TBT - rättsfrågor

[kblomster 81]

Alltså, det är väl jätteenkelt att begripa varför Transportstyrelsen inte vill rekommendera spärrfärg för fritidsbåtar. Även om färgen funkar så håller den ju inte i evighet, och fritidsbåtar har ju inte direkt några krav på dokumentation kring vad man har för bottenfärger. Målar man med spärrfärg så skjuter man bara saneringsproblemet på framtiden och när båten bytt händer ett par gånger så får man nog räkna med att den där spärrfärgen är bortglömd och inte underhålls. Det är ju många båtägare som inte vetat om att de haft TBT-färg på skrovet, till exempel. Inom kommersiell sjöfart har man processer för att hantera sånt här men det går inte riktigt att kräva av fritidsbåtägare.

 

Märk dock väl att Transportstyrelsens råd om spärrfärger är en rekommendation, inte ett lagkrav. När Mellgard ursprungligen gick till storms mot Transportstyrelsen så försökte han ju hävda att hans många lager av vanlig bottenfärg skulle fungera som spärrfärg i lagens mening. Det vilade då på honom att visa (i juridiskt hänseende) att det faktiskt var så, men myndigheten menade att det inte räckte med eget tyckande i frågan och därav kom föreläggandet om sanering. Om man köper en för ändamålet avsedd spärrfärg där tillverkaren utlovar att den ska ha just den spärrfunktionen så tror jag inte att det skulle finnas så stora möjligheter för Transportstyrelsen att underkänna en sådan lösning. Däremot förstår jag som sagt att myndigheten helst vill avråda från det.

Redigerad 19 Februari av kblomster

[Peter_K 4 081]

2 timmar sedan skrev Thorberg:

Tror du den kommersiella sjöfarten har renskrapade bottnar och ny färg ?  Hur stor andel tror du har spärrfärg ? 

Är frågorna riktade till mig..? 
Jag har inget svar, utöver det som jag skrev i inlägget du citerade. 

[Boanjohan 549]

3 timmar sedan skrev Thorberg:

Tror du den kommersiella sjöfarten har renskrapade bottnar och ny färg ?  Hur stor andel tror du har spärrfärg ? 

I det stora hela, Ja. Det är ett vanligt att man regelbundet blästrat i den kommersiella sjöfarten. Färg väger, flera lager bromsar och då stora delar av den  kommersiell storsjöfarten kör nästan 24/7/365 så är det mycket pengar att förlora på gamla onödiga färglager, en blästring besparar sig relativt snabbt.

[Mellgard 56]

1 timme sedan skrev Boanjohan:

Det är ett vanligt att man regelbundet blästrat i den kommersiella sjöfarten. Färg väger, flera lager bromsar och då stora delar av den  kommersiell storsjöfarten kör nästan 24/7/365 så är det mycket pengar att förlora på gamla onödiga färglager, en blästring besparar sig relativt snabbt.

Blästring i torrdocka? Med sand som blästringsmedel? Sedan bottenmålning? Med eller utan primer?

[Peter_K 4 081]

34 minuter sedan skrev Mellgard:

Blästring i torrdocka? Med sand som blästringsmedel? Sedan bottenmålning? Med eller utan primer?

Utan att påstå att jag har jättekoll - men eftersom kommersiell trafik oftast är stålbåtar (eller möjligtvis aluminium) är nog en primer på metallen att föredra innan bottenmålning. 
 

Blästring kan ske med sand, kolsyreis, glaskulor eller soda bl a. 

Redigerad 19 Februari av Peter_K

[Thorberg 10]

3 timmar sedan skrev kblomster:

Alltså, det är väl jätteenkelt att begripa varför Transportstyrelsen inte vill rekommendera spärrfärg för fritidsbåtar. Även om färgen funkar så håller den ju inte i evighet, och fritidsbåtar har ju inte direkt några krav på dokumentation kring vad man har för bottenfärger. Målar man med spärrfärg så skjuter man bara saneringsproblemet på framtiden och när båten bytt händer ett par gånger så får man nog räkna med att den där spärrfärgen är bortglömd och inte underhålls. Det är ju många båtägare som inte vetat om att de haft TBT-färg på skrovet, till exempel. Inom kommersiell sjöfart har man processer för att hantera sånt här men det går inte riktigt att kräva av fritidsbåtägare.

