Sjöegenskaper med denna båt

[lindiero 0]

Ber om ursækt på førhand før mina norska bokstæver!

Den långfærdsresa jag planerar ska gøras med en ny båt. Rutten ær dessutom førlængd en smula ordentligt, hela vægen runt jordklotet faktiskt. Først medelhavet, sedan øver Atlanten till Amerika och sedan øver Stilla havet mot Australien och vidare.

Min stora fråga: vad tror ni om sjøegenskaperna hos den hær båten? Det ær en gammal fiskebåt, laxkutter byggd 1938. Længden ær 10.5 meter och bredden 3.70. Væger ca 7 ton och har ett djupgående på 1.30.

 

Førstår om dessa siffror och bilden inte ger 100 % tillræcklig information men skulle uppskatta hjælp oavsett. Vilka vågor klarar den/klarar den inte att parera? Naturligtvis så finns det olika skickliga førare men återigen: all hjælp ær av vikt!

 

Sammanfattningsvis så undrar jag helt enkelt om ni gissar att den klarar sig øver Stilla havet och Atlanten. Marschfarten ligger på ca 7 knop vilket gør att det tar ett gæng dagar att ta sig øver haven. Kommer man att kunna ha tillræckligt bra koll på vædret under dessa resor som kan vara mellan 20 och 35 dagar?

 

All hjælp ær av enorm vikt!

[toaen 510]

Gav du upp stålbåten?

http://www.maringuiden.se/forum/;thread=357257

[lindiero 0]

Jepp, gjorde faktiskt det. Det hela var faktiskt en budgetfråga i førsta hand men æven en praktisk sådan. Tycker att det finns en del førdelar med en træbåt på den hær typen av resa då den låga farten kan gøra att træets førmåga att svælla igen eventuella hål kan komma till anvændning.

 

Dessutom læmnade priset på denna fiskebåt mycket øver till renovering och specialanpassning till just vår resa. Exempelvis så kommer en mindre flybridge att byggas på.

 

Men vad tror folk då, vågar man ge sig ut på de stora haven med denna?

[forgus31 139]

Även om ni f.n inte kan segla finns ändå uppenbara fördelar med segelbåt. Jag menar att om ni bara går för motor kommer det att finnas tillfällen där medvinden får er att hissa segel och spara diesel. För att göra det behöver ni inte kunna segla. Efter ett tag märker ni att ni trots allt har lärt er segla. 

Skulle ni få rum för så stora tankar så ni klarar er i 25 dagar så blir det ändå väldigt dyrt utan segel. Med 7 knop kräver nog båten lika många liter per timme. Om man räknar på ett ungefär går det då åt 700 liter på hundra timmar eller var fjärde dag. Det är c:a 10.000 kronor eller 2500 kr/dygn. 40 dagar 7000 liter. Att gå runt jorden skulle kosta en till två miljon kronor i bara diesel.

Det andra är att för att avgöra om båten klarar att ruskas om på havet krävs en ordenlig besikning och troligen rätt omfattande arbeten. Det är det normala men detta exemplar kan ju redan vara åtgärdat. Kolla det så ni inte blir kvar på land vilket eventuelt är det sämsta alternativet. Eller det bästa. 

Tänk på att på de stora haven finns ingen sjöräddning att ringa till. För att lära sig att rädda sig själv krävs både grundliga kunskaper och räddningsutrustning.

Men framförallt en båt som är dokumenterat säker. 

 

[lindiero 0]

En stor førdel med just fiskebåten ær att motorn ær extremt brænslesnål. Det sitter en Scania skak 4-motor i den på 87 hæstkrafter och 400-liters dieseltank. Motorn drar ca 0,4 liter distansen och detta noterade jag efter en resa från Stockholm till Umeå med båten. Det blir naturligtvis dyrare æn att segla men vi har faktiskt små planer på att sætta upp en mast før stødsegling.

 

Vilka arbeten snackar vi som blir omfattande infør resan? Kommer att gå igenom skrov, bord, bottenstock och dylikt ordentligt men båten ær faktiskt ruskigt stabil i detta nu. Om den ær tillræckligt vet jag dock inte då jag sjælv aldrig fått erfara den potentiella kraft som finns i de størsta haven.

[toaen 510]

Visst brukar träbåtar läcka ibland vid sjösättning och att de sväller igen till viss mån efter att ha legat i sjön ett tag. Men risken för läckage efter att ha ruskats om på världshaven är nog större än att dessa läckor sväller igen av sig själv.

