Intressant jungfrutur

[supernils 4]

Efter två veckors småpyssel på land var det till slut dags att lämna Dyvik och ta min Fingal,Scarlett som hon numera heter, till den blivande hemmahamnen i Vätösund.

 

Det blev litet av ett äventyr då väderförhållandena var minst sagt intressanta i lördags. Vad jag förstår så hade vi runt 14-15 m/s rakt i näsan det första 7 av totalt 8 timmarna.

Den stackars VP MD1 som under mer gynnsamma förhållanden kan ge 5 knop mäktade periodvis knappt 1.

 

Vi seglade dock för enbart kryssfocken över furusundsfjärden och gjorde då 4 knop. Det var kul.

 

När vi i solnedgången gick in i Norrtäljeviken mojnade och vred sig vinden så att det var myskväll men fortfarande "näsvind". Vi orkade inte kryssa på riktigt utan tog bara stöd av focken fläckvis.

 

Vid Vätösunds mynning såg vi säl på 15 meters håll och hade snart målet i sikte.

 

Detta är en minst sagt sammanfattad redogörelse men resan fick 7/10 på äventyrsskalan och 10/10 på förbrödringsskalan.

 

Nu ser vi fram emot en lång säsong.

[Luffarn 8]

Fin liten skildring!

[toaen 510]

Beträffande vindarn är det tydligen så i de farvattnen. Vi hade precis samma upplevelse där för 14 dar sen

[Mackey 4 999]

Vist är det härligt när man känner att man bemästrar vädrets makter, jungfrutur eller inte.

 

Vi var också ute i lördags och jag såg på ViVa-appen att det blåste mera än 14 - 15 m/s uppe vid Kapellskär, upp mot 18 m/s i byarna.

 

Vi var på Ingaröfjärden och Nämndöfjärden och kryssade ikapp med de som gick för motor. Ett frimärke till försegel och första revet på storen gjorde segling i 14 - 16 m/s riktigt trevlig och det gick mycket fortare (5-6 knop) att segla än att gå för motor mot vind och vågor. Efter en blåsig segling var det extra skönt att lägga till i en helt vindstilla vik på Skarp-Runmarn, ta en drink i solens varma strålar på klippan bredvid grillen.

 

Mackey

Redigerad 19 Juni , 2014 av Mackey

[Mauritx 16]

Köra med en liten motor när det blåser mer än 10m/s  är inget ide ibland, det går bättre med revade segel eller bara focken som du körde. 

 

Tack för att dela med dig din berättelse! 

[supernils 4]

Det var första gången i segelbåt på många år; och jag kände mig inte mogen att testa den under de rådande förhållandena.

 

Jag har ju läst, både här och i böcker, "om du funderar på om du borde reva, så reva".

 

Jag funderade på om det öht var lämpligt att ta jungfruturen. Så jag tog det säkra för det osäkra.

 

Tack för fina kommentarer

[Thomas-1 311]

Det var första gången i segelbåt på många år; och jag kände mig inte mogen att testa den under de rådande förhållandena.

 

Jag har ju läst, både här och i böcker, "om du funderar på om du borde reva, så reva".

 

Jag funderade på om det öht var lämpligt att ta jungfruturen. Så jag tog det säkra för det osäkra.

 

Tack för fina kommentarer

Spännande jungfrutur.

Fast det där med "säkra före det osäkra" håller jag inte riktigt med om. Själv vågar jag inte annat än att ha revade segel som funkar att snabbt börja kryssa effektivt med i såna vindstyrkor, motorn kan ju paja. Alltså även vid medvind med bara nån näsduk till fock ligger den revade storen beredd för man kan ju exempelvis navigera fel in i nån återvändsgränd. Känns för läbbigt annars, utrymmet för misstag är inte stort i sån blåst.

 

Två knop med en 7-hästare låter hyfsat ändå, själv har jag hamnat på exakt noll knop med min Amigo23 och 6 hästar. Tills jag fällde sprayhooden och flyttade fram 80 kg motvillig personal till förpiken, samt själv satte mig längst fram i sittbrunnen och styrde, för då fullkomligt rusade vi iväg med hela 2 knop. ;-)

Amigon är ju mindre men har likt Fingal också långköl. Nämner detta med vindfånget och lastfördelningen som tänkbara tips att testa, kan väl vara bra att ha nåt extra ess i bakfickan om det kniper. (Vet f.ö. att lasten enligt teoriboken inte skall ligga i ändskeppen, men hellre det än att båten är baktung och presenterar sin breda botten mot vågorna onödigt mycket?)

 

Redigerad 21 Juni , 2014 av Thomas-1