 

Märk dock väl att Transportstyrelsens råd om spärrfärger är en rekommendation, inte ett lagkrav. När Mellgard ursprungligen gick till storms mot Transportstyrelsen så försökte han ju hävda att hans många lager av vanlig bottenfärg skulle fungera som spärrfärg i lagens mening. Det vilade då på honom att visa (i juridiskt hänseende) att det faktiskt var så, men myndigheten menade att det inte räckte med eget tyckande i frågan och därav kom föreläggandet om sanering. Om man köper en för ändamålet avsedd spärrfärg där tillverkaren utlovar att den ska ha just den spärrfunktionen så tror jag inte att det skulle finnas så stora möjligheter för Transportstyrelsen att underkänna en sådan lösning. Däremot förstår jag som sagt att myndigheten helst vill avråda från det.

Yes, helt rätt. Inte kan båtklubbar, kommuner och komersiella marinor heller sätta sig emot en sådan lösning  då det strider dels mot förordningen och mot den fria rörligheten inom EUs gemenskap.

Dvs, man kan inte gå emot förordningen, då diskrimineras de båtägare som just använt den metod som är accepterad i förordningen.

Skulle tro att det blir vite om man hindrar den fria rörlighet om man skulle dra det i EUs rättsinstans.

Förordningar är bindande till 100 %

[Boanjohan 549]

58 minuter sedan skrev Mellgard:

Blästring i torrdocka? Med sand som blästringsmedel? Sedan bottenmålning? Med eller utan primer?

Ja normalt blästras fartygets botten med fartyget tortsatt, lite svårt att gör det när det ligger i vattnet😉 Eller det kanske finns teknik för det? Men målningen bör bli svår. 

 

Vilket blästermedium som används/vanligast vet jag inte, är nog olika beroende på syfte. Ibland vill man kanske spara grundfärgerna (rostskyddet) och då behövs nog något mildare än sand. Sen beror det nog på var i världen man är.

I Nederländerna är det tydligen förbjudet att sandblästra.

 

Är inte någon expert på målnings programmen (det finns utbildade inspektörer för det) men generellt tror jag någon epoxyprimer (rostskydd) sedan en grundfärg (för antifouling) och sist antifoulingfärg för motverka påväxt. De stora klassbolagen har coating surveyors som bl.a. kontrollerar att målnings programmet påförs korrekt.

 

[Thorberg 10]

1 minut sedan skrev Boanjohan:

Ja normalt blästras fartygets botten med fartyget tortsatt, lite svårt att gör det när det ligger i vattnet😉 Eller det kanske finns teknik för det? Men målningen bör bli svår. 

 

Vilket blästermedium som används/vanligast vet jag inte, är nog olika beroende på syfte. Ibland vill man kanske spara grundfärgerna (rostskyddet) och då behövs nog något mildare än sand. Sen beror det nog på var i världen man är.

I Nederländerna är det tydligen förbjudet att sandblästra.

 

Är inte någon expert på målnings programmen (det finns utbildade inspektörer för det) men generellt tror jag någon epoxyprimer (rostskydd) sedan en grundfärg (för antifouling) och sist antifoulingfärg för motverka påväxt. De stora klassbolagen har coating surveyors som bl.a. kontrollerar att målnings programmet påförs korrekt.

 

I Beckholmens docka får man heller inte blästra, så det verkar inte som man "renskrapar" fartyg så ofta, dock högtryckstvättar, hetvatten.

[Peter_K 4 081]

1 timme sedan skrev Thorberg:

Inte kan båtklubbar, kommuner och komersiella marinor heller sätta sig emot en sådan lösning  då det strider dels mot förordningen och mot den fria rörligheten inom EUs gemenskap.

Klubbar kan ha vilka regler de vill för sin hamn eller uppläggningsplats, så länge reglerna beslutats om i enlighet med klubbens stadgar. Man får t ex ha en klubb där endast gula båtar är tillåten om man vill. Eller regler om giftfria båtbottnar. 

[Boanjohan 549]

20 minuter sedan skrev Thorberg:

I Beckholmens docka får man heller inte blästra, så det verkar inte som man "renskrapar" fartyg så ofta, dock högtryckstvättar, hetvatten.