Jag kom i sammanhanget att tänka på de, var det två svenskar som seglade en träbåt i ungefär samma storlek som den du tänkerpå, var det till Australien? Minnet är bra men kort och under mitt letande kom jag hit.

sv.wikipedia.org/wiki/Världsomsegling

evantica.blogg.se/

home.swipnet.se/ibix/Metro.pdf

sv.wikipedia.org/wiki/Lunkentuss_(kosterbåt)

Nu är jag seglare i själ och hjärta och jag skulle som Forgus 31 säger, satsat på en segelbåt. Det finns vissa långseglare i små bätar,som har slängt ur motorn. De kommer ändå bara att krångla. www.dromresan.com/bocker/landsell.shtml

Jag skulle nog skippat flybriget och satsat på ett par master ev peke och segel och kanske utvändig eller invändig barlast.

Vad har du för budget?

tommy

[lindiero 0]

Tusen tack før ett hærligt och ambitiøst svar!

Problemet ær det att vi faktiskt har bestæmt oss før gøra resan med motorbåt. Från børjan var tanken att ta oss till medelhavet och glida runt dær. Den tanken ær fortfarande - i allra høgsta grad - aktuell och vægen till medelhavet ær fortfarande lika attraktiv. Kanalvægen genom Europa och vidare till medelhavet. Genom Europa ser vi många førdelar med att gå før motor och dyra kostnader med att frakta mast och gå før en halvdan inombordare i en billig segelbåt.

Førhoppningarna om att ta oss øver de stora haven ær fortfarande bara på planeringsstadiet. Valet att gå før motor i medelhavet och vægen dit ær klart och nu undrar jag helt enkelt vad era erfarenheter tror om sjødugligheten før denna båt på dessa hav.

Får jag upp lusten før vidare æventyr efter detta så kan jag dock garantera att segling ær vad som gæller vid den tidpunkten.

Budgeten ær lite svårdefinierad då renoveringen ænnu inte ær helt påbørjad. Dæremot køptes båten før ca 60 000 och vi planerar inkøp av alltifrån elektronik till motorgenomgång før runt 60 000 till. Det ær en vældigt oprecis information om budgeten men den ær ænnu inte helt bestæmd.

EDIT: Ett tillægg ær att ænnu en anledning till att vi valt motorbåt ær tid. Vi kommer inte att stressa fram resan men ræknar med att man tar sig snabbare øver vattnet med en konstant fart på 7 knop. Snabbare øver vattnet innebær mer tid och platser att besøka.

Senast ändrad av lindiero | 18 januari 2011 | 16:17

[forgus31 139]

Till Medelhavet på kanaler är det inte nån fördel med segelbåt. Kanaler går inte att segla på i praktiken och är ofta förbjudet. Masten tar man på däck så nån dyr frakt gäller inte.

En stark motor kan vara bra på vissa kanaler med motström. Se till att lära er motorn också och ha lite delar och verktyg med er.

Vi har denna sommar gått kanaler i Holland och Tyskland och tycker det är rätt trevligt. Dock blir det småningom kul att komma ut i friheten. Det är betydligt billigare med kanaler i Europa än i Sverige. Vi gick nog kanaler i ett par veckor och betalade inte mer än högst 500 kronor.

Trollhätte och Göta kanal kostar väl nästan tiotusen kr.

Lycka till med planeringen. Det är en del av det roliga. Tänk sjösäkerhet i allt ni gör.

 

 

[Sueco 6]

Även om jag håller med förgående talare om att kunna stödsegla för att spara bränsle och pengar. Är ju även viktigt vid motorhaveri att kunna ta sig framåt och slippa sjönöd. Det ju faktiskt möjligt att gå för motor runt jorden, är väl egentligen bara Beringshav och norra delen av Atlanten som kan bli knöligt?

Vad kostnaden blir låter jag vara osagt men visst är det möjligt, trial and error kanske 

[toaen 510]

Jag hajade till när jag såg din prisangivelse för Trolhätte- Göta Kanal, och kunde naturligtvis inte låta bli att kolla.

För en båt i den storleken som tråden handlar om dvs mellan 9 och 12 m kostar enkel resa, Trollhätte kanal 840 kr och Göta kanal 5 900 kr (tur o retur 8 150 kr)

www.gotakanal.se/sv/Gotakanal/artiklar/Priser/

Det är ju lite skillnad mot 500 kr.

tommy

 

[lindiero 0]

Stort tack før alla svar! Allt kommer att tas med i betænkningen.

