Thomas-1

Hej! Finns som vanligt en manual hos boatinfo.no. Uppslaget beskriver hur drevet återmonteras. Steg 10, 11 och 12 beskriver nog det du vill veta? Sajten kräver dator och kan vara litet yxig att hantera men beskrivningen ser alltså ut så här...

Hej, gjorde ett i mitt tycke guldfynd angående Pentas propellrar hos fritt läsbara verkstadsmanualen hos boatinfo.no. [Uppslaget sid 128/129 i min länk presenterar olika varianter, dels beroende på propellerns "hublängd" och dels beroende på drevets åldersmässiga utförande. (Eftersom boatinfo.no kan vara yxig att läsa så har jag saxad ihop en bild nedan.)] Finns tydligen två varianter av "hub-längd" samt två varianter av "drev-åldersutförande"? Knappast konstigt ifall viss förvirring kan uppstå angående distansbrickor/linavskärare med hela fyra kombinationsmöjligheter!? Vete katten men presenterar ändå stolt...

Hej! Att saker kan becka fast å det jäkligaste borde jag inte längre förvånas över. Kollade som vanligt en gratismanual hos boatinfo.no och saxade ihop en bild nedan. (från sidorna 443-444). Tycks enligt den manualen finnas två utföranden av "pumpbase", alltså gammal respektive ny. (Ingen av dessa verkar stämma riktigt, kan inte se nån fördjupning för skruvmejselbänd i ditt foto?) Föreställer mig att oavsett utförande så har "pumbase" ingen metallisk kontaktyta som kan riskera att korrodera samman med riggmetallen? (Kontaktytan med riggen består liksom enbart av gummitätningar??) Ett intressant undantag är dock kontaktytorna under flänsen X i min skiss, skulle provat att försöka avlägsna misstänkt korrosion just där. (Vete fasen hur, kanske långtidsbadat med 5-56 eller försökt skära in under flänsen med rakbladstunna eggar etc!?)

Knepigt! Kan motorn vara äldre? Manuell tilt fanns bara t.o.m. 1986 (åtminstone i USA). Kolla denna reservdelsskiss hos boats.net , detaljerna 32-36 tillhör "shallow water drive". Fanns på modellerna enligt denna lista. Nå, i skissen syns ju också var spärren bör sitta ifall den inte råkar vara bortplockad? Edit: Verkar som spärren var ett tillval som inte alla motorer hade? Bricka 36 är ju märkt "without shallow water".

Du skrev: Vid start och drivning så vibrerar det enormt, både vid fram och backning. Tolkar detta "vid start" som att felet visar sig även i friläge? Att det kan ligga hos motortassarna? Gummitassar i motorupphängningar kan brista eller på annat sätt fallera. Skulle i ditt läge först kollat in i motorutrymmet, har du till äventyrs råkat drälla ner nåt föremål som fastnat så att motorinstallationens fria "vibrations-område" störs? Ett egen-påhittat och framgångsrikt testat tips kan också vara... Stick in handen och känn hur motorn vibrerar på olika ställen! Lägg typ pekfingret på motorkroppen samtidigt som långfingret vilar på nåt skrovfast, detta alltså nära varje misstänkt motortass. Pek- respektive lång-finger kommer vid fel att vibrera extra mycket och sinsemellan olika, detta går faktiskt att ana. [Visserligen inte lätt att känna "skillnads-skakning" mellan pek/långfinger (då hela handen vibrerar) men det är fullt möjligt. Flytta gärna näven, testa många ställen och koncentrera dig hela tiden på vad nervsignalerna från din hands "finger-mellanrum" försöker berätta.]