Då är det något nytt. Så sent som 2020 blästrades isbrytaren Sankt Erik helt ren från färg och rost ner till rent stål i GV dockan på Beckholmen. Och vad jag vet blästras det på övriga varv för kommersiell sjöfart runt Stockholm oxå än idag 

 

Beckholmen kör med skyddsnät och vattendimma för hindra dammspridning från blästring.

Redigerad 19 Februari av Boanjohan

[Thorberg 10]

3 timmar sedan skrev Peter_K:

Klubbar kan ha vilka regler de vill för sin hamn eller uppläggningsplats, så länge reglerna beslutats om i enlighet med klubbens stadgar. Man får t ex ha en klubb där endast gula båtar är tillåten om man vill. Eller regler om giftfria båtbottnar. 

Jasså, skulle inte tro det, inte när regler är lagvidriga. 

[Thorberg 10]

3 timmar sedan skrev Boanjohan:

Då är det något nytt. Så sent som 2020 blästrades isbrytaren Sankt Erik helt ren från färg och rost ner till rent stål i GV dockan på Beckholmen. Och vad jag vet blästras det på övriga varv för kommersiell sjöfart runt Stockholm oxå än idag 

 

Beckholmen kör med skyddsnät och vattendimma för hindra dammspridning från blästring.

Var vänlig gå in på Beckholmens hemsida och läs ordningsreglerna, tack.

Antar att det som står gäller

[Boanjohan 549]

8 timmar sedan skrev Thorberg:

Var vänlig gå in på Beckholmens hemsida och läs ordningsreglerna, tack.

Antar att det som står gäller

Jag pratar om Stockholms Reparationsvarv AB (SRVAB) som arbetar med yrkes sjöfarten (det var fråga om yrkes sjöfarten jag svarade om) och som har GV dockan och Östra dockan. De verkar inte ha några ordningsregler på sin hemsida. Dock en massa policys som företag ofta har.

 

Jag misstänker du syftar på Beckholmens dockförening som driver västra dockan för medlemmar och främst vanliga privatpersoner (de är tydligen en sektion inom Sveriges segelfartygsförbunnd). De verkar, hör och häpnad, ha egna ordningsregler som skiljer sig från SRVAB, sannolikt valfria som föreningar brukar ha,  och säkerligen en del ramar som är pålagda av Djurgrdsförvaltningen. SRVAB får ju blästra så de har uppenbarligen andra regler att förhålla sig till.....och de har också någon som betalar åtgärder som krävs för att skydda miljön (kunderna).

 

Om jag inte har helt fel ligger just nu S/S Norrtälje hos SRVAB i Östra dockan och verkar ha ett delvis blästrat skrov för de omfattande reparationer som pågår.

Redigerad 20 Februari av Boanjohan

[Peter_K 4 081]

8 timmar sedan skrev Thorberg:

Jasså, skulle inte tro det, inte när regler är lagvidriga. 

Tro och tro. 
Det får man göra i kyrkan. 
Det är inte en mänsklig rättighet att få ha sin båt i en viss klubb, det finns inget sådant lagstöd. Båtens skick måste följa klubbens regler. Det finns massor av klubbregler som saknar stöd i lagen såsom t ex krav på försäkring eller hur båten förtöjs i klubbens brygga. 

[kblomster 81]

8 timmar sedan skrev Thorberg:

Jasså, skulle inte tro det, inte när regler är lagvidriga. 

Tro kan du göra hur du vill men det ändrar inte faktum att båtklubbar får ha vilka regler som helst. En ideell förening har regler som beslutas av medlemmarna själva och har ingen skyldighet att släppa in medlemmar som inte vill rätta sig efter de reglerna. Väldigt många båtklubbar har hårdare miljöregler än lagen kräver. Jag tror inte det finns någon enda båtklubb i Stockholmsområdet med varvsområde på Mälarsidan som tillåter giftiga bottenfärger överhuvudtaget, inte ens för båtar med huvudsaklig förtöjningsplats i Östersjön (lagen säger då att Östersjöfärger är tillåtna). Jag vet minst en båtklubb som har totalförbud mot glykol och enbart tillåter giftfria alternativ som t.ex. Vake.

Redigerad 20 Februari av kblomster

[Thorberg 10]

34 minuter sedan skrev Peter_K:

Tro och tro. 
Det får man göra i kyrkan. 
Det är inte en mänsklig rättighet att få ha sin båt i en viss klubb, det finns inget sådant lagstöd. Båtens skick måste följa klubbens regler. Det finns massor av klubbregler som saknar stöd i lagen såsom t ex krav på försäkring eller hur båten förtöjs i klubbens brygga. 

