Larsakelarsson

Har seglat 21 Gotland Runt (Numera ÅF Offshore Race) även om det var längesedan... I seglingsföreskrifterna brukar det framgå väldigt tydligt vad man skall ha med. Som Mackey skrev angav man alla nödvändiga sjökort, nödraketer, livflotte, stormsegel, träpluggar för skrovgenomföringarna och mycket, mycket mer. Racet är ju klassat som Havskappsegling och det kan bli hårt väder om det vill sig illa. I de omfattande säkerhetsanvisningarna http://www.ksss.se/AFOR2017/ står det numera inte vilka sjökort man måste ha med (sid 39), bara att man skall ha sjökort och kunna navigera utan elektronik (gps-plotter t ex) vid behov. Kanske säkrast att kontakta arrangören (KSSS?) om ett förtydligande? Lycka till! En fantastisk upplevelse och lärorikt för alla deltagare.

Om det är otäta ventiler som ger dålig kompression skall man kunna dra runt motorn på svänghjulet nästan utan motstånd. Har tyvärr inget annat att bidra med. Jag måste ha full gas alltid för att kunna starta och sedan raskt dra av på reglaget när den tickar igång.

Seglade H-båt i många år (30+) och den går inte att reva. Istället släpper men ner ledvagnen i lä när det brallar i medan man låter focken göra huvudjobbet. På större kölbåtar, min nuvarande t ex, kan man också göra samma sak men båten går bättre om man revar och detta brukar ske vid 7-8 m/s. Detta är så klart individuellt beroende på båten, besättningen och syfte med seglingen... Genuan/Focken skall så klart också anpassas till vindstyrkan och med min rullgenua är detta inget problem, rulla in tills det känns bra, hellre mer än mindre. Den revade storen skotas som vanligt, båten brukar gå bäst då. Om du inte har spänt storfallet ordentligt efter revningen så blir seglet, som du skriver, lite bukigare och det ger oönskade effekter. För att bemöta enstaka kraftiga byar kan man nu antingen lova upp en aning eller släppa ner ledvagnen i lä tills det lugnat ner sig lite. Jag säger som du, 3-5 m/s och inga våldsamma vågor, sol och fritt vatten, då leker livet. Lagom är bäst!

Då var det alltså ruffhäxorna som varit framme och norpat din Vindex! Typiskt att dom inte lämnar några spår efter sig... ;-)

Utdrag ur MD5 for dummies: https://www.google.se/?gws_rd=ssl#q=md5+for+dummies 5.4 Vakuumventil Vakuumventilen är en notorisk källa för vattendropp och man kan aldrig vara säker på att den fungerar. Om den är tät och inte droppar så kan Du egentligen aldrig vara säker på att hävertverkan bryts när motorn stängs av. Vakuumventilens uppgift är att förhindra att det bildas undertryck i motorn (när den stängs av) som kan dra in vatten mha hävertverkan. Man kommer utan vakuumventilen att eventuellt först fylla avgassystemet. När avgassystemet är fyllt så når det upp till överdelen på avgaskröken, sen kan vattnet rinna in bakvägen i cylindern om avgasventilen står öppen. Det kan bli motorhaveri om man försöker starta motorn med vattenfylld cylinder. Nu är det kanske ingen större fara med en encylindrig motor eftersom startmotorn nog inte orkar dra runt motorn. Men har man flera cylindrar kan man faktiskt böja vevstaken om den tänder på den på en icke vattenfylld cylinder, totalhaveri är ett faktum. Det finns ett sätt att säkerställa funktionen som vi har använt oss av i vår båt. Plocka bort det lilla gummimembranet, trä sen på en liten tunn 5mm (ca 10 cm lång) plastslang på den lilla metall-böjen. Den tunna slangen är i sin tur inträdd i en grövre plastslang som går vidare till en plastdunk som samlar upp det vatten som nu kontinuerligt rinner. Dunken måste tömmas då och då. Vi kan köra ett par timmar mellan tömningarna. När motorn stängs av så leds det in luft genom den tunna slangen. Man kan höra ett litet ”slurp” och därmed är hävertverkan bruten och man riskerar inte att vattenfylla motorn.

