Abbe2

Såklart det skall vara 121.5 MHz, missade att läsa vad jag skrivit! Och det jag ville bidra med, i samband med frågan om hur ny teknik står sig mot gammal, är min egen version av prioriteringslista. Och där kommer PLB före både EPIRB och SART, och ersätter nödraketer och till viss mån nödblossen. (Ditt CV var jag tyvärr inte medveten om så hoppas du ursäktar "lektionen", som kanske kan vara till nytta för andra. )

Fördelen med en EPIRB eller PLB är att den alltid fungerar, oavsett om det finns fartyg i närheten eller inte. Nackdelen med en EPRIB jämfört med en PLB är att den tillhör ett visst fartyg, en PLB är personlig och kan användas i alla de olika farkoster som man använder. Eller i skogen och på fjället för den delen. En PLB är också betydligt mindre vilket gör att man alltid kan ha den på sig, som nämnt ovan. Om man har en såpass stor båt att man har en automatiskt utlöst livflotte så kan jag se nyttan av att utrusta den med en EPIRB, i övriga fall så hade jag valt en PLB, och även som komplement till EPIRB. Både EPIRB och PLB avger 125 MHz signal för pejling vid eftersök, bägge två rapporterar också kontirnuerligt sin GPS-position till räddningsledningen. Och de har vid flera tillfällen visat sig mycket effektiva till sjöss.

Om vi pratar funktion: Elektroniska facklor, typ rescueME flare, ersätter nödblossen. Betydligt säkrare för användaren, och de har längre lystid. Även reflexer och små ljus hjälper mycket för helikoptrar att hitta folk i vattnet. Satellitbaserade nödsändare (PLB, EPIRB, Garmin etc.) ersätter nödraketerna. Sedan så finns det flera regelverk i olika sammanhang som fortfarande kräver att man har pyroteknik ombord.

Jag skulle idag istället rekommendera en PLB. I stort sett samma funktion, men så liten att man kan har den på sig vilket gör att den är tillgänglig även om man faller överbord. Och fördelen med både SART och PLB över VHF är att de inte är beroende av att det finns andra båtar i närheten.

Jag skulle hellre titta på sjölagens 1 kap. 1 paragraf: "Ett fartyg skall anses som svenskt och vara berättigat att föra svensk flagg, om det till mer än hälften ägs av svenska medborgare eller svenska juridiska personer."

Snarare så är regelverket generöst, så tunnan med utombordare är utan tvekan en motorbåt.

Inte från reglerna runt vem som skall väja, då är allt med en motor en motorbåt. Blir lite komplicerat för KBV om de måste vända på brädorna för att se om de behöver kolla körkort eller inte, men än så länge kanske det är en akademisk fråga.

Det stämmer, vattenskoter är en underklass till motorbåtar som utöver de vanliga reglerna kräver ett speciellt körkort.

Allting som drivs av vinden räknas som segelbåt, som jag har förstått det. Även om det som du skriver blir lite annorlunda med t.ex. kite, och inte lika tydligt att avgöra var de har vinden. De flesta brädor med motor borde klassas som vattenskoter i Sverige. Dvs. de är kortare än fyra meter och har en vattenjet. Det blir lite komplicerat med vissa foilande elbrädor, som har en propeller istället. De borde falla ur definitionen för vattenskoter och bli rena motorbåtar från lagens ståndpunkt.

Debatten börjar dyka upp i massmedia igen. Först Timbros inspel, sedan Linnea Dubois som skriver en ledare i SvD (https://www.svd.se/a/69Mo9e/sjofyllerilagen-ar-snedseglad), och nu en diskussion i Studio Ett (https://sverigesradio.se/artikel/delade-asikter-om-sjofyllerilagen). Själv så saknar jag fortfarande en del perspektiv i debatten, som att självinsikten är något av det första som försvinner med alkohol, och att det är stora skillnader i behovet av bedömningar mellan sjötrafik och landtrafik. För att inte tala om att man på land i princip alltid kan köra in till sidan, stiga ur bilen och ställa sig i säkerhet bredvid vägen. Det kan man sällan till sjöss.