Precis, finns inget lagstöd, står väl ingenting i någon lagtext att man inte behöver ha försäkring eller hur en båt skall förtöjas, mänsklig rättighet etc ? Då är det ok att ha nationella regler, men inte när det gäller en förordning på den gemensam marknaden.

Här pratar vi om det specifika som är fastslaget i EU-förordningen i lag.

Hade det varit ett EU-direktiv, så hade det varit annorlunda.

Du får ha hur mycket regler som du vill,

men inte det som går emot EU-förordningar.

Om t.ex en båtägare söker medlemsskap i en båtklubb med en massa regler som gäller och man kommer till punkten "bottenfärg/spärrfärg" och klubben hävdar att här accepterar vi inte spärrfärg, då kan den sökande båtägaren hävda i EU-domstol att klubbens regel i detta fall går emot EU-förordningen, nationella regler får inte förekomma, det skall vara lika inom hela EU.

Är det någon som har en förklaring på rekommendationen om att båtar tillverkade från -95 och tidigare skall testas ?

Säljförbud för TBT-färger gällde från -89, men skulle man då bunkra färg för framtida behov ? Den som köpte ny båt t.ex -92, skulle väl knappast planera in att lägga färg "på lager" för ett köp 3 år senare ?

Skulle vara intressant hur mycket TBT man hittat inom ramen för de olika årmodellerna från -89 till -95.

Och vem kom på tidsramen ?

[Peter_K 4 081]

1 timme sedan skrev Thorberg:

Precis, finns inget lagstöd, står väl ingenting i någon lagtext att man inte behöver ha försäkring eller hur en båt skall förtöjas, mänsklig rättighet etc ? Då är det ok att ha nationella regler, men inte när det gäller en förordning på den gemensam marknaden.

Här pratar vi om det specifika som är fastslaget i EU-förordningen i lag.

Hade det varit ett EU-direktiv, så hade det varit annorlunda.

Nä, nu blev det svammel bara… orkar inte citera allt. 

Åter igen - en FÖRENING får ha vilka regler den vill, så länge de inte är diskriminerande mot individer. Båtar omfattas inte av diskrimineringslagar. Det är inte diskriminerande och synd om gubbar som haft över 20 år på sig att åtgärda sin botten (…AFS-förordningen tillkom 2003…) och först nu börjar yla yrvaket i stället för att åtgärda problemet - oavsett hur många alias man har på ett båtforum. 

[Thorberg 10]

42 minuter sedan skrev Peter_K:

Nä, nu blev det svammel bara… orkar inte citera allt. 

Åter igen - en FÖRENING får ha vilka regler den vill, så länge de inte är diskriminerande mot individer. Båtar omfattas inte av diskrimineringslagar. Det är inte diskriminerande och synd om gubbar som haft över 20 år på sig att åtgärda sin botten (…AFS-förordningen tillkom 2003…) och först nu börjar yla yrvaket i stället för att åtgärda problemet - oavsett hur många alias man har på ett båtforum. 

Vore ju trevligt om man kunde hålla sig till en normal diskussionsnivå. Påhopp och förutfattade meningar hjälper inte.

Alla är naturligtvis med på att TBT inte ska vara med i leken, det är hanteringen av problemet som det finns skilda meningar om, tolkning av lagtexten.

[Boanjohan 549]

1 timme sedan skrev Peter_K:

Nä, nu blev det svammel bara… orkar inte citera allt. 

Åter igen - en FÖRENING får ha vilka regler den vill, så länge de inte är diskriminerande mot individer.

Och så länge de inte bryter mot lagen såklart.

2 timmar sedan skrev Thorberg:

Du får ha hur mycket regler som du vill,

men inte det som går emot EU-förordningar.

Om t.ex en båtägare söker medlemsskap i en båtklubb med en massa regler som gäller och man kommer till punkten "bottenfärg/spärrfärg" och klubben hävdar att här accepterar vi inte spärrfärg, då kan den sökande båtägaren hävda i EU-domstol att klubbens regel i detta fall går emot EU-förordningen, nationella regler får inte förekomma, det skall vara lika inom hela EU.

