Lintott

En välkänd skruvspecialist för båtägare i Stockholmstrakten är https://www.sifvert-skruv.se/ de har en stor självplocksbutik några hundra meter från E4 i Hägersten (inte långt från Telefonplan). Om den skruv du letar efter inte finns i självplockhyllorna så har de ett gigantiskt höglager där de ibland kan hämta det man letar efter. Det är i första hand en yrkesbutik men har god service även till strökunderna som behöver ett fåtal skruv. De har skruv i många olika material (stål, galvaniserat, mässing, rostfritt, brons...)

Jag har pekskärm vilket används ibland men var sedan tidigare van vid knappar. Så jag köpte en fjärrkontroll med knappar som synkas till plottern. Jag har "rorkultsbåt" och sitter en bit från plottern och då är fjärren väldigt bekväm att styra plottern med utan att behöva resa mig upp för att nå skärmen. Dessutom slipper jag alla irriterande fingeravtryck på skärmen.

För att testa om det är specifikt för dig eller generellt för MG-användare så testade jag att skriva "konstifika" och fick ingen konstig reaktion från rättstavningen. Däremot så blev "pontificial" markerat som felstavat.... Det tyder på att det är din kombo av programvaror och inställningar snarare än MG som är problemet.

Du ska kanske göra uppskattning av förbrukningen så du inte förköper dig på solpaneler... Jag har 200W liggande platt på rufftaket med de tidvisa skuggningsproblem det innebär från mast, bom och segel. Generatorn har jag aldrig sett uppe i mer än 30A trots att den har avsevärt mer kapacitet (sjunker rätt fort när spänningen i blybatterierna går upp). Jag startar kylboxen vid sjösättning och slår av den vid upptagningen. Jag har rätt strömkrävande plotter o instrument och en del annat som drar ström. Batteribanken har varit 300Ah AGM där ett av batterierna fick kortis i en cell i höstas (de har gjort tjänst i elva säsonger så jag ska inte klaga). Normalt med den laddning o förbrukning jag haft så har går battmetern ner ca 10% under sommaren och 20% framåt hösten (dvs 30-60Ah) som sommartid återfylls av framförallt mina 200W solpaneler under dygnet. Så jag blir lite fundersam när du planerar för, om jag räknat korrekt, ca 550W paneler. Det verkar onödigt väl tilltaget... Åldersmässigt håller paneler länge om de inte får någon fysisk skada eller det blir vatteninträngning och kortslutning i dem. Jag var tidigt ute och köpte en hård panel i alu-ram, jag tror den var ungefär som din gamla panel ca 35W. På den tiden var solpaneler förhållandevis dyra så den flyttades till nästa båt när jag bytte upp mig. Även den båten har sålts vidare (då fick panelen sitta kvar). Köparen var fortsatt nöjd med den lilla enkla panelens funktion och strömleverans tills båten bytte ägare igen. Historiskt så vet jag att den panelen fungerat tillfredsställande i ca 35 år trots att den suttit rätt utsatt på rufftaket och trampats rätt mycket på. (Sen har jag haft kortis o fått byta ut 200W paneler efter en säsong. De var slarvigt varvsmonterade så det kom in vatten i anslutningsboxen och så gick båda sönder. Med då var det ju frågan om en fysisk skada och inte normalt "slitage".)