Väldigt låg en vanlig sommardag. Lite högre i samband med en större militärövning från rysk sida, speciellt om den utgår från Kaliningrad. Och ännu högre om det blir krig i närområdet. Om man vill få en uppfattning om hur vanligt det är med GPS/GNSS-störningar, så kan man titta på gpsjam.org . De loggar hur ofta flygplan har rapporterat problem på olika ställen.

Erfarenheter från Svarta havet visar att man definitivt kan störa ut och ge falska positioner via GPS-systemet på relativt långa avstånd till sjöss. Och risken med störare som är nära visade sig i våras då färjan från Rönne blev försenad två timmar eftersom de inte kunde få någon GPS-position. Det löste sig när de började lasta av lastbilarna. Så risken finns, även om den nog är liten för fritidsskeppare. Men att ha tillgång till sjökort och att ha en egen uppfattning om var man befinner sig är alltid bra till sjöss.

En förutsättning är nog att du för dagersignal för fiske. För annars så kan det vara väldigt svårt för den andra båten att veta att du har drag på släp.

Självklart: jag la till, och argumenterade inte emot dig.

Det är skillnad på vad vi säger i hamnen, och vad som lagen menar. Roddbåten med liten aktersnurra blir t.ex. en motorbåt så fort motorn startas, enligt lagen. Och en roddbåt då man använder årorna. Och den skall följa lite olika regler beroende på vad som används.

Och segelbåtar har bara "företräde" mot motorbåtar, det gäller inte mot bl.a. roddbåtar.

Är det tvunget att all nöjesåkning stör andra? Men det är rätt att alla båtar nu kan få böter på plats om de kör så att de stör, och inte bara vattenskotrar.

Det nya är inte vad som är förbjudet, störande musik var redan klassat som förargelseväckande beteende, störande körning till sjöss bryter mot sjölagen 20 kap. 3 § . Det som är nytt är att polisen kan utfärda böter direkt på plats, utan att behöva gå till domstol. 3 § lyder: "Den som tar sådan färdväg, håller sådan hastighet eller annars med fartyg färdas så att han i onödan stör omgivningen döms till penningböter."

Du har nog missuppfattat varför polisen nästan aldrig jagar motorcyklar idag. Det är för att riskerna är för stora för motorcykelföraren, inte för att polisen inte skulle klara av det. https://www.expressen.se/motor/trafik/da-maste-polisen-avbryta-biljakten/

Kustbevakningen har idag inga problem med att ta fast vattenskotrar som bryter de nuvarande reglerna, varför skulle det bli annorlunda när man infört ett körkort?

På de ställen där en stor del av problemet är uthyrning av vattenskotrar så kommer det nog göra skillnad. Det blir svårare för personer utan någon som helst vana eller kunskap från sjön att ge sig rakt ut bland badande och fritidsbåtar för att leka. Och det kan isåfall spara resurser, eftersom Kustbevakningen förhoppningsvis inte längre behöver ligga och punktbevaka stränder lika mycket under de soliga helgerna. För idag så har även Kustbevakningen snabba båtar, bl.a. vattenskotrar, och ser inte ut att ha några större problem med att köra ikapp de som buskör.

"Tributyltin (TBT) is an example of a banned organotin antifouling compound. Do not apply antifouling paints that contain organotin to any part of your vessel’s hull or external parts or surfaces. Remove and dispose of older antifouling systems containing organotin at appropriate facilities on land, or paint over it with a coating that prevents the banned compounds from leaching into the water." https://www.amsa.gov.au/news-community/news-and-media-releases/antifouling-systems

Både "kasta ankare" och "fälla ankare" har använts i svenskan sedan 1500-talet, och i alla fall "kasta" antagligen längre, eftersom det heter "kasta akkeri" på isländska.

VHF ger också möjligheten att assistera vid sjöräddningslarm. T.ex. så gick JRCC ut i veckan med ett allmänt anrop via VHF för att få hjälp att hitta en person i vattnet i Öresund.

Danskarna har en variant av det för sitt Speedbådsbevis. Men där är det så komplicerat, att det finns webbsidor för att räkna ut om man behöver ett bevis eller inte. https://www.soefartsstyrelsen.dk/fritidssejlads/beviser-og-certifikater/speedbaadsbevis