Helt rätt.att nationella regler inte får förekomma om sånt som är reglerat i EU-förordning. Men nu diskuteras ju inte nationella regler utan det diskuteras en enskilda frivilliga intresseföreningars regler. Du blandar ju äpplen och päron just nu.

En förening får ha strängare krav än lag, EU-förordning, förordning och föreskrift......men inte mildare krav. Varför? - för  föreningens ev. strängare krav är "frivilliga" , dvs de gäller bara en grupp människor som tillsammans och frivilligt (oftast majoritetsbeslut) kommit överens om dem för att de kanske tycker lagen är för mjäkig. Typ som ett avtal.  Eftersom det är frivilligt att vara med så är det inget juridiskt problem, gå ur föreningen i fråga så slipper du de strängare kraven. Är det dock en förening som inte kan anses frivillig ( om det finns sådana?) så gäller ju lagens miniminivå precis som för alla andra. Men i en förening kan man ha strängare krav.

 

Om man vill låna ut sin bil till barnen så kanske man vill kräva att de inte har mer än 0,05 promille alkohol i blodet. Det bör väl vara okej att kräva? Eller riskerar man hamna i domstol.

 

Redigerad 20 Februari av Boanjohan

[Boanjohan 549]

25 minuter sedan skrev Thorberg:

Alla är naturligtvis med på att TBT inte ska vara med i leken, det är hanteringen av problemet som det finns skilda meningar om, tolkning av lagtexten

Exakt och här håller jag med om att STATEN inte kan säga nej till spärrfärg om den är testad mot någon standard, vilket jag förstått  färg som nämnts tidigare här är. 

Och jag önskar såååå mycket att Mellgard hade applicerat den enligt konstens alla regler och tagit den fajten istället för att försöka hävda att AFS- förordningen inte gäller hans båt och allt liknande trams (rätt ut sagt) som han hållt på med.

[Thorberg 10]

21 timmar sedan skrev kblomster:

Alltså, det är väl jätteenkelt att begripa varför Transportstyrelsen inte vill rekommendera spärrfärg för fritidsbåtar. Även om färgen funkar så håller den ju inte i evighet, och fritidsbåtar har ju inte direkt några krav på dokumentation kring vad man har för bottenfärger. Målar man med spärrfärg så skjuter man bara saneringsproblemet på framtiden och när båten bytt händer ett par gånger så får man nog räkna med att den där spärrfärgen är bortglömd och inte underhålls. Det är ju många båtägare som inte vetat om att de haft TBT-färg på skrovet, till exempel. Inom kommersiell sjöfart har man processer för att hantera sånt här men det går inte riktigt att kräva av fritidsbåtägare.

 

Märk dock väl att Transportstyrelsens råd om spärrfärger är en rekommendation, inte ett lagkrav. När Mellgard ursprungligen gick till storms mot Transportstyrelsen så försökte han ju hävda att hans många lager av vanlig bottenfärg skulle fungera som spärrfärg i lagens mening. Det vilade då på honom att visa (i juridiskt hänseende) att det faktiskt var så, men myndigheten menade att det inte räckte med eget tyckande i frågan och därav kom föreläggandet om sanering. Om man köper en för ändamålet avsedd spärrfärg där tillverkaren utlovar att den ska ha just den spärrfunktionen så tror jag inte att det skulle finnas så stora möjligheter för Transportstyrelsen att underkänna en sådan lösning. Däremot förstår jag som sagt att myndigheten helst vill avråda från det.

Det måste vara en fungerande spärrfärg enligt tillverkarens användarmanual, flera lager "vanlig" 

bottenfärg funkar inte.

[Thorberg 10]

33 minuter sedan skrev Boanjohan:

Exakt och här håller jag med om att STATEN inte kan säga nej till spärrfärg om den är testad mot någon standard, vilket jag förstått  färg som nämnts tidigare här är. 

Och jag önskar såååå mycket att Mellgard hade applicerat den enligt konstens alla regler och tagit den fajten istället för att försöka hävda att AFS- förordningen inte gäller hans båt och allt liknande trams (rätt ut sagt) som han hållt på med.

Håller med till 100%

[Mellgard 56]

1 timme sedan skrev Boanjohan:

Och jag önskar såååå mycket att Mellgard hade applicerat den enligt konstens alla regler och tagit den fajten istället för att försöka hävda att AFS- förordningen inte gäller hans båt och allt liknande trams (rätt ut sagt) som han hållt på med.