Under mina mer än 50 år ombord på diverse olika segelbåtar har jag nog tillbringat c:a 10 timmar vid 20-25 tillfällen upphissad i masttoppen. Det har handlat om Vindexinställning, VHF-antenner mm. Mest ihågkommen är den gången under Gotland-Runt då någon lyckades släppa upp storfallet vid byte från stormstor tillbaks till den ordinarie. Ett spinnakerfall (mastheadrigg) fick tjänstgöra som hisslina och allt slutade lyckligt och vi vann klassen det året (också...) En köttklump på 85 kg i masttoppen ger inte mer krafter på riggen än vad seglen gör så för båtens del är det ingen fara. Lycka till med byte till ny Vindex, ett underskattat hjälpmedel vid segling, speciellt på undanvind!

En sådan 'liten' mast är det väl lätt att lägga ner på däcket och fixa till det som saknas i masttoppen...? ;-)

Ett klassiskt och beprövat sätt att nå masttoppen är en bra båtsmansstol och en armstark vevare vid winschen. Relativt lätt att hissa upp verktyg eller tillbehör i en påse fäst i en lina. Alternativt finns det fiffiga steganordningar: http://www.captfklanier.com/articles/art38.html Har diskuterats här tidigare: http://www.maringuiden.se/forum/topic/75023-kl%C3%A4ttra-upp-i-masten/

Visst låter det om Vindexen ibland när det piper i så hela masten vibrerar och då kan säkert också låsskuvar lossna. Någon speciell 'Vindexlåt' kan jag inte påminna mig, bara Jussis 'Till Haaa aa a vs till havs...' Visst är det bra med stavningskontroll... ;-)

Ruffhäxorna snor ibland en Vindex för att hitta rätt vindvinkel på sin väg mot Blå Jungfrun har jag hört... För länge sedan knäcktes min Vindex på H-båten av en mås som satte sig på 'akterspröten' och därvid knäckte alu-stolpen som var lätt anfrätt av saltstänk och tidens tand. En hamn-kollegas Vindex delade på sig i en kuling så vindpilen försvann, bara spröten satt kvar. Centrumskruven av mässing/brons hade brutits av, bara en gängad stump satt kvar i hålet. Vindex är ett förträffligt instrument för oss seglare men knappast stöldbegärligt. Du bör kolla om sjöfågel eller vinterstormar har varit framme... ;-)

Om du seglar undanvind och sedan lovar mot ½-vind eller bidevind och INTE gör något med skoten så minskar kraften i seglen och därmed krängning mm. Allt annat verkar 'övernaturligt' och strider mot för mig kända fysikaliska lagar. Det strider också mot de flesta erfarna seglares erfarenheter, som presenterats i tråden hittills. Vill du minska kraften i seglet på undanvind så kan du släppa på kicken, storseglet lyfter och du minskar den projicerade ytan mot vinden. Samma sak med att släppa på uthalet, segelytan som vinden 'ser' minskar. Du kan t o m skota hem så sker samma sak. När du lovar upp ökar den projicerade segelytan tillfälligt om du inte skotar hem samtidigt. Då lutar båten mer under några sekunder men när manövern är klar har du läget under kontroll igen. Du får ta nya friska tag och testa så det inte var en vindby med oanade krafter och ny riktning som 'lurade' dig att tro att kraften i seglet plötsligt ökade när du lovade upp.

Det är fukt som trängt in under färgen eller kondens som bildats eftersom färgen sitter löst. Ingen fara, skrapa av och gör om...

