Skillnad mellan spegelblank yta och typ apelsinskal

[Hybro 1 372]

Ja, som ren nöjesseglare undrar jag.

 

Hur stor kan fartskillnaden under segling vara mellan ett spegelblankt skrov under vattenytan och ett rollat vara?

 

Någonstans läste jag att ett duktigt ojämnt skrov t o m kan ge en viss fartökning, då vattnet står s a s stilla i ojämnheterna. 

Och glider mot nytt vatten.

Redigerad 12 April av Hybro

[excel319 627]

3 timmar sedan skrev Hybro:

Ja, som ren nöjesseglare undrar jag.

 

Hur stor kan fartskillnaden under segling vara mellan ett spegelblankt skrov under vattenytan och ett rollat vara?

 

Någonstans läste jag att ett duktigt ojämnt skrov t o m kan ge en viss fartökning, då vattnet står s a s stilla i ojämnheterna. 

Och glider mot nytt vatten.

Tanktester har visat på att ett knottrigt skrov kan ge minskat motstånd. En haj är inte slät utan lite knottrig. Problemet är bara att varje olika knottrighet är bara gynnsamt i ett litet specifikt fartområde och därmed faller det i praktiken för båtändamål. Jag tror inte att man som glad amatör märker någon skillnad på ett polerat eller rollat skrov. Det är så många andra faktorer som spelar roll. Är du ute efter att tjäna några minuter längs Värmalands näs?

[Peter_K 4 402]

Om jag minns rätt skall skrovytan - i teorin - ha en ojämnhet lika 280-sandpapper för att uppnå den effekten du talar om, och det är såpass svårt att uppnå att det bästa är att satsa på slät botten. Framför allt är det första tredjedelen av skrovet samt köl och roder där det spelar roll. 
 

Hur mycket spelar det roll då? 
Det skiljer mellan olika vindstyrkor och riktningar. I ”maxfart”, dvs när det blåser av h-e och skrovfarten är det som hindrar är skillnaden inte stor. I lågfart och mellanfart spelar det större roll, upp emot 10-20%. På kryss spelar det större roll också då höjdtagningen ökar. 
 

Hård bottenfärg är också snabbare än mjuk. Så det är många parametrar. 

[Hybro 1 372]

Tack...

 

Då slipper jag att fixa botten de sista åren jag semesterseglar.

 

Lägger krutet på att trimma de slitna seglen bättre.

[Mackey 4 980]

Jag skulle säga att skillnaden på en rollad botten jämfört med en slätstruken kan vara upp till en knop.

 

När vi blästrade bort vår bottenfärg 2014 och lade på epoxi 2015 ökade farten vid samma motorvarv från 4,95 knop till 5,65 knop.

 

Den gamla bottenfärgen var en hård bottenfärg från Hempel som rollats på ett jämnt skrov. Vi slipade alltid skrovet slätt innan ny bottenfärg lades på så det var inget kraterlandskap färgen rollades på.

 

Epoxin (lamineringsepoxi) rollades på och slätströks på köl och roder. Skrovet har en lätt vågig yta, tyvärr, men absolut inte knottrig. Borde ha slätstrukit överallt eller iaf. den främre tredjedelen.

 

Med en jämn botten som rollats förlorade man alltså 0,7 knop jämfört med en slät lät vågig botten. Det är inte orimligt att tänka sig att en sämre underhållen botten skulle kunna ge en knops fartminskning.

[Mackey 4 980]

1 timme sedan skrev Hybro:

Tack...

 

Då slipper jag att fixa botten de sista åren jag semesterseglar.

 

Lägger krutet på att trimma de slitna seglen bättre.

Jag tror aldrig du kommer att kunna segla en knop snabbare hur mycket du än trimmar de slitna seglen om du har en knottrig botten.