Det jag tænkte på med masten længs kanalerna var att den kanske skulle tvingas bli ganska lång. En 10-meters båt med en ca 13-metersmast låter otympligt. Samtidigt kanske den varianten stødmast skulle vara betydligt kortare æn så? Isåfall, vilken længd tror ni skulle ræcka?

Hur som helst så tænkte jag på det hær med vågparering. Jag kørde Stockholm - Umeå med henne och upplevde båten som mycket stabilo i vågorna. Det var kuling vid en insjø utanfør Stockholm och ca 2-metersvågor som kændes totalt problemfritt. Æven ordentliga svallvågor från færgor orsakade knappt det minsta av oro.

Men visst går det att rækna på vad en båt klarar før vågor? Som cirka? Och om ni skulle jæmføra min (sett till bilden) med en segelbåt av ungefær samma storlek, ær segelbåten då mycket sækrare på haven?

Mycket tacksam før fortsatta svar, ni Maringuidare ær oværdeliga!

[toaen 510]

Otvetydigt - JA  - i det långa loppet.

Fiskebåtar har ofta ett permanent stöttesegel - Apa på en liten mesanmast.

Jag skulle absolut lägga lite jobb och pengar på mast rigg och segel. Även om inte båten blir en bra segelbåt. Masten måste inte nödvändigtvis va högre än båten är lång. Om man har ett tabenakel. Nåt som liknar en flaggstångshållare som står på däcket, kan man göra det ganska enkelt att fälla masten och lägga den över styrhyttenom man tex skall gå i kanaler. www.trabatsakuten.nu/cgi-bin/yabb/YaBB.pl?board=RenUnd;action=display;num=1262691602

Det finns väl en högsta höjd som en båt får ha för att komma under broar och det kan väl tom finnas tunnlar på vissa ställen? Nån som vet?

[GeorgeVII 1]

Sven Yrvind riggade en gammal ångbåt, som kom att kallas Duga. Den seglade rätt bra och tog honom till Sydamerika och hade kunnat fortsatt. Iofs så var det skrovet troligen något mer lättdrivet än ditt, men inte helt olikt! 

Bilder och lite text finns här:
http://www.yrvind.com/photos/?m=200806

En längre utläggning om just denna seglats finns på sidan under texter. 

Senast ändrad av GeorgeVII | 18 januari 2011 | 19:52

[forgus31 139]

Det Yrvind lärde sig var att det inte var nån fördel med en stor båt. Han var ingen miljonär.

En liten båt innebär små problem och små kostnader. På en stor båt går större del av pengarna till båten. Bättre då att kunna använda mer av kosingen till besättningens välbefinnande.

Det gäller att få en bra anpassning till reskassan. Båten kostar inte bara i inköp. Underhållet blir en stor post när man använder båten hela tiden. På en två års tur används kanske båten lika mycket som under flera tiotals år hemmavid. Saltvattnet sliter hårt också. Har båten gått i Östersjön? Kan vara idé att kolla om zinken räcker. 7 ton är bra för ev. inspektion och byte.

Vet inte höjder men kanalbåtarna brukar vara riktiga low riders.  Kan vara c:a 2,5 -3m som max utan broöppning vilket inte finns överallt. Vi gick en lite ovanlig rutt som har broöppning överallt. Det finns ingen sådan för att komma til Medelhavet vad jag vet. Läs reseberättelser om kanalfärder. 

[lindiero 0]

Okej, att jag ska kolla in möjligheterna till mast kan jag från och med nu lova att jag ska göra!

Däremot måste jag återigen försöka återgå till den huvudsakliga undringen: båtens sjöduglighet.

Om jag frågar rakt ut om er erfarenhet: hur ofta har ni åkt större sträckor på öppet hav, trott att ni haft koll på vädret men varit med om något oförutsägbart som gör att ni befinner er i ett mycket obehagligt väder på öppna vatten? Lång och krånglig fråga men det är lite summan av kardemumman med tråden.

Om jag befinner mig på någon i utanför Spanien/Portugal (Las Palmas kanske) och kollar vädret och får höra att det bör vara förhållandevis lugnt på Atlanten de närmaste 20 dagarna, hur stor är chansen att det då blir så? På ett ungefär? Och om det slår fel, ungefär vilka stormar bör en båt av denna sort klara av? Denna fråga bör kunna besvaras hyfsat med eller utan mast. Vad har ni varit med om för vädersfaror med era båtar och hur stora var då era båtar?

