikt förnyas för att båten ska bli fräsch att vistas i igen och det är ett riktigt skitjobb som alltid tar minst 2-3x så lång tid som man föreställer sig som lekman.

Privatpersoner har inte den möjligheten. Återförsäljare kan däremot bistå kunder med att via bank ordna lån med båten som säkerhet. Då är reglerna ganska enkla - båten är bankens till 100% tills den dag köparen betalat hela lånet. Först då skrivs ägandet över till köparen.

Hur sker egentligen tillsyn i dessa frågor? Har inga planer på att fuska men säg att den som vill chansa seglar hem sin båt under 15m för privat bruk (som därmed inte behöver registreras). Vem ska komma och fråga vems båten är, vart den är köpt och ifall momsen är betald? Har svårt att se att ens försäkringsbolag eller polis skulle börja rota i saken om man råkade ut för skada eller stöld och behövde styrka sitt ägande av båten med köpbevis. Själv hade jag gjort rätt för mig och betalat momsen. Är bara nyfiken.

Nu minns jag inte exakt modell men de två solcellsventilatorer jag provat tror jag var en Night & Day och en Marinco. Båda utvecklade snabbt (ett par månader) ett knackande ljud som jag inte hade lust att lyssna på, så jag bytte till en gammal hederlig passiv Roca igen. Den ena gick bra att reklamera, den andra inte. Har tänkt att man borde göra som Lintott nu visar, kul att se ett exempel!

Termen är glass reinforced plastic, inte polyester. Det är GRP oavsett om matrisen i laminatet är polyester, epoxi eller vinylester.

Bra jobbat! Helt rätt att hyra en proffsmaskin istället för att köpa en egen billig.

Instruktionen på burken är ett brott mot mänskligheten. Man föreslår att man ska tejpa dit en plastfilm över den målade ytan i 4-6 timmar utan att skriva varför, eller varför vaxlösningen står bredvid gelcoaten i kemkylen.

Skulle tippa att det är rätt mycket fukt i dynorna med tanke på den fuktiga luften så här års. Så kanske ställa någon dyna i taget på högkant och värma på dem ordentligt med värmefläkt innan de packas in? Silica-påsar är säkert en bra idé, antar att man kan köpa bulkpack för liten peng?

Har testat en Bosch med två piggar från Jula. Den köptes för att fuktmäta ved och virke, till det fungerar den strålande. För att mäta plastytor i båten, knappt alls. Skulle hellre hyra en Tramex Skipper eller liknande, går att hyra på distans via Hygglo t ex.

Det ska nog väldigt mycket till för att skada kölinfästningen om vi pratar en stillaliggande båt som sätts rakt ned på kölen. Båten väger bara 1400kg ovanför kölbultarna, och du har en relativt lång och bred kölinfästning. Sen blir det nog ändå ganska stressigt om man ställs ner på kraftigt lutande underlag som en ojämn sten eller liknande.

För att få upp bommen nästan midskepps med så lös skotning befinner sig så klart travaren en bit upp i lovart. Fyllde i storskotet på sista bilden här.

Bra att du är tydlig men jag menar vad jag skriver. Båten är länsad på all el (ska göras om i vår) och alla slangar (ska bytas). Det finns bara glasfiberlaminat, homogent trä och plywood kvar i båten.

Den här videon är illustrativ och bra. Du är inte tokig TS.

Nix, men spontant ser boklössen mer avlånga ut, tror mina är mer korta i kroppen. Kan ha fel. Ska hälsa på dem idag så jag kan fånga en och ordna en bild.

Ångtvätt faller lite på att det är dålig och trång åtkomst i skrymslen och vrår. Att sterilisera öppna ytor som skrovsidor och skott är det säkert kanonbra till. Ozon verkar inte vara säkert att det är tillräckligt giftigt när jag läser runt, men det tänkte jag köra ett varv ändå. Har inget i båten som tar skada av det så lika bra att göra en behandling. Dynorna är bortförda och tyget ska tvättas i 60 grader, inga textilier kvar i båten. Avfuktning tror jag blir svårt. Jag får inte lämna el påslagen i båten. Dessutom finns en massa jobb att utföra i båten under vintern, så jag kommer springa där stup i kvarten. Därmed känns det inte aktuellt att lägga möda på att få båten så tät som den behöver vara för att det ska duga med passiv avfuktning med hemmagjord torrboll.