Jorda yamaha F60

[Crabmeat 62]

Hej,

med min förra motor(f60) så höll zinkanoderna längre än vid nuvarande installation. Jag har precis för mig att meckarkungen (Rilly på Skene järn) sa att man inte skulle jorda motorn om man hade aluminumbåt och han gjorde därför inte detta vid installation.

 

Med den nya motorn från en annan installatör, kan jag lätt konstatera att motorn är jordad, eller med andra ord, hela båten. Inget vidare med aluminumbåt. Så till min fråga, är det ens möjligt att inte jorda motorn? När jag tittar på minuskabeln, så sitter den rakt i godset på motorn.

 

Med vänlig hälsning

 

crabmeat  

[jarb 78]

Så till min fråga, är det ens möjligt att inte jorda motorn? När jag tittar på minuskabeln, så sitter den rakt i godset på motorn.

 

Nej, hela motorns el, styr och signalsystem använder motorblocket som jord..

[guestsson 502]

Antagligen handlar det om att hela elinstallationen inkl. motorn och därtill hörande grejor som styrning och reglage, skall hållas galvaniskt/elekriskt isolerat från båten.
Det kan ju kanske vara rimligt då i annat fall motorns offeranoder belastas av båten.
Undrar om inte alumiumbåtar har "egna" offeranoder, men jag tror ändå inte att man vill riskera att motorn sitter med de galvaniska strömmarnas svartepetter.

 

Underligt att detta inte kommit på tal tidigare, men jag har som sagt noll erfarenhet av aluminiumbåtar.

[Steff008 4]

Tjenare.

 

Tänkte skriva vad jag tror/vet i ämnet eftersom jag hade lite bekymmer med korrossion på min aluiminiumbåt (Silver Eagle 650 WA) senaste sommar.

 

Jag körde tidigare med en Mercury Optimax 175. Jag hade då inga problem med korrossion, men var nog inte heller riktigt noga med offeranoder o.d, förutom då motorns anoder som blev bytta ca. vartannat år till Mercurys originala (Quicksilver).

 

I mitten på förra sommaren byttes motorn till en ny Yamaha F200 V6 och när båten togs upp på hösten var akterspegeln angripen av s.k. "pitting" speciellt kring rostfira detaljer såsom bärplan o.d. Även motorn var ställvist ankripen i propellerregionen (rostfri propeller).

 

P.g.a. detta läste jag in mig lite i ämnet och allt tyder på att de offeranoder som satt på Mercuryn skyddade även båten emedan Yamahas originala offeranoder inte skyddade varken båt eller motor, åtminstone i lika hög grad. Tilläggas bör att båten tillbringar all sin lediga tid i sötvatten vilket ju betyder att offeranoder i zink ej är att föredra. Jag har ej koll på vilket material Quicksilvers eller Yamahas offeranoder är, men tydligen använder de olika material. I Yamahas fall kan också konstateras att offeranoden vid propellern (trimfenan) ser ut att vara av helt annat material en den som finns under trimpumpen original (trimfenan betydligt mörkare).

 

Original hade båten offeranoder endast på bärplanen. Numera har de allra flesta nya aluminiumbåtar en skena med en offeranod också på akterspegeln.

 

Nu på våren innan sjösättning blev "pittingen" på akterspegeln svetsad, slipad och polerad. Samtidigt svetsades dit en skena för offeranod på akterspegeln. Alla offeranoder, både på båt och motor, förnyades till Aluminiumanoder från Performance Metals. Jag har inte ännu facit på hand, men allt tyder på att detta löste problemet i mitt fall.

 

I samband med detta kollade jag igenom alla elsystem i båten för att utesluta ev. strömläckage. Samtidigt undersöktes att inga komponenter var jordade i skrovet. Dock är det ju så som jarb skriver ovan att motorn är jordad och i sin tur fastbultad direkt i akterspegeln, vilket gör att skrovet är jordat via motorn. Jag vet själv inget fall där någon skulle ha gjort sig besväret att isolera motorn från sitt aluminiumskrov, så det är väl bara att konstatera att det skall vara så. Möjligt är det säkert, men knappast nödvändigt. Sällan är det ju något problem med korrossion på aluminumbåtar heller så länge man inte har något strömläckage någonstans, eller offeranoder av fel material eller i dåligt skick, vilket tydligen var problemet i mitt fall.

 

Att motorn är i kontakt med skrovet innebär ju att man har s.k. "bonding" mellan motor och skrov vilket torde betyda att motorns offeranoder skyddar båten och vice versa beroende på vilka som är i bättre skick.

 

Jag tror alltså inte att det är att motorn är jordad och i kontakt med skrovet som är problemet i ditt fall, Crabmeat. Hur är det med mängden rostfritt material under vattenytan nu jämfört med tidigare? Har du t.ex. rostfri prop på nuvarande och aluminium på gamla? Observera också att det kan vara stora skillnader på hur länge offeranoderna håller beroende på tillverkare samt naturligtvis material på dessa. Allra viktigast är väl att offeranoderna är i samma material så att de samarbetar och skyddar båt/motor istället för att skydda varandra.

 

Mvh

Steff

Redigerad 3 Juli , 2014 av Steff008

[Crabmeat 62]

Tack för svar.