Det borde funka, det sitter ju större motorer än så i gamla snipor av trä. Kanske du bör välja tryckimpregnerat så det står emot fukt mm lite bättre. Bra jobbat! Lars-Åke Nu när fästena är tillverkade börjar jag fundera, varför ska jag byta dessa träfästen till metall. En träregel på 50x100 mm bör väl fungera utmärkt som ett fäste för en 25 hk motor i en segelbåt, eller tänker jag fel?Vad kan det vara för nackdelar att fästa motorn i träreglar? Om det finns nackdelar, hur kan man övervinna dessa? Mackey

Biltemas bottenfärger är toppen! http://www.biltema.se/sv/Bat/Kemikalier/Farg-och-Lack/Bottenfarg-kopparoxidbaserad-2000033965/ Gör som Mackey föreslår med spackling men tvätta först av bottnen mha högtryckstvätt. Måla sedan på ett lager 'blödande' färg och se glad ut över sommaren... Tvätta av noggrant till hösten och välj sedan om du vill ta fram gelcoaten igen eller det tyngre jobbet med epoxi. Lycka till!

Du skriver: "Hur höga belastningar kommer man upp i när man har hårt skotat och det brallar i...?" Just i det läget är det sällan stor belastning på fallet. Seglets travare (eller mastliket i rännan?) låser fast seglet så det varken går att dra upp eller ner med fallet. Är det en gjuten aluminiumklots som bygeln är fäst i? Den kan ha minisprickor eller luftinneslutningar som försvagar den. Allt ser dock stabilt ut så jag hade inte oroat mig. "Hellre lyss till det fall som brast än att aldrig hissa ett segel"

Roterande slipskiva på vinkelslip och en assistent med dammsugare. Mun- och öronskydd och skyddsglasögon för båda. Ett skitjobb men det enda jag har fått att funka.

Bra analys och säkert helt korrekta antaganden. Men om man kompletterar med en mindre dieselgenerator (eller bensin?) t ex http://www.rcholmsho...el-id2200e.htmlsom väger 55 kg och som ger c:a 2 kW kan man minska ner batteribanken med några hundra Ah och många tusenlappar och ändå klara den besvärliga resan. Man kan så klart också stötta med seglen om möjligt...

Hej Mackey Hoppas motorbytet går enligt plan och efter förväntningarna. Betr oljespill och sanering utan vatten så finns det granulat som absorberar bra och som du sedan kan ta bort mha en bra våt- eller industridammsugare. Flera fabrikat finns det och här hittar du några: http://www.denios.se/shop/rengoring-avfallshantering-och-absorbenter/absorbenter/absorbent-olja.html De har också bra dukar typ 'cellstoff' som suger upp bra.

Tror du kan hitta de mått du efterlyser i denna broschyr /Lars-Åke MD11C 7767510.pdf

Vätgas har en lång väg att vandra innan den kan bli rationellt kommersiellt utnyttjad även om det forskas mycket. Det finns färdiga paket för bilar men logistiken (produktion/distribution) haltar ännu. http://www.nyteknik.se/fordon/rekordfard-med-flytande-vate-i-tankarna-6414799 Många problem återstår att lösa. Klippt ur wikipedia/Väte Flera olika sätt att använda vätgas i motorer är under utveckling, men flera av sätten har komplikationer. Om man bara har vätgasen i en trycktank skulle man inte kunna frakta större mängder gas åt gången. Om man istället fraktar vätet i flytande form kommer det behövas en så stark behållare att behållarens tyngd ger problem på bilens energiförbrukning och dessutom behöver man släppa ut lite av vätgasen då och då så att behållaren inte exploderar. Ett alternativ är att frakta vätet i form av natriumborhydrid (NaBH4) som med vatten bildar vätgas. När väte förbränns bildas i princip bara vatten som till skillnad från utsläpp av koldioxid inte har någon förstärkande verkan på växthuseffekten. Den totala miljöbelastningen avgörs dock av vilken primärenergi som används vid framställning av vätgasen. Vid produktion av vätgas med naturgas eller olja som råvara förekommer dock koldioxidutsläpp. Vätgasens främsta nackdelar är förknippade med lågt energiinnehåll per volymenhet (ca en tredjedel jämfört med biogas) vilket ger upphov till stora kompressionsförluster vid högtryckslagring och -distribution, att den ger upphov till vätgasförsprödning vilket ställer höga och kostnadskrävande materialkrav vid lagring, distribution och användning av vätgasen, att den är lättantändlig, har ett stort brännbarhetsområde i luft och brinner med osynlig låga vilket ur olycksrisk- och säkerhetssynpunkt ej är gynnsamt. Vidare krävs det utveckling av i princip hela kedjan: produktion, lagring, distribution och användning.