Enkelt test? Svårt att svara på, särskilt ifall man som jag aldrig ens ägt eller grejat med dieslar. Skam den som ger sig, går att googla mycket. :-) Har hittat... 1. Verkstadshandboken för MD40 hos boatinfo.no [Ser i den att den är 6-cylindrig och att injektorpumpen är "bosch EP/VE 6/11 F" (sid 52) samt att den har glödpluggar (sid 42). Ser även att injektorpumpen inte är lätt att demontera, ligger först i steg nr 17 i beskrivningen av alla demontage (sid 12). 2. En pdf angående funktionen hos olika Bosch VE-pumpar. [I dess inledning kan man bl.a. se vad beteckningen betyder, EP=tillverkare, VE=distributor type injection pump, 6/11=cylinderantal/plunger-diameter, och F=mechanical governor.] 3. Diverse googlingar som sammantaget säger mig att detta bör överlämnas till proffs! (I olika forum sammanblandas dessutom injektionspumpen ofta med "lift pump" som ju bara hämtar upp ur bränsletanken.) Men idé fick jag som "gammal bensinare", dessa har ju tändstift vars utseende avslöjar vad som händer i förbränningsrummet. Finns det nåt motsvarande som är lätt att skruva ur för dieslar, skulle väl vara glödpluggarna i så fall? 4. Presenterar stolt en sajt med "glow plug diagnosis". Bara funderingar, hoppas de är till hjälp.

Plastslang?

Finns en verkstadshandbok på boatinfo.se. Finns enligt länken ett kapitel om yamahas olika trim&tilt-system. Har du det enklaste "hydro tilt lock systemet" enligt bilderna nedan? I så fall verkar det inte finnas nåt särskilt grundsmygläge utan bara en chock-upptagande ventil.

Hej! Ett nytt "extrabatteri förbrukning" som du tänker installera påverkar ju inte det befintliga batteriets strömkrets? (Rena separarerade förbrukningsbatterier behöver väl aldrig mata startmotorn så de extrema strömstyrkorna hos startmotorn - liksom batteriets CCA=Cold Cranking Ampere - bör knappast styra ditt val av kabeltjocklek/huvudsäkring för detta helt nya batteri.) Orsaken till att man numera ofta separerar "start/förbrukning" är ju i grunden omsorg om nödstart-möjlighet. (Förr kunde man nödveva/startrycka igång motorer ifall batteriet var helt slutkört. Knappast möjligt på 115-hästare även om moderna utbordare uppåt 90 hk fortfarande kan ha nödstart-snören?) Mitt råd; fundera på vad du vill uppnå med "extrabatteri förbrukning". Typ saker som ankarspel, kaffebryggare, superduperstereo eller kylskåp?? (Snåla inte, dimensionera gärna batterikablage/huvudsäkring litet XXL ifrån början så slipper du kanske framtida problem.) Fundera också litet på avståndet batteri/förbrukare, långa kablar ger ju mer spänningsfall. Angående handbok, finns en gratis läsbar i biblioteket hos boatinfo.no. OBS gäller visserligen en litet mindre motor Yamaha F100X men ändå. (Sidan 191=innehållsförteckning kapitlet el och 208=starting system.) [Hmm... förmodligen tänker du "engelskspråkig skitlänk" för mek-nördar, men vafasen gratis är gott? Försök gärna bläddra/läsa själv! (Orsaken till att jag ofta länkar denna småkrångliga sajt är annars mest riktad till övriga hjälpsamma forumsvarare, de är vana vid sajtens nycker och kan nog översätta eller förtydliga eventuella knepigheter.)]

Hej! Finns en verkstadshandbok hos boatinfo.no. Saxade ihop bilden nedan från sidorna 178 - 180 och 310. I bilderna visas av bekvämlighet bara detaljerna för en cylinder trots att de ju egentligen är två. Dödarknappen är som vanligt ansluten till brytare-kondensator-primärspole. [Hmm... har inte funderat på detta tidigare men för en tvåcylindrig motor måste själva dödarknappen ha två separata terminaler som jordas var för sig när man trycker på knappen? (Går ju inte an att permanent koppla ihop respektive cylinders brytare etc.)] Kondensatorerna kan bara kollas ordentligt med kapacitans-mätning. Nämner detta för att vissa multimetrar faktiskt har sådan, kanske din? Kondensatorerna i brytar-tändsystem är av usel kvalitet, börjar lätt att glappa i sina inre änd-anslutningar. Typiskt börjar de dock i förstone att krångla vid hög motortemp, men men. Mer info i denna detaljerade utredning. :-)