Applicera spärrfärg enligt konstens alla regler hade inte hjälpt.  

Grödinge båtklubb skriver i miljöföreskrifter  
https://grodingebatklubb.se/wp-content/uploads/sites/4/2023/10/GBK-Miljoforeskrifter-2023.pdf (sid 2-3) att 

 

"Båtar med TBT på skrovet tillåts ej på klubbens område. Blivande medlemmar med båtar tillverkade 1995 eller tidigare ska intyga att deras båt inte har TBT på skrovet för att upptas i klubben. Med TBT på skrovet menas i detta sammanhang att skrovet har mer än 100 mikrogram tenn per cm2 vid XRF-mätning eller motsvarande med annan mätmetod."

 

Svenska Båtunionen (SBU) skriver i miljöprogram 
https://batunionen.se/wp-content/uploads/2017/11/SBU-Miljoprogram-2018.pdf  (sid 7) att man verkar för att 

 

"Så kallade spärrfärger inte används då de leder till att TBT och andra giftiga ämnen blir kvar på båtbotten vilket kan innebära problem vid framtida hantering/skrotning."

 

"Båtar målade med färg som innehåller TBT (tributyltenn) ska saneras, och här måste staten, kommuner och båtägarna ta sina respektive delar av ansvaret."

 

Det har inte rättsligt prövats huruvida krav på borttagning av all bottenfärg ("sanering") är förenligt med miljöbalkens skälighetsregel. Det handlar om TBT-rester från tillåten påmålning under 1980-talet.

 

Mitt försök att genom överklagningsbart föreläggande från kommunens miljöförvaltning erhålla sådan prövning stoppades av Transportstyrelsen. Något som inte helt klart framgår av föreläggandena i bilagorna Regeringsbeslut 1 och Regeringsbeslut 2.

 

Det slutade med politiska regeringsbeslut.

 

Regeringsbeslut-1.pdf Regeringsbeslut-2.pdf

Redigerad 20 Februari av Mellgard

[Boanjohan 549]

Jag syftade på fajten om föreläggandet där jag tycker du valde fel ingång. Att Grödinge inte accepterar det är ju som sagt en annan sak.

[Peter_K 4 081]

3 timmar sedan skrev Mellgard:

Applicera spärrfärg enligt konstens alla regler hade inte hjälpt.  

Grödinge båtklubb skriver i miljöföreskrifter  
https://grodingebatklubb.se/wp-content/uploads/sites/4/2023/10/GBK-Miljoforeskrifter-2023.pdf (sid 2-3) att 

 

"Båtar med TBT på skrovet tillåts ej på klubbens område. Blivande medlemmar med båtar tillverkade 1995 eller tidigare ska intyga att deras båt inte har TBT på skrovet för att upptas i klubben. Med TBT på skrovet menas i detta sammanhang att skrovet har mer än 100 mikrogram tenn per cm2 vid XRF-mätning eller motsvarande med annan mätmetod."

Ja, i januari 2023 skrev de så. Men det var efter du försökt stämma dem och så vidare. 
Jag anar ett samband. 

[Thorberg 10]

3 timmar sedan skrev Mellgard:

Applicera spärrfärg enligt konstens alla regler hade inte hjälpt.  

Grödinge båtklubb skriver i miljöföreskrifter  
https://grodingebatklubb.se/wp-content/uploads/sites/4/2023/10/GBK-Miljoforeskrifter-2023.pdf (sid 2-3) att 

 

"Båtar med TBT på skrovet tillåts ej på klubbens område. Blivande medlemmar med båtar tillverkade 1995 eller tidigare ska intyga att deras båt inte har TBT på skrovet för att upptas i klubben. Med TBT på skrovet menas i detta sammanhang att skrovet har mer än 100 mikrogram tenn per cm2 vid XRF-mätning eller motsvarande med annan mätmetod."

 

Svenska Båtunionen (SBU) skriver i miljöprogram 
https://batunionen.se/wp-content/uploads/2017/11/SBU-Miljoprogram-2018.pdf  (sid 7) att man verkar för att 

 

"Så kallade spärrfärger inte används då de leder till att TBT och andra giftiga ämnen blir kvar på båtbotten vilket kan innebära problem vid framtida hantering/skrotning."