Sammanfattningsvis så är jag oroad över det faktum att fiskebåten inte är byggd på det sättet att den slår runt vid en eventuell kapsejsning. Därför skulle jag vilja ha så bra teoretisk koll som möjligt för att undvika risken för just en kapsejsning.

 

[lindiero 0]

Okej, att jag ska kolla in möjligheterna till mast kan jag från och med nu lova att jag ska göra!

Däremot måste jag återigen försöka återgå till den huvudsakliga undringen: båtens sjöduglighet.

Om jag frågar rakt ut om er erfarenhet: hur ofta har ni åkt större sträckor på öppet hav, trott att ni haft koll på vädret men varit med om något oförutsägbart som gör att ni befinner er i ett mycket obehagligt väder på öppna vatten? Lång och krånglig fråga men det är lite summan av kardemumman med tråden.

Om jag befinner mig på någon i utanför Spanien/Portugal (Las Palmas kanske) och kollar vädret och får höra att det bör vara förhållandevis lugnt på Atlanten de närmaste 20 dagarna, hur stor är chansen att det då blir så? På ett ungefär? Och om det slår fel, ungefär vilka stormar bör en båt av denna sort klara av? Denna fråga bör kunna besvaras hyfsat med eller utan mast. Vad har ni varit med om för vädersfaror med era båtar och hur stora var då era båtar?

Sammanfattningsvis så är jag oroad över det faktum att fiskebåten inte är byggd på det sättet att den slår runt vid en eventuell kapsejsning. Därför skulle jag vilja ha så bra teoretisk koll som möjligt för att undvika risken för just en kapsejsning.

 

[Funkis 143]

Håller med de som skriver om segel. Skaffa er en möjlighet att hissa segel, ni kommer att använda dem! För på många sträckor runt jorden så har ni fin undanvind... däremot är jag själv inte erfaren seglare och har heller inte seglat långt. Men de jag läser om som seglat långt är helt ense, det är mest undanvind.

Möjligen att det inte är så nödvändigt med segel bara för Medelhavet. Beroende på årstid så verkar det som om det antingen blåser för mycket eller så är det för lite? Men sedan...

Sedan till sjöegenskaper. Båten verkar ganska bred i förhållande till längden. Samt har en relativt djup köl. Men inte överdrivet djup, så jag gissar att den kommer att rulla ganska mycket från sida till sida. Vilket inte är ett båtproblem utan ett besättningsproblem.

Du skriver att ni funderar på en mindre fly-bridge? Jag skulle noga fundera över om ni verkligen behöver en sådan. Allt som sitter högt tenderar att öka rullningsvinkeln.

Risk för rundslagning? Ja, det är en risk för en jordenruntseglare. Det som många seglare har mardrömmar om är att fastna i ett uppåtnervänt läge... fast paradoxalt nog så klarar sig de båtar som har en styrhytt ganska bra ( teoretiskt uträknat alltså! ) vid en rundslagning. Styrhytten gör att det blir flytkraft och båten har inget stabilt läge uppochnervänd så att säga. Den rullar upp igen! Men då KRÄVS  att ni har bra luckor och bra stängingslås så att luckor inte slår upp...

En rigg är också bra om ni tvingas att dreja bi i ett överfallsväder, storm? Små segel gör att båten ligger stabilt. En annan lösning, med en sorts  fallskärm ner i havet som nödankare, kan också fungera men de få jag läser om som verkligen gjort det - där har flera gett upp att få upp sjöankaret igen. Så åter kan en rigg vara bra för er båts överlevnadsförmåga?

Ankare? De som seglar jorden runt skriver om att man ankrar på betydligt djupare vatten än vad som är vanligt här hemma i skärgårdarna. OM man ankrar på 25 meter som max så behöver ni ta  med upp mot 100 meter ankartåg. Plus extra linor att skarva. De flesta föredrar kättning. Och då behöver ni ankarspel. För att driva ankarspel - och andra grejor - så behövs batterier. För att ladda batterier behöver ni en hel del solpaneler. Vilket även ger en säkerhet att kunna driva nödradio och dator. Lycka till!

Senast ändrad av Funkis | 19 januari 2011 | 08:43

[lindiero 0]

Får en hel del intressanta tips hær vilket jag tæckar oerhørt før. Ankarspel och solpaneler ær absolut något jag ska kolla nærmare på.