Hej! Skall börja med att säga att jag aldrig gjort detta jobb, varken på Yamaha eller annat fabrikat. Med detta sagt så förstår alla att jag bara har googlat ner mig litet. Tänkte ifrån början att kanske du applicerat din avdragare fel, alltså litet fel med mothållet i axeländan och draggrepp runt föremålet som du behöver dra ut. (Nr 3 i din bild 7, även kallad "bearing carrier".) Men nä, tydligen är det fullt normalt att behöva avdragare till detta. Har hittat två bra sajter att besöka, dels gamla vanliga boatinfo.no* och dels videosajten Dangar Marine. Den förstnämnda visar specifikt Yamaha, den senare tyvärr annat fabrikat. Dangar Marine har alltså många bra "how to do it" videos, länkar härmed två olika; dels en HÄR där själva principen med utbordares backsslag visas tydligt med ett uppskuret utbordardrev. Dels en video HÄR där vedermödorna med att lossa "bearing carrier" visas (Tyvärr Johnson/Evinrude, men ändå snarlikt?) *) Fasen också, åldrig men bra sajt. Dator krävs, inget platt- eller smartphone-bjäfs här inte. Hundratusentals boksidor ur verkstadshandböcker, allt samlat i biblioteket. Rena guldgruvan! (Går att zooma detaljer hos boksidorna men ett retfullt fel gör att själva reglaget blivit osynligt. Funkar trots sin osynlighet. Dra muspekaren längs listen i bilden nedan så hittar du den. Se f.ö. denna bild för att hitta zoomreglagen... Här en zoomad bild ur nämnda verkstadsmanual gällande Yamaha åren 1984-1996. Vete katten, hoppas ändå att du blir något hjälpt av detta mitt inlägg!?

Har googlat fram några produktbeskrivningar... 123ignition Hot-spark Pertronix IngemarE:s tips ovan om 123ignition är nog bra men onödigt dyrt? Det alternativet skiljer sig från de andra två genom att hela fördelaren byts ut, de andra två behåller fördelaren och ersätter bara brytarspetsar/kondensator. Alla systemen ovan ersätter dock de jäkla mekaniska brytarna! (Sådana slits snabbt, behöver rätt ofta planfilas och justeras. Justeringen är petnoga och utförs först som grundinställning med bladmått, därefter gärna med elektriskt specialinstrument som visar "dwelltime".) Instämmer inte i Ingemars farhåga om att fördelaraxelns glapp gör att hela fördelaren måste bytas. [En sliten lagring får axeln att slänga okontrollerat hit&dit, kanske flera tiondels millimeter. En mekanisk brytare är vanligen inställd på 0,35-0,45 mm - rent av noggrannare ifall elektriskt specialinstrument använts. Några tiondels millimeter axelssläng blir då rätt katastrofalt vinkelmässigt vad gäller tändningsförställning i vevaxelgrader räknat eftersom brytaren styrs av en nock.] MEN, och här kommer äntligen min poäng med detta inlägg... Med en beröringsfri vinkelavkännare (Hallelement, fotocell, whatever) så blir eventuellt axelglapp plötsligt mindre betydelsefullt. Nu är det inte längre axelnockens måhända litet slängiga mikrometerläge som styr tändnings-ögonblicket via nockpositionen - utan snarare vinkeln. Vilket jag menar gör att även rätt slitna fördelare gott kan fungera många år till! (Förmodligen är denna principskillnad i förtändningsstyrning - mikrometerprecision slängig axel vs beröringsfri vinkelmätning - orsaken till att två välrenomerade firmor valt att behålla fördelaren och istället bara bytt ut själva brytaren.) Tja, så kan jag fundera.