En släpgenerator, alternativt vår elmotor som jobbar som generator, bromsar alltid (lika mycket som den effekt vi tar ut...) men en vindgenerator skjuter på ibland...

...och om jag seglar i förliga vindar ( dvs med vinden in akterifrån ) så blir vindgeneratorn som ett minisegel och skjuter på allt vad den orkar. Och om det är kryss så bromsar den lite. Var exakt gränsen går för positiv eller negativ effekt på bidragande framåtdrivande kraft beror nog på båtens egenskaper och mycket annat.

Bli självförsörjande på el för motordrift, så heter väl denna tråd? Då handlar det givetvis inte bara om solceller och hur de skall appliceras på våra segelbåtar. Vindgeneratorer finns det gott om och de jobbar dygnet runt så länge det blåser. En diskret stolpe på akterpulpit och ett lätt susande är det värt. Själv har jag ingen erfarenhet men det finns andra som har: https://www.emarineinc.com/categories/Marine-Wind-Turbines Läste idag i Sydsvenskan en intressant artikel om bränsleceller, drivna av komprimerad vätgas, som skall generera el för att bl. a driva elektrifierade lastbilar. Det finns prototyper som används i mindre fordon också. Denna teknik hör kanske framtiden till... Själv vill jag inte åka runt med en vätgasbomb i kölsvinet, även om restprodukten bara är rent vatten. Här i den mörka Nord måste vi nog vidga våra vyer mot vindgeneratorer som en alternativ kraftkälla för att ladda våra batterier. En avart av detta är att vår elmotor blir till en generator när vi seglar runt med våra båtar drivna av vindens yl... En mindre dieselgenerator inombords som går med ett konstant varvtal på toppen av sin verkningsgrad och som monterats i ett ljudisolerat utrymme är en fullgod lösning som komplement till solcellerna och vindgeneratorn...

Elverket jag prefererar har elstart: http://www.rcholmshop.se/elverk/inverterelverk-diesel/kipor-inverterelverk-diesel-id2200e.html och min tanke är att koppla det till den befintliga dieseltanken mha en liten matningspump och flottör eller överströmningsventil. Det ger 2 kW med 2 st 230V uttag och kostar 11.000 kr. Avgasslang ut på akterspegeln eller skrovsidan och den befintliga ventilationsfläkten i det 'tomma' motorrummet torde räcka för kylning. Startas bara vid högtidliga tillfällen i styv stiltje...

V står för volt (inte vatten...) W står för Watt A står för Ampere VA står för Voltampere, nästan samma sak som Watt... AH står för Amperetimmar, dvs hur många timmar ett batteri räcker med ett uttag av 1 Ampere... Hk står för hästkrafter där 1 Hk motsvarar c:a 0,75 kW och 1 kW är 1000 W Ett räkneexempel: 48 V x 100 A ger 4.800 W (eller VA) och motsvarar c:a 6,5 Hk Ett räkneexempel till: 4 st 12 V batterier med vardera 100 AH som seriekopplats ger 48 V spänning och räcker 1 timme i ovanstående exempel (dvs efterhand som batteriernas spänning minskar blir effektuttaget mindre och mindre och till slut stannar ekipaget...) Frågor på det?