Jæklar vad ni ska vara øverens om det hær med segling! Men okej, jag ger mig. Men då måste jag fråga lite mer ingående om just det dær. Vi sæger att jag riggar båten och har en mast på exempelvis 10 meter. (Den længden skulle vara bekvæm då det ær 50 centimeter kortare æn båten och masten blir då betydligt enklare att surra fast på båten). Med en tiometers mast, vad kan jag rækna med før seglingshastighet då? Om dessa undanvindar dyker upp på haven, perfekta och fina, ungefær hur många knop skulle hon gøra?

Naturligtvis ær det svårt att ge några exakta svar men en uppskattning skulle hjælpa det med.

Kommer inte upp och nedmontering av masten att vara vældigt omstændigt? Vi kommer att vara tre man i besættningen, ræcker det før att ta ner och sætta upp en tiometersmast med vilka kilon den nu skulle sitta på?

Och sist undrar jag lite øver det hær med sjødugligheten. Den typen av mast på den typen av båt, skulle inte det kunna leda till att båten blir ænnu mer høgtung och risken før rundslagning blir ænnu større?

 

Før øvrigt så kan jag snabbførklara tankegångarna med flybridgen. Just nu kør man bara i styrhytten dær man ær instængd. Det ær således inte samma øppna kørkænsla som det ær i exempelvis en sittbrunn. Då vi kommer att resa runt på platser med førhoppningsvis vældigt hærlig værme och klimat så ser jag gærna møjligheterna att kunna styra så mycket som møjligt utomhus. En flybridge længs medelhavskusten kænns dærfør ganska viktigt som læget ær nu.

[Funkis 143]

Om jag börjar med flybridgen? Ni ska bara ha denna för en yttre styrplats? En helt annan sak...
I medelhavet så är det stora ytor och ibland varmt. Då ligger ni och solar på däck framför styrhytten. Vid möte så går ni in och korrigerar kursen - inget stort problem. Eller så har ni elektrisk autopilot så ni kan få koppla upp en fjärrkontroll?
Strulet börjar när ni går in i hamnar och framförallt om ni kommer till Söderhavet och ska gå in mellan korallreven... då är det bra med en yttre styrplats samt en extra kontroll till motorn? Men kan ni inte ordna det utan att bygga en flybridge?

Mast. Sök upp en plats under däck där det är lämpligt att sätta en rejäl stötta. Där blir sedan platsen för er mast ovanpå däck. Denna mast sitter på en kort mast som är lite högre än er styrhytt och masten sitter sedan i ett fäste ovanpå denna. Titta på bilder från en del holländska båtar så ser ni... Kom ihåg bara att det blir stora krafter i infästning av stag och vant. Förstärk ordentligt. Masten blir alltså fällbar i sitt beslag och tas aldrig loss. Vant sitter också kvar. Med en hjälpmast i fören så sänker ni och höjer upp masten. Hjälpmasten är kanske 30% av längden på masten. Mitt lilla tips är att använda en förstärkt aluminum stege med fällbara beslag mot båten. Gör ni den med förstärkning i form av fotsteg så kan ni använda den som landgång i hamnar!

En smed kan nog göra ett kraftigt beslag med en bult för masten. Det innebär att ni aldrig tar loss masten från däck när ni fäller. Masten kan stå rätt långt fram eftersom ni endast ska segla undanvind, med ett stort försegel som skotas i aktern eller dreja bi med minimalt försegel.

Fart? Jag vet inte. Men ett hyfsat stort segel borde väl kunna ge er en fart om ca 5 knop i en rimlig passadvind. Ivart fall kommer ni att spara mycket bränsle även om det går lite långsammare att komma fram. En erfaren segelmakare kan nog hjälpa till med lite tankar och erfarenheter här.

Slutligen stabilitet med mast. Ja, man kan tro att rullningar ska bli sämre med mast? Men inte alltid - jag har haft en 35 fots vanlig segelbåt i plast som rullade väldigt mycket mer utan mast än med den på båten. Då ser du alltså att en del båtar reagerar olika från andra båtar. Du måste nästan vara konstruktör för att avgöra detta? Kom ihåg också att ni kommer att lasta ner er båt med mycket ( tung ) utrustning inför resan vilket torde vara bra för stabiliteten. Till en gräns...

 

[forgus31 139]

Jag är inte klar över om du redan äger den här båten. Den passar egentligen inte alls om du tänkt dig längre än kanaler i Europa.