Hej! Nädå, trycket 4 bar är fullt godkänt och alls inte särskilt högt* kan jag tycka! I verkstadshandboken för AQ145 anges att upp till 6 bar är okej enligt bilden nedan. [Maxtrycket begränsas genom att en fjäderbelastad kula öppnar en återströmning från pumpens utlopp tillbaks till dess inlopp. Stiger trycket alltför mycket så börjar därmed olja helt avsiktligt att läcka tillbaks vilket begränsar maxtrycket. I bilden syns hur man kan testa fjädern i kulventilen (relief valve).] Och ja, oljor blir mer tunnflytande vid hög temperatur och det behövliga flödestrycket som pumpar runt oljan sjunker, detta eftersom oljor ju därmed också blir mer lättpumpade. Olika oljefabrikat har sina specifikationer som berättar om bl.a. viskositet vid olika temperaturer. (Syntet- eller halvsyntet-oljor har ofta bättre egenskaper vad gäller jämn viskositet oavsett temperatur!?) *) 4 bar innebär 4,08 kilopond per kvadratcentimeter så man behöver knappast bekymra sig om den minimala tryckskillnaden. (Länktips angående konvertering av enheter, Convert World.) [Kilopond är f.ö. en äldre svensk benämning, numera ersatt av "kgf/kvcm". Alltså så att "kilopond per kvadratcentimeter" har ersatts av "kilogramforce per kvadratcentimeter". (Internationellt och i enlighet med det allt mer accepterade SI-systemet).] bildkälla: boatinfo.no

Hej! Inte helt lätt att begripa vad bilden föreställer. Men jag googlade fram fotot nedan från denna din tidigare forumtråd. Gissar att du i bilden ovan vänt roddbåten upp&ner och att skadan gäller relingslisten? [Om så är fallet så skulle jag såga bort det spruckna för att få rena plastytor inför jobbet att återuppbygga kanten där gummilisten sitter. Glasfiberspackel är förvånansvärt hållbart men känns ändå tveksamt. Om du ofta brukar krocka med t.ex. bryggor så gör istället jobbet ordentligt, alltså så att reparationen återger skrovet ursprunglig styrka.] Finns plastkunniga här på forumet som säkert kan svara mer detaljerat när de får sammanhanget klart för sig. Klart bra ifall du kan bekräfta att skadan gäller just båttypen och närmare bestämt partiet märkt med "?"...

Hmm... skulle plastat igen ett sådant onödigt jättehål i skrovets integritet. Själva vitsen med att undvika håltagningar genom undervattens-skrovets tåligt tjocka och laminerade plast är att minska risken för plötsliga vattenläckage, sådant som kan leda till att båten sjunker? Vissa bottengenomföringar är svårt att undvika, men för dessa helt nödvändiga kan man fixa "katastrof-kit" i form av förberedda och lämpliga träkilar. (Men det här onödiga hålet går väl utmärkt att undvika - plasta kort sagt igen det. Kan jag tycka!)