[GTI 43]

1/3 av förliga delen på skrovet brukar vara laminär, de 2/3 aktra delarna turbulent 

Redigerad 13 April av GTI

[Stormfocken 81]

10 timmar sedan skrev Mackey:

Epoxin (lamineringsepoxi) rollades på och slätströks på köl och roder.

Ska man ha någon speciell pensel eller annat när man slätstryker epoxi? 

[Virvelvind 54]

Det finns en bra artikel här - https://www.skippo.se/nyheter/lar-om-skrovfriktion-och-hur-man-enkelt-okar-farten-pa-sin-bat

 

Författaren har nog läst Principles of Yacht Design några varv, det hela låter väldigt likt texten i boken iallafall.

 

En aspekt jag tycker är intressant när man bläddrar i den boken är att förhållandet mellan låg och hög fart kanske inte är så enkelt som det brukar ges sken av i diskussioner kring detta, även när man pratar i grupper med kappseglare.

 

Säg att vi jämför farterna 6 knop och 3 knop som kan vara relevanta för Cumulusen. 

 

Vid 6 knop behövs korn 400 för en "hydrodynamiskt slät" botten. Slipar man med korn 80 straffas man med en ökning av 45% i friktionsmotstånd. 

 

Vid 3 knop behövs korn 150 för en hydrodynamiskt slät botten. Slipar man med korn 80 straffas man därmed nu bara med 15% i ökat friktionsmotstånd. 

 

Så det är en konflikt mellan två faktorer - visst utgör friktionsmotståndet 90% eller så av det totala motståndet vid 3 knop och bara drygt 40% vid 6 knop. Men å andra sidan sjunker kraven på släthet med minskad båtfart. 

 

När faktorerna möts slutar man kanske mer i att det spelar ungefär lika stor roll över hela fartområdet. Iallafall tills man börjar närma sig skrovfarten och vågmotståndet tar över helt.

 

Kan varmt rekommendera boken för övrigt! Den är inte så fasligt tung, det räcker att vara lite vetgirig seglare för att ha glädje av den. 

 

Ska man fixa en botten är den definitivt värd pengarna, om än så bara för dessa två viktiga påminnelser:

 

- Man sänker inte ner hela slipkornen i skrovet när man slipar.

- Teorin baseras på tester med sandkorn på plana glasskivor, segelbåtsskrov är mer förlåtande i praktiken.

 

Så man kan gott kliva upp en eller två kornstorlekar från de vanliga rekommendationerna och göra något roligare med den insparade tiden 🙂

Redigerad 22 April av Virvelvind

[raol 2 542]

Det kan vara bra att tänka på också att när gränsskiktet väl blivit turbulent, så återgår det inte. Det räcker alltså med att nåt händer framme i fören för att det sen är turbulent hela vägen bak, hur spegelblankt det än må vara. Och jag skulle säga att siffrorna i texten är väldigt optimistiska. Flera meter laminärt gränsskikt på ett båtskrov som far runt i sjön, nä, det tror jag inte på.

 

[Virvelvind 54]

35 minutes ago, raol said:

Det kan vara bra att tänka på också att när gränsskiktet väl blivit turbulent, så återgår det inte. Det räcker alltså med att nåt händer framme i fören för att det sen är turbulent hela vägen bak, hur spegelblankt det än må vara. Och jag skulle säga att siffrorna i texten är väldigt optimistiska. Flera meter laminärt gränsskikt på ett båtskrov som far runt i sjön, nä, det tror jag inte på.

I boken beskrivs det här <0,1mm tunna skiktet närmast skrovet som "mainly laminary" och att mindre virvlar stör hela tiden, som du är inne på. Men att avbrottet följer med flödet akterut och att det laminära skiktet återställs, tills nästa virvel kommer och stör. 

 

Om vi nu pratar de föränderliga grejer som händer i sjön, du kanske menade någon ojämnhet i bottenarbetet i fören?

[Sutalaus 1]

Jeg har Hempel Silic one, med "appelsinhud". Fikk ca +0,3 knop, kanskje mer. Og det har holdt i fire år nå.