Har du redan köpt den, försök att byta till en lämpligare båt. Nästan alla segelbåtar är lämpligare än en fiskebåt om man ska göra annat än att fiska.

På köpet kan du få en båt som har sjöegenskaperna du behöver. Det är inte nån här som kan avgöra om en laxkutter från 1938 passar på de stora haven. Själv skulle jag gissa att det inte är den svåra delen att den ska slå runt men spruckna spant efter utmattning i hög sjö, havererad motor, roderhaveri eller soppatorsk utgör större problem. Jag skulle kunna räkna upp mycket mer farligheter som du automatiskt slipper oroa dig för med en segelbåt jämfört med laxkuttern.

Lita på vinden. Den kan vara lynnig men efter stiltje eller motvind kommer vind åt rätt håll och den är gratis. Har du inte råd att byta till lämpligare farkost har du heller inte råd att tanka den för längre havsfärder.

När det gäller dieselmotorer är det ingen stor skillnad mellan olika. Det är mest hur stor effekt du behöver använda. Små segelbåtar i 4-5 knop drar ännu mindre än laxkuttern. Runt 1 liter per timme är inte omöjligt men dieseln används bara för in och utfart ur hamn och kostnaden blir inte stor.

Läs mer om jordenruntseglingar. Det handlar hela tiden om att få pengarna att räcka till allt som går sönder.

Läs någon bok av Sven Yrvind.

Milo Dahlman seglade i en Bianca 27.

Allegro 27 http://www.seglarfilm.se/batutr.html

Även en Vega har gått ett varv som du kanske vet. http://www.runtjorden.com/

Mindre båt - mindre pengar

Mindre båt - mindre pengar, ett mantra värt att upprepa om man inte har guldbyxor.

Ledsen att ta ned dig på jorden. Jag gillar själv inte att mina idéer ibland är käpprätt åt skogen och försöker kanske få de goda råden genom att fråga tills jag fått rätt svar. Det är en bedräglig väg att finna lösningar på problemen.

Det här inlägget försvann men jag hade sparat det med Ctrl C som tur var. Hoppas det sitter där nu då.

 

[lindiero 0]

Funkis (och mer eller mindre till samtliga)

Børjar mer och mer tænka ut flybridge och tænka in mast. Mycket intressant idè om hur mastbygget skulle gå till, en idè som låter både fullt realistisk och mycket anvændbar. Hur skulle man uppskatta den ekonomiska biten? Den typen av mastbygge, vad skulle en totalkostnad kunna landa på?

Dæremot har jag i mina skisser ritat en flybridge som på många æstt ær nedfællbar. Allt før att inte gøra båten før høg eller flybridgen før tung. Skulle en flybridge som næstan helt kan fællas ner vara ett sådant minus før båten, med eller utan mast? Før faktum återstår att exempelvis cruisning runt exempelvis Greklands ø-værld skulle vara betydligt trevligare utomhus æn inomhus. Den typen av cruisning innebær ju någorlunda många manøvreringar och att springa fram och tillbaka till styrhytten då kænns omstændligt. En autopilot av den sorten som skulle behøvas i annat full skulle ju också vara vældigt dyr.

Forgus31

Vårt tænk gick mycket fram och tillbaka infør båtkøpet. Før køpet ær genomført, fiskebåten ær køpt. Ett gæng faktorer talade emot en segelbåt:

* Rædsla før sjøsjuka

* Brist på seglingskunskap

* Tidsmæssigt osæker framfart

* Den allmænna gneomsnittsfarten. Som jag skrev ovan så såg vi en førdel med att ha en kontinuerlig och pålitlig fart på ca 7 knop.

 

Vidare så kan jag sæga att dieselpriserna inte kommer att bli særskilt extrema enligt mina utrækningar. Motorn som sitter i ær inte alltfør kræsen och behøver inte værldshistoriens renaste diesel. Har møjlighet att køpa lite billigare diesel før ca 5 kronor litern. Ræknar dessutom med att stortanka i exempelvis ett land som Tunisien dær dieselpriset ligger på ca 3 kronor litern.

En annan førdel jag såg med den typ av båt jag køpt ær att den ær bred och mycket væl anpassad før långvarigt boende. Ruffytan ær vældigt stor och ger møjlighet att bygga om och renovera precis før det behov som vi kan tænkas vilja ha. Æger æven en Magnifik Midget som visserligen ær en liten segelbåt men påminner mig starkt om det trånga innandømet som många segelbåtar faktiskt lider av. Nu ska man førhoppningsvis spendera den mesta tiden utanfør båten men komfort ær fortfarande något vi skattar høgt.