 

"Båtar målade med färg som innehåller TBT (tributyltenn) ska saneras, och här måste staten, kommuner och båtägarna ta sina respektive delar av ansvaret."

 

Det har inte rättsligt prövats huruvida krav på borttagning av all bottenfärg ("sanering") är förenligt med miljöbalkens skälighetsregel. Det handlar om TBT-rester från tillåten påmålning under 1980-talet.

 

Mitt försök att genom överklagningsbart föreläggande från kommunens miljöförvaltning erhålla sådan prövning stoppades av Transportstyrelsen. Något som inte helt klart framgår av föreläggandena i bilagorna Regeringsbeslut 1 och Regeringsbeslut 2.

 

Det slutade med politiska regeringsbeslut.

 

Regeringsbeslut-1.pdf 1 MB · 0 downloads Regeringsbeslut-2.pdf 5 MB · 1 download

Jo, fungerande spärrfärg hade hjälpt.

Fanns det inte fungerande spärrfärger hade aldrig EU godkänt metoden med att täcka läckande färg med spärrfärg, vilket är tillåtet enligt förordningen.

Vart Transportstyrelsen fått sina uppgifter om att det inte finns spärrfärger som funkar, kan man undra.

[Peter_K 4 081]

2024-02-20 vid 13:16 skrev Mellgard:

Det har inte rättsligt prövats huruvida krav på borttagning av all bottenfärg ("sanering") är förenligt med miljöbalkens skälighetsregel. Det handlar om TBT-rester från tillåten påmålning under 1980-talet.

"Rimlighetsavvägning 7 §

Kraven i 2-5 §§ och 6 § första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder."

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808/#K2

 

Att skrapa bort gammal hormonstörande färg får nog anses som en rimlig åtgärd, speciellt när man haft över 20 år på sig. Hade det istället varit att t ex byta ut hela skrovet på en båt hade du haft större chans att vinna ett sådant mål. 

[Mellgard 56]

På sid 20 i utkastet till rapport från Chalmers (se bilaga) står i tabell 4 nederst till höger att kostnaden per båt är 250 SEK när XRF-mätning utförs av genom Svenska båtunionen utbildade och certifierade mätförrättare. 

 

Dessa inom båtklubbar internt utbildade mätförrättare är av Strålsäkerhetsmyndigheten certifierade till att hantera XRF-mätpistoler. 

 

Mätförrättarna är inte bemyndigade av Transportstyrelsen eller annan myndighet till att kontrollera efterlevnad av AFS-konventionen eller AFS-förordningen. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet för konventionen och förordningen.

 

I Article 11 (på sid 11) i konventionen står under rubriken "Inspections of Ships and Detection of Violations" att

 

"A ship to which this Convention applies may, in any port, shipyard, or offshore terminal of a Party, be inspected by officers authorized by that Party for the purpose of determining whether the ship is in compliance with this Convention." 

 

Länk till konventionen
https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/236102/8284.pdf 

 

Motsvarande svensk text löd "Ett fartyg på vilket denna konvention är tillämplig får i en parts hamn, skeppsvarv eller offshore-terminal inspekteras av personer som är bemyndigade av parten att avgöra om fartyget följer denna konvention."  

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/sjosakerhet_GQ03109d2/html/ 

 

Parter anslutna till konventionen är stater eller sammanslutningar av stater.  

 

Mätförrättare inom båtklubbar är inte "officers authorized by that Party" eller "bemyndigade av parten" . Alltså bemyndigade av EU eller av svenska staten genom statlig myndighet eller genom delegering från sådan.   

 

Utkast sid 20.pdf

Redigerad 23 Februari av Mellgard

[Peter_K 4 081]

@Mellgard, nu verkar det börja snurra ordentligt en trappa opp på dig. För ett par år sedan konstaterade vi alla att du blandar ihop korten, och att den typ av undersökning du hänvisar till i inlägget ovan inte gäller för fritidsbåtar. Även om du väljer ett annat språk på AFS-förordningen. 
Dessutom är inte Storbrittanien med i EU sist jag kollade. 

[Mellgard 56]

 

I tråden "Funderingar kring TBT (tributyltenn)" gjorde jag misstaget att ge mig in i diskussioner med personer som inte hade någon kunskap att förmedla.

 

Ska försöka att inte upprepa misstaget.