Ja, annars uttalar jag mig inte så kategoriskt om erfarenheter (även om vissa verkar tro att jag bara hittar på..). Första Autohelmen inköpt i slutet av 70-talet (1970-talet..), gamla modellen där man vred på kompasshuset för att justera kursen. Den hade en "återkopplingsfunktion" med ett snöre inne runt kompassenheten som utgjorde dämpningen vid styrutslag. Det snöret hoppade av i början och då var det mycket huvudbry innan jag lyckades klura ut hur det suttit... Utan återkopplingen så avbröts aldrig giren. Följde med båten när den såldes drygt 10 år senare. Andra Autohelmen inköpt i början av 90-talet (det var innan Raymarine köpte företaget och märkte om produkterna). Modellen med knappar att ställa in kurs med o för ev kalibrering. Jag har samma erfarenhet som dig med att det blev sprickor i den som fick tätas. Den kalibrerades aldrig men styrde ändå bättre än den gamla med vridbart kompasshus. Väldigt enkel att handha, bara att lägga båten på önskad kurs o trycka på Auto. Följde med båten när den såldes drygt 20 år senare. Nuvarande autopilot är en Garmin med separat kompass och styrarm sittande direkt på hjärtstocken. En alltid inkopplad pilot som är kopplad till NMEA2000 för styrning efter kompass, vind eller plotterwaypoint (fungerar även bra med "autoguidance" där man anger slutpunkt o så girar båten längs djupkurvorna, självklart under övervakning). Den kräver kalibrering med anledning av att kompassen påverkar så mycket annat i nätverket (t.ex. verklig vindriktning). Styrenheten behöver även veta i vilket läge den ska stå vid gång rakt fram mm. Vid kalibreringen så avslutas med ett antal girar för att systemet ska lära sig hur båten reagerar på roderutslag. För en sådan autopilot är det absolut nödvändigt att genomföra kalibrering. Men detta är en enhet som igår i ett större komplext system och något helt annat än en enkel rorkultspilot. En seglarbekant köpte en Autohelm sommaren -23. Butiken hade uppmanat att kalibrera den vilket inte hade lyckats. Båtägaren ringde i sin förtvivlan till mig och bad om råd (skulle segla mycket ensam med den nyinköpta båten). Jag rekommenderade att strunta i kalibrerandet. Båtägaren återkopplade i höstas och var helnöjd med hur autopiloten fungerat trots avsaknad av kalibrering. Sen är det självklart, om autopiloten är inställd för södra halvklotet eller om den monteras på babords sida så styrutslagen ska vara omvända så måste det ställas in. Men om den är fabriksinställd för norra halvklotet (vilket jag tror den är om den är köpt i Sverige och ingen har pillat med inställningarna) och installeras enligt "standardrekommendationen" så fungerar den för att styra raka kurser utan att man behöver ordna mer med inställningarna. Sen kan man vilja finlira med dämpning av kursändringar, girstorlek om man använder den för att slå med o.s.v. men det är överkurs som man kanske inte ska börja med innan man lärt sig hur båt o autopilot uppför sig tillsammans.

Jag hade råkat lägga en yxa på andra sidan skottet där min elektroniska kompass sitter. Det blev väldigt konstig avvikelse mellan vilken kurs plottern tyckte jag seglade och kompassens uppfattning... (Vid styrning på fast kurs och aktivering av autopiloten så fortsatte båten den intagna kursen så då märktes det inte att det var rejäl "missvisning".) Jag gick för motor söderut längs inomskärsleden från Björn och ned emot Öregrund (Roslagskusten). Autopiloten fick hålla kursen så jag kunde fokusera på navigeringen (där är rätt grynnigt). Plötsligt gjorde båten en skarp nittiogradersgir åt babord. Det blev lite bråttom att ta över rorkulten. Enligt kompassens gradtal så styrde vi i västlig riktning efter att jag tagit över kommandot mot ursprunglig riktning. Å enligt plottern gick vi sydlig kurs. Lika plötsligt svängde kompassen tillbaka och visade sydlig kurs. Tittade lite noggrannare på sjökortet och upptäckte att vi passerat över den kraftiga elkabeln från Forsmark till Finland....

Hur gick det till? Har du en tidsmaskin... 😎

Om du har en tillräckligt kraftig shunt så låt den sitta kvar och sälj din gamla display med den nya 100A shunten. Värdet på shunten går väl att ställa om i inställningarna.

En "kvalitets och funktionskontroll" som man kan ställa som krav vid köpet kan vara att kräva att säljaren följer med på en sådan leveranskörning. Törs han ställa upp på det så bör det vara mindre risk för att han har farit med osanning om skick på båt o motor. Dessutom kan det vara lärorikt att från tidigare ägaren få lite erfarenheter av båtens uppträdande o hantering under en längre tur än provkörning, speciellt om man är nybörjare.

Börja med att kolla om glödlampan för laddning är hel och att anslutningen till lampan är ok. En del generatorer behöver en liten startkick via laddningskontrollampan för att komma igång. Om lampan är trasig så är det inte säkert att laddningen går igång (detta kan variera lite mellan olika generatorer...)