Tja, att ägare av träbåts-pärlor eller andra konstverk vill UV-skydda sina älsklingar är ju helt accepterat och normalt. Att däremot skydda en "vanlig plastbåt" på liknande sätt upplevs nog - som du själv säger - som en smula nördigt av utomstående? Hmm... vad du kan behöva är nog ett "vattentätt alibi", alltså nåt trovärdigt svepskäl som kan tysta kritiker? Föreslår att du låter kjolen fortsätta ner en bit under vattenytan för att skugga kölen, kanske med insydda metallvikter!? (Höll på att säga blyvikter, fy på mig.) Då kan du helt PK hävda följande... 1. I min hemmahamn ligger båten mestadels med ena sidan solbelyst vilket leder till ökad kölbeväxning på bara ena kölsidan. (Jodå, alger o havstulpaner trivs en smula bättre på ljusa sydsidan, i.o.f.s. bara en aning men ändå.) 1a. Litet ljug men... detta att bara ena kölsidan beväxs o bromsas mer ger just i mitt fall extra konstiga rodereffekter som ju i sin tur kan leda till säkerhetsmässiga manöverproblem. 2. Men eftersom jag ogillar kemisk bekämpning (s.k. antifouling) - av naturskyddsskäl - så har jag valt... Välj påstående: 2a. Att helt avstå från giftig bottenfärg, istället tvätta kölen ofta under säsong. 2b. Att ändå måla kölen med mildast möjliga giftfärg (västkust). 2c. Litet ljug igen men... Att skugga kölen i hemmahamnen, vilket visat sig ha gett klart minskat problem med alger/havstulpaner och faktiskt även minska mina "styrproblem". Bara en smula "faktaresistent" fundering.

Står i reservdelslistan att 36:an original är tryckring 872871 men har ersatts med tryckbricka 3858457. Du verkar ha den senare tryckbricke-varianten. Apropå linskärare så hittade jag denna "line-cutter" med det snarlika numret 872871-9. Gissar att du kan ersätta din nuvarande tryckbricka med en sådan, surt när intrasslade linor har sönder tätningar? Problemet med glappet mellan offeranod och propeller lär väl inte lösas av det, men men.

Välkommen till forumet! Tja, kanske nån sorts medskickad genomföring eller adapterplugg? Den är ju litet tjusigt utformad med ordet yamaha så förmodligen är texten tänkt att synas utifrån? Har hittat två misstänkta hål enligt bilden nedan? Men kolla gärna själv runt på skisserna i t.ex. dessa länkar. (Har chansat litet, förmodligen kan du hittar din exakta modellbeteckning och årsmodell.) ... Reservdelslistor boats.net (Klickar du i listorna på komponenterna - t.ex "grommets" - syns ibland foton.) Användarmanual manualslib.com (117 sidor) Servicemanual manualslib.com (403 sidor) Bilden är f.ö. norpad ur sista länken ovan, sid 148

Välkommen till forumet! Ditt foto visar en segelbåt förtöjd i ett träd. Båten saknar mast och verkar ha varit övergiven ett tag. Varför vill du veta båtens ursprung och modellnamn? Om det är för att fylla i nån ruta hos polisens formulär för hittegods så duger nog "okänd"? Frågar för att detta med att identifiera gamla båtmodeller är tidskrävande - men för all del också litet kul Liknande identifieringsfrågor förekommer ofta här på MG:s forum så det blir rimligt att prioritera svarsmödan litet. Om du kan ange nåt bra skäl för just din fråga så får du antagligen bättre hjälp? Googlade för övrigt förslaget "Hurley 18" en stund och hittade en sajt med fina gamla foton. Om det är till nån hjälp vet jag inte, men men.

Hej! Finns det ingen "service-lucka" nånstans? Kanske längst ner i sittbrunnsbänkarnas stuvfack, möjligen räcker det om trappan lyfts bort? I verkstadshandboken tycks det enligt min hopsaxade bild som att oljepåfyllning sker via oljestickan på drevets topp. Här förresten en 4-sidig reklambrochyr där oljestickan syns. bildkälla för manual: boatinfo.no

Fullt normalt vad jag kan begripa! :-) Hittar ingen filmsnutt om just ditt penta-servo. Men här en youtubefilm om Mercruiser. Det du sett och nu undrar över är rimligen den flödesstyrande slidens förflyttning. Ratten påverkar bara "slidens" läge som i sin tur omdirigerar högtrycksolja via olika kanaler inuti servot. Här en US army-animation från 1955 angående bilars styrservo. [Filmsekvensen startas just vid funktionen hos "sliden", alltså hur dess glidande öppnar lämpliga kanaler för högtrycksoljan. (Strunta f.ö. i den 14 minuter långa filmens övriga detaljer angående rattstång etc.)]

Hej! Blir litet konfunderad över din frågeställning men anar att du med "medbringare" menar bakre halvan av axelkopplingen? (Ordet medbringare är för mig en sorts brytpinne, alltså nånting som skapats för att brista på billigast möjliga vis ifall propellern hugger i sten?) Nå, jag förutsätter ändå att du med ordvalet "medbringare" menar lossdragning av propelleraxelns kopplingshalva? (Alltid bra ifall alla genast begriper forumtrådars syfte och förutsättningar har jag märkt. Blir snabbare och bättre svar? :-)

Hej! Behövs nog nån modellbeteckning eller i andra hand att du presenterar foton. Finns ju många modeller och att chansa vid inkoppling är knappast garanterat riskfritt. Här några NEDLADDBARA MANUALER. Någon av dem?

Nä, köp ingen momentnyckel. Åtminstone inte utan att först betänka hur yttepytte-litet det önskade vridmomentet "22 Nm" faktiskt är. (Normala momentnycklar som man finner i t.ex. bilbutiker är gjorda för betydligt större vridmoment. Möjligen i typ nån urmakarverkstad finns nån lämplig?) Caribic410 föreslog vikten 2,2 kg som svar på exemplet i mitt tidigare inlägg. Mycket rimligt svar men själv satsar jag ännu litet lägre - på 1,96 kg. Min bevisföring syns i bilden nedan, rätt eller fel!?

Angående det angivna vridmomentet 22 Nm (Newtonmeter) så är det väl på vardagssvenska ungefär som "dra nästan inte åt mutterjäkeln alls!". Man kan som minnesknep inför specade vridmoment tänka sig en skiftnyckel enligt bilden. Vi tänker oss att jordens dragningskraft får göra jobbet i skissen nedan, att vikten X tynger ner skiftnyckelns momentarm vinkelrätt tills stipulerat vridmoment uppnås. Hur många kilogram vikten X i tankeexperimentet bör väga beror nu enbart på momentarms-längden, jämte kravet 22 Nm. Om av nån lycklig slump skaftlängden skulle råka vara exakt en hel meter så underlättas räkneoperationen. (Neråtkraften från vikten X skall då vara 22 Newton.) Men om skaftet är kortare än så måste vikten ökas i proportion därtill. Vridmoment Nm (newtonmeter) består av dels kraftmåttet Newton och dels av momentarmslängd i meter. Helt enkelt fysikaliska storheterna Kraft x längd = vridmoment. Finns många föråldrade sätt att mäta både kraft och längd praktiskt i olika världsdelar. Men rådande kraftmåttet Newton kan fritt omvandlas - av var och en av oss internetåldern - till nåt mer välbekant. Som typ kilogramforce (kgf) eller i svenska äldre handböcker "kilopond" enligt denna utmärkta omvandlings-sajt.) Alla har vi väl någon gång lyft nån tjugokilossäck eller så, alltså fått muskelminne av upplevelsen att lyfta? Måttet kilogram (massa) är i fysiken som "äpplen&päron *" relativt newton (kraft), men just måttet kilologramforce (kgf) är bra för att det återknyter till muskelminnets handgripligheter typ tjugokilossäckar. Så... för att äntligen komma till sak: Om mitt exempels skiftnyckelskaft (momentarmslängd) råkar vara decimeterlång, säg mer exakt 0,112 meter (112 mm) lång. Ja då måste vikten X ökas i motsvarande grad för att motsvara kraften 22 N/ 0,22kgf i änden på den momentarmen. Enkel matematik som jag nog kan klara men som övning... något förslag på vikten X någon? *) Dessa fysikens motvarighet till "äpplen&päron" är sen länge noggrant utredda via matematiska samband. Kategorierna kallas "storheter" just för att de inte är direkt jämförbara siffermässigt.