Kan också sæga att jag av upplevelsen hittills skulle kænna mig sækrare i fiskebåten rent sjømæssigt æn åtminstone många segelbåtar av motsvarande ekonomiska storlek.

Jag værdesatte också dæckyta vældigt mycket. Det ær lite svårt att se på bilden på Långøskær (fiskebåten) men den har enormt mycket dæckyta, utan att ge något større avkall på ruffyta. Många personer får plats på Långøskærs dæck samtidigt, ett annat plus.

Naturligtvis så finns det en otalig mængd førdelar med segelbåt men hær har jag førklarat tænket som vi haft och med en fungerande mast så kanske man kan vara optimistisk och sæga att man kompromissat fram en hyfsad løsning mellan segel- och motorbåt...? Det finns ju trots allt en anledning till att det också kørs vældigt mycket motorbåtar på de stora haven.

[forgus31 139]

* Rædsla før sjøsjuka

* Brist på seglingskunskap

* Tidsmæssigt osæker framfart

Min syn är då:

* Du blir lättare sjösjuk i en rullande fiskebåt.

* Seglingskunskap behövs inte, det lär man sig.

* Med diesel i tanken och en fungerande motor har du rätt.

Lycka till. Inget är omöjligt!

[makke_the_muss 27]

Håller med forgus i ovan inlägg. Det är mycket lättare att bli sjösjuk i en rullande motorbåt än en någorlunda konstant lutande segelbåt.

Samt så tar det mig emot att klura emot trä då jag verkligen förespråkar det till sin spets oftast annars. Men  måste man inte lyfta ofta och bottenmåla för att slippa skeppsmask och dylikt i tropiska länder? Härhemma så är vi ju ganska befriade från detta. Vist finns det särskillt på västkusten men inte i samma omfattning skulle jag tro. Men lyssna inte på mig för jag sitter ju som sagt kvar i norrland med 2m snö utanför. Så jag anser nog mig själv som lurad just nu.

 

Lycka till

 

mvh

 

Makke

[coppertail 285]

Med stor skicklighet, gott om tid och pengar samt en rejäl portion tur går det säkert att ta skutan runt jorden. Men krasst sett är det nog svårt att hitta en olämpligare farkost.

30-40-tals fiskebåtar byggdes för en ekonomisk livslängd på ca, 20 år. Skroven spikades ihop med järnspik. Motor och backslag är museiföremål från i bästa fall tidigt femtiotal. Utanför Sveriges gränser är maskinen så unik att en samlare knappt skulle våga starta den av rädsla för att något ska gå sönder. Reservdelstillgången är i praktiken obefintlig.

För att ha skuggan av en chans att komma längre än till medelhavet bör skrovet åtminstone plastas omsorgsfullt. Det hjälper dock inte mot att första bästa riktiga brottsjö kommer avlägsna styrhytten med ett ljud man annars bara får uppleva i bowlinghallar.

Hoppas du inte tar illa upp, men ditt tilltänkta projekt är så dumt att någon måste varna dig i tid. Ifall du faktiskt skulle komma iväg. Om din besättning är ännu mer oerfaren än du själv tycker jag det gränsar till mordförsök att lura iväg någon intet ont anande medmänniska på en sådan färd. Dåligt sjömanskap helt enkelt.

Tycker en grinig Coppertail som upplevt orkaner till havs.

[lindiero 0]

Oj, här sparar vi inte på krutet! Däremot måste jag lite smått få avfärda en del av din poäng.

Du generaliserar väldigt intensivt här. Du talar om 30- 40-talsbåtar som om de enda sådana som existerar idag bevarats i exakta ursprungsskick. Jag tror faktiskt det är en bra bit ifrån sanningen. I denna båts fall så vet jag att det är en bra bit ifrån sanningen.

Långöskär i detta fall har genom åren gått igenom en hel del förstärkningar. Bottenstocken blev totalt bytt och förstärkt för ca 6 år sedan då även borden lades om. Motorn är som nämnt en Scania-diesel från mitten av 70-talet, exakt likadan motor som används i många lastbilar. Motorn som sitter i är dock aldrig använd i en lastbil utan helt använd i marint sammanhang vilket resulterar i en milt varvad motor.