Jag har inte kännedom om inställningsmöjligheterna för deras mppt-regulator men det skulle förvåna mig om det inte finns en LFP-inställning eller en manuell inställningsmöjlighet. Då är det bara att ansluta och konfigurera för den maxspänning du vill ge dina LFP.

Då måste jag vare en riktig turgubbe. Det är väldigt sällsynt att grejor jag köpt inte har fungerat som de ska. Å har de inte fungerat så har jag reklamerat och fått ett felfritt exemplar.

Den har ett gammalt registreringsnummer från när vi hade båtregister i mitten av 1980-talet. Registret är arkiverat hos Riksarkivet. Om du frågar dem så kan du få svar på vad dåvarande ägaren uppgett för fabrikat vid registreringen.

Med den beskrivningen av hur den fungerat så är det snarare tillverkningsfel/programvarufel. Den ska inte bete sig på det viset. Nu verkar det som du fått hjälp av tillverkaren/generalagenten att fixa till programvaran och då är det bara att hoppas att den beter sig mer civiliserat efter det.

Ett förslag: Låt båda generatorerna ladda startbatteriet. Byt ut Orion 30A mot en Orion 50A. Orion 50A kan ställas in för hur många A du vill ladda LFP-batterierna med (å även vilken maxspänning den ska ge) och med båda generatorerna så bör du kunna ösa på rätt bra utan att riskera att de blir överhettade. Dessutom har Orion 50A mindre förluster så den blir inte lika varm som 30A-modellen. När du skruvat in delarna så kan du hålla koll på hur varma generatorerna blir och vid behov justera ner laddströmmen till LFP till en nivå där generatorerna inte blir för varma. Genom att låta båda generatorerna ladda startbatteriet så riskerar du inte att laddningen plötsligt bryts så du bränner dioderna när/om laddningen av LFP-batteriet bryts. Blybatteriet blir en stötdämpare som tar hand om effekten när LFP-laddningen plötsligt är klar. (Redigering) Hoppsan, jag skulle nog läst hela tråden först - vi verkar väldigt eniga om hur TS förslag ska justeras..

Om man kopplar en enkel autopilot till en plotter så märker plottern om kursen avviker och korrigerar för det. Plottern bryr sig inte om autopilotens kompasskalibrering för att åstadkomma det. Sen kan det finnas annat finlir men min erfarenhet av enklare autopiloter är att det inte finns någon anledning att påverka de inställningarna om man har en normalt välbalanserad båt. (Seglade runt med en Autohelm rorkultspilot, som numera köpts av och bytt namn till Raymarine, i 25 år innan vi bytte båt och autopilotmodell...)

Varför ska du kalibrera den? Det finns ingen anledning att krångla med det. En så enkel autopilot används nog bara för att styra rakt fram i en vald kurs. Då spelar det ingen roll om den inbyggda kompassen har några graders deviation, det är inte kompassgraderna enligt autopiloten du kommer att använda för att ställa kursen. Du lägger båten på den kurs du vill att autopiloten ska styra. Sedan aktiverar du autopiloten å så kommer den att styra i vald riktning, oberoende av vad det står för gradtal i autopilotens display. Om du vill justera kursen så knappar du bara på tangenterna i vilken riktning du vill gira. Helt meningslöst att krångla med kalibrering för att åstadkomma den typen av användning.

Den finns redan i handeln, vi är ett par skribenter här på MG som redan fått tag på den.

Direkt från tillverkaren Thundersky/Winston. Jag begärde en offert via deras hemsida [email protected] och fick svar från "Julia Yu" som skötte allt mailande. Hon var snabb med responsen på mina frågor och dessutom väldigt trevlig att kommunicera med. En nöjd kompis har beställt från Thundersky tidigare och jag gick på den rekommendationen, vilket jag inte ångrar. Jag beställde både cellerna och kopplingsbleck från dem. Hon hade två betalningsalternativ, ett kinesiskt som jag inte känner till och PayPal som jag vet sköter eventuella leverantörsproblem. PayPal kostade några kronor mer men det tyckte jag det var värt (sen var det aldrig några problem men det vet man inte vid första beställning). Cellerna kom i två kartonger och var väldigt väl madrasserade, det var nästan en dm med halvstyva skumskivor runt cellerna.

Köldmediet i kylskåp och frysar är nog mer en "generationsfråga". Riktigt gamla kylskåp o frysar hade ammoniak - inte så kul att andas in om de började läcka. Sen kom freon - inte så bra för det skadade ozonet i luften om de började läcka (man lär ha fått lite underlig röst om man fick det i sig och vid för stora mängder så kvävdes man , freon användes även som släckmedel i datorhallar mm med ljudliga larm om att lämna lokalen om/när gasen utlöstes). Å nu är det något mer miljö o människovänligt köldmedium i alla kylar/frysar.

Nu har jag gjort ett till test med dubbel cellkapacitet och samma laddningsström. Dubbel kapacitet låter kanske mycket, i praktiken gick jag från ca 3Ah till ca 6Ah. Det är fortfarande samma modell av LFP-cell där två celler parallellkopplats. De tidigare testfallen som jag tyckte var intressanta var skillnaden mellan 3.50V och 3.55V som maxspänning då laddningstiden drogs ut en del vid den lägre spänningen. Med "högre batterikapacitet" och i övrigt samma testuppsättning så blev det ett helt annat resultat vad avser tidsskillnaden till fullt batteri (uppladdningen tog visserligen längre tid, det är ju inte så konstigt när kapaciteten dubblades - men tiden fördubblades inte). Med högre kapacitet och allt annat lika så blev tidsskillnaden mellan maxspänning 3.50V och maxspänning 3.55V rätt obetydlig. Vid mina tidigare tester så var laddningen ca 1C (3Ah cell med 3A laddning), med dubbla celler o samma strömstyrka så blir laddningen ca 0.5C (6Ah celler med 3A laddning). För mitt batteri i båten på 250Ah så bör det innebära att jag kan ladda med 125A för att motsvara relationen vid mitt senaste test. Så mycket kommer jag inte att trycka in i batteriet - då kommer generatorn att köras sönder. Slutsats: Jag kommer att göra mina initiala inställningar av LFP-laddning med 3.50V som maxspänning. Sen får erfarenheter av det avgöra fortsatta justeringar. Diagrammet över senaste testet har gjorts lite tydligare genom att 2-cellstesterna presenteras med I (A) i röd och U (V) med blå kurva. 1-cellstesterna (det är de tidigare testkurvorna..) presenteras med I (A) i brun och U (V) med grön kurva.

Det finns dessvärre skäl till att båtar med äldre skruvade teakdäck är rätt iskalla på marknaden...

Ibland när man drar åt en slangklämma så veckar sig slangen under den del av slangklämman där "omslaget" med spännskruven sitter. Drar man åt hårdare så resulterar det bara i att det läcker ännu mer... Det rekommenderas att alltid använda dubbla slangklämmor. Skälet tror jag beskrivs som säkerhet om en slangklämma går sönder (det händer nog väldigt sällan), men det hjälper mot småläckor. Det är viktigt att montera "omslaget" med spännskruven på motsatta sidor av slangen så att eventuella veck i slangen inte hamnar på samma sida. Jag hade en gång läckage vid vattenintaget till toapumpen, ungefär som du beskriver. Det blev inte bättre av att jag drog åt stenhårt, snarare sämre. Efter noggrannare undersökning upptäckte jag att anslutningsröret spruckit. Om det berodde på att jag dragit åt för mycket eller om det var konstruktionsfel vet jag inte. Jag fick en ny del på garanti. Sprucken anslutning på nya delar förväntar man sig knappast med det kan hända. Sen går de så klart alltid att kladda på tätningsmedel (typ Sikaflex) på anslutningen för att fylla ut o få bättre tätning. Att lägga tätning utvändigt gör ingen nytta.

Det finns ju i toppen av varje tråd...

Det är inte pluggarna som är problemet. Det är skruvarna som går genom laminatet och in i distansmaterialet. Det spelar ingen roll om skruvarna sitter i nåten eller under en plugg, det finns i alla fall ett hål genom laminatet där skruven är nedskruvad. Pluggarna finns bara för att täcka de skruvskallar som inte sitter dolda nere i nåten, men de skyddar inte mot att vatten kryper under teakribborna och ner i skruvhålen.