 

Steff, det enda som skiljer sig åt är egentligen motorn, så inget annat skall påverka. Möjligtvis kan kanske materialet skilja i offeranoderna. Ligger ju i en hamn med säkerligen många krypströmmar, fast förmodligen måste varenda båt vara jordad och varför i så fall min båt skulle bli måltavla kan jag inte förstå i så fall.

 

Nej, jag köper mig en fet VP anod och dunkar på vid snurran. Alltid gör det något. Åter Tack!

[Steff008 4]

Nu skall ni rätta mig om jag har fel, men om jag förstått det rätt kan inte din båt agera offeranod för andra båtar ifall de inte på något sätt är "hopkopplade" även ovanför vattenytan.

 

T.ex. om ni är anslutna till samma landströmskrets eller om ni har metallbrygga eller metall som sammanfogar båtarnas förtöjningspunkter och du, liksom någon annan längs metallen, har fastlåst båten i förtöjningspunkten med metallkedja/vajer utan isolering.

 

Smacka du dit en fet offeranod och se som sagt till att alla offeranoder du har under vattnet är av samma material. Det som allmänt gäller enligt det jag läst är:

 

Saltvatten: Zink

Bräckvatten/"smutsigt" sötvatten: Aluminium

"Rent" sötvatten: Magnesium

 

Följ för säkerhets skull med en tid så att det inte börjar uppstå "pitting" i ditt skrov (i närheten av rostfria detaljer) eller under lacken på motorn, för då är det läge att snabbt dra upp båten på det torra och undersöka närmare vad det beror på.

 

Här finns en hel del nyttigt att läsa kring ämnet då du klickar dig runt på sidan. Observera att de naturligtvis drar lite hemåt och räknar i princip aluminium som första alternativ i alla ovanstående fall: Länk

 

Om du ännu är osäker kan du ganska enkelt göra några test, vilka jag gjorde de flesta av, för att kolla elsystemet i din båt:

 

- Se till att huvudströmbrytaren är avstängd (förutsätter att den är på plus-sidan.)

 

- Kolla så att du faktiskt har minuskablarna från alla förbrukare kopplade till batteriets minus via ev. kopplingsplintar. M.a.o. försäkra dig om att inget med vett och vilje är jordat direkt i skrovet.

 

- Koppla loss motorns minuskabel från kopplingsplinten som den antagligen är ansluten till. Mäter du sen resistansen mellan motorns minuskabel och skrovet kan du konstatera att det finns kontakt eftersom ju motorn är jordad och fastbultad rakt i skrovet.

 

- Mät sedan, med motorns minuskabel fortfarande bortkopplad, resistansen mellan kopplingsplintens- eller batteriets minus och skrovet. Har du inte oändligt motstånd då så betyder det att minuskabeln från någon annan förbrukare än motorn har kontakt med skrovet vilket den ju inte skall ha. M.a.o. kan t.ex. någon ledning skava mot skrovet så att isoleringen nötts bort någonstans mellan förbrukaren och batteriets minus. Har du någon förbrukare som med vett och vilje är jordad endast i skrovet ger det inget utslag i detta test eftersom ju den förbrukaren då ej har kontakt med batteriets minus, utom via motorn och därigenom motorns minuskabel, som ju är bortkopplad för tillfället.

 

- Det slog mig just att man här även kan testa koppla bort minus-skon från batteriet, koppla endast motorns minuskabel direkt till batteriets minus och slå på huvudströmbrytaren. Testa sedan alla förbrukare (utom då själva motorn). Om någon förbrukare faktiskt fungerar i detta skede torde den förbrukaren direkt eller indirekt vara jordad i skrovet och följaktligen få sin jord genom motorn.

 

- När dessa test är gjorda kopplas alla kablar tillbaks som det var innan. Nu torde vi ha isolerat bort eventuella problem på minus-sidan.

 

- Plus sidan torde man märka om det är något större fel på eftersom batteriet töms eller säkringar åker. Om man dock tar bort plus-skon från batteriet, ser till att alla förburkare är frånkopplade och mäter amperen (strömmen) mellan plus-skon och batteriets plus-pol  så skall det visa noll. Huvudströmbrytaren förstås tillslagen. Naturligtvis bör man ju kolla att man inte har någon förbrukare som drar ström när allt torde vara avstängt. T.ex. klocka, stöldsystem (nya och större Yamahan har åtminstone ett stöldsystem som suger lite ström hela tiden). I så fall bör ju dessa kopplas bort under testets gång.

 

- Själv brukar jag snabbtesta genom att stänga alla förbrukare, lossa batteriets pluspol, slå på huvudströmbrytaren och försiktigt knacka kabelskon mot batteripolen. Ofta ser och hör man då små gnistor ifall strömmen smiter nånstans.

 

- Ett sätt till att mäta plussidan kommer jag på. Om man lossar minusskon från batteriet, slår på huvudströmbrytaren och mäter spänningen mellan skrovet och minuspolen på batteriet så skall det visa 0. I annat fall smiter det iväg ström i skrovet någonstans.

 

Det finns säkert både bättre, enklare, snabbare och rättare metoder för detta, men som logiskt tänkande icke-elektriker blev det som ovan. Kanske någon bättre insatt kan förkasta eller komplettera metoderna?

 

 

Mvh

Steff