Att det är någon ovanlighet att detta görs med många fiskebåtar från samma tidsepok betvivlar jag som nämnt starkt. Dessutom kan man med lätthet bekräfta att denna båt i sina dagar klarat sig över många sjöar och hav men stor sig lika vacker och stolt även idag. Med rätt renoveringar under tidens lopp så ser jag ingen anledning till att den bara skulle falla ner död eller något liknande.

Är otroligt tacksam för alla svar jag får på denna tråd, ditt får en helt klart att tänka extra mycket på båtens välmående innan jag ger mig av. På samma sätt som jag inte tagit illa upp så hoppas jag att du inte heller gör det när jag hävdar att om fler hade din inställning så hade nog många livsdrömmar inte varit uppfyllda idag. Naturligtvis så har folk gjort bort sig på haven och många gånger fått plikta med sitt liv. Men, att det finns en otalig mängd människor - många på detta forum - som genomfört sin livs resa kan jag garantera. Jag tror att den inställning de hade inför resan är svår att likställa med din.

Kan avsluta med att jag fått många omdömen om båtens skrov och prestanda från diverse respektingivande instanser efter köpet. Även varvsbyggare i Patholmsviken i Holmsund, Umeå där båten ligger. Ingen har vad jag hört gjort en likadan totalsågning av gamla fiskebåtar som du gjort.

Men återigen, tusen tack för svaret, din erfarenhet och ditt uttalande kommer garanterat att göra att båten gås igenom ett X antal gånger extra innan avfärd.

[Chifen 0]

Måste man ha mast för att segla? Är det passadvindar då kommer väl dom akter om tvärs och så kan man ha andra hjälpmedel.

Bildkälla: http://www.hamnen.se/test/index.php?option=com_content&view=article&id=5502:framtidens-eko-baytar&catid=1

Se även denna: http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/fartyg/article75009.ece

http://www.google.se/images?q=Skysails&um=1&ie=UTF-8&source=univ&ei=baI4TdXQJoTsOfnrhcAL&sa=X&oi=image_result_group&ct=title&resnum=5&ved=0CFgQsAQwBA&biw=1366&bih=643

Edit: Lagt till en URL

Senast ändrad av Chifen | 20 januari 2011 | 22:02

[lindiero 0]

Dær har vi någonting! Vore ju en enormt intressant løsning. Får dock kænslan av att en sådan dær skulle kunna vara duktigt dyr...? Åtminstone betydligt dyrare æn en hemmasnickrad mast med tillhørande segel.

Ær det någon hær på Maringuiden som provat ta upp vindarna med en sådan dær drake?

[jonke_66 3]

Hejsan, Jag har inte läst igenom alla inlägg men jag fastnade för ett där du skrev  att ni inte ville ha en segelbåt av rädsla för att bli sjösjuk. Jag är uppväxt ute på en ö vid Arholma och nästan hela min uppväxt åkt omkring i en liknande båt som du har. Jag kan bara säga att i hårt väder så finns det nog ingen båttyp som rullar och kränger mer än just den du har valt. Har varit med om en annan ruskig storm i båt med liknande skrovform och jag hade valt en segelbåt närsom i stället för denna. Annars är dom ganska sjövärdiga och trevliga båtar.

 

Bara lite input från mig.

Mvh Jonas 

[lindiero 0]

Jag har fått børja førstå att jag kanske inte sitter på den bæsta båten før att førhindra sjøsjuka! Det jag tænkte på i det sammanhanget ær att min segelbåt får mig att bli betydligt mer sjøsjuk æn vad fiskebåten fått. Min segelbåt ær førvisso en Magnifik Midget på 23 fot och fiskebåten på 35 fot men fortfarande. Jag har førsøkt vara logisk och tænkt att ju større och tyngre båt ju mindre extremt guppar den. Dessutom går den ju ændå ner 1.30 under vattnet vilket ær ungefær samma djupgående som de flesta segelbåtar mellan 26-29 fot.

EDIT: Naturligtvis bestæmmer inte djupgående i sig hur båten beter sig i vattnet men det ær fortfarande tæmligen djupt før att vara en motorbåt i den konstruktionen.

Senast ändrad av lindiero | 21 januari 2011 | 15:43

[jonke_66 3]

Hejsan,

Ett bra tips är ju att ge sig ut i lite öppnare vatten när det blåser 12-15  meter och det går lite sjö och testa hur det känns. Vi har en ganska bra teststräcka där man kan gå rakt ut mot ålandshav när det blåser ordentligt. Det är brukar vara ganska spännande när man ska vända båten för att gå tillbaka igen.

 

/Jonas