Flummo

Vad varvade den förut? Vilken topp satt på förut och vilken har du bytt till? (de sista tre siffrorna vid den ingjutna texten VOLVO SWEDEN 1000531 ovanför grenröret, i detta exemplet 531). Tändning korrekt inställd?

Köper du en likadan motor har du ju reservdelar på hyllan. Guld värt när man behöver nått kvällen före en planerad båttur. (Å andra sidan är det väl mindre sannolikt att en modern motor går sönder.)

Vad man ska ha på skruven vid momentdragning bör stå i servicehandboken. Det är faktiskt relativt viktigt, en molybdensulfidsmord* skruv blir dubbelt så hårt dragen som en som dras med torr gänga till samma moment, så även om momentet är rätt blir det helt fel om man smörjer fel. *: Molybdensulfid/MoS2 är ett fast ämne som liksom grafit och teflon är mycket halt. Vanlig ingridiens i vissa typer av smörjfett bland annat. Principen är att när trycket är så hårt att fettet pressats undan ska det fortfarande glida hyfsat lätt på de fasta MoS2-partiklarna som kläms mellan metallytorna, istället för att det blir kontakt metall mot metall och blir hög friktion.

Garanti är frivilligt för företag att ge, och dom kan ställa vilka krav som helst för att den ska gälla (t.ex. att motorn ska servas enligt viss schema hos märkets egna verkstäder). Däremot finns konsumentköplagen som företag inte kan slingra sig ur när dom säljer till privatpersoner, och om jag minns rätt säger den att alla fel som uppstår första året ska betraktas som ursprungliga om säljaren inte kan bevisa motsatsen. Efter första året blir det det omvända, köparen ska bevisa att det var ursprungligt - åter igen, om jag minns rätt, det var ett tag sedan jag skummade igenom den senast. Hur som helst, alla borde läsa på om konsumentköplagen för att veta vilka rättigheter och skyldigheter som faktiskt gäller.

Jag körde bipolär darlingtontransistor på utgången, mest för att jag hade en sån på hyllan (jag använde enbart grejer som redan fanns hemma) och delvis för att jag minns hur såna fungerar medan jag glömt det mesta om FET-transistorer och skulle behöva börja med att läsa på om dom. Jag skulle antagligen köra en bipolär transistor på utgången från 555:an, och sedan låta den styra ett relä. Bara en liten ström genom transistorn = bör inte behöva kylfläns alls. Hade passat på att sätta dit en orange varningslampa som visar att kallstarten är aktiverad, så det enkelt går se att elektroniken inte fått fnatt.

Kan man lite om elektronik så finns det en liten billig integrerad krets som heter 555, det är en simpel timerkrets som ihop med några få motstånd och kondensatorer kan fås att utföra en massa olika tidtagningsarbeten (och ska man ta ut mer än 0,2A eller nått sånt behöver man transistor/relä på utgången för att förstärka strömmen). För ett par veckor sedan byggde jag ihop en sån åt en kompis för att styra krockkuddelampan i hans bil, lampan varnade för att krockkuden var ur funktion och bilen är för gammal för att lägga tusenlappar på att laga felet bara för att få den genom besiktningen en gång till. Lampan ska tändas ett par sekunder när tändningen dras på, så jag valde en koppling där timern slår till direkt vid strömtillslag och sedan frånslag efter ca 1½-3½ sekund (justerbart för att se rätt ut i bilen). Samma krets med annan storlek på de motstånd och den kondensator som bestämmer tiden skulle klara det du söker, du behöver bara anpassa utgången för att klara högre ström. http://elektronikforumet.syntaxis.se/forum/viewtopic.php?f=2&t=59003&sid=86887e9b8a3acb2dd43819e3b629fffb

Det är klart bekvämare och enklare att tro att dyrare är bättre istället för att kolla vad det är för kvalite på oljan som API eller TC-W3 eller iiknande beteckningar. Ja. Men oljeklassningarna är ett mycket dåligt mått på hur bra en olja fungerar, dels för att man bara får veta att oljan klarade testets olika krav men inget om ifall den nätt och jämnt klarade det eller om den gjorde det med enorm marginal, och dels för att de många av kraven i dessa klassningar idag har mer med miljöpåverkan att göra än hur motorn mår av att gå på den oljan. Sedan får man vara lite kritisk och fråga sig hur man kan vara säker på att innehållet i flaskan faktiskt motsvarar det som står på etiketten. Jag skulle tro att ett företag kan sälja fel olja under rätt många år utan att någon oberoende testar och avslöjar det, så om Biltemas oljeleveranser inte riktigt duger då (för att dom köper det dom får billigast och som raffinaderiet bara vill bli av med) och då är det förmodligen ingen som kommer få veta med säkerhet... Och hur som helst, vem skulle bli förvånad om aftonbladet en dag skulle fylla förstasidan med BILTEMAS OLJA FLÖJER INTE KVALITETSKLASSNINGEN!? Folk skulle rycka på axlarna, kanske köpa olja nån annanstans nästa gång, men sedan är dom på Biltema och köper igen, det är ju trots allt så billigt...

Jag hade inte provat solcellsregulator, dom reglerar väl inte på samma sätt som dessa generatorer är avsedda för. Däremot kan det vara vettigt att ta en titt på snöskotrar, motorcyklar och liknande som kan ha samma typ av generator, t.ex denna: http://www.duells.se/katalog/Catalogue.aspx?lcid=1053&nid=103997&t=info Denna typ av generator kan lätt ge över 100V obelastade, därför regleras dom istället genom att kortslutas en del av tiden (shuntreglering) så överskottseffekten förbrukas i regulatorn. Tror inte solcellsregulatorerna är avsedda för att hantera sånt...

Fysiskt arbete är det enda som verkligen med säkerhet kan få rent förgasare, och det finns ingen bränsletillsats i världen som kan återställa slitna delar. Med andra ord, det är bättre att plocka fram verktygslådan och börja jobba än att hälla oidentifierade kemikalier i tanken.

Går alltid göra nån form av spärr så den inte kommer upp till fullgas. Hur man enklast gör beror på hur grejerna ser ut.

CDI-boxar brukar bestå av ett kretskort med elektroniken på som lagts i en liten plastburk som sedan fylls med en fyllningsmassa av silikon- eller epoxytyp för att skydda elektroniken mot fukt och vibrationer. Det fungerar generellt bra, men nackdelen är att det är så gott som omöjligt att avlägsna fyllmassan för att komma åt elektroniken och reparera den, så är CDI-boxen av den typen är det nog ganska kört. Alternativet är att kretskortet bara sitter i en tom behållare som sannolikt tätats på annat vis, då är det mycket enklare att öppna och komma åt elektroniken. Gamla CDI-boxar är relativt enkelt uppbyggda, så kan man bara komma åt innehållet och identifiera komponenterna som behövs bör det gå reparera.

Låter som klassiskt skit i förgasaren. Utan choke får motorn för lite soppa när något munstycke är mer eller mindre täppt helt enkelt.

Har du oljetempmätare? Så så fall kan du ju köra och hålla koll på vad som händer där - uppåt 120 grader kan det vara dags att lugna ner sig. Motorn kommer sannolikt inte ta någon skada på kort sikt av några tiotal grader högre oljetemp än så, men den smörjer lite sämre och livslängden på oljan blir ganska drastiskt förkortad.

Normalt sett är det ändå så lågt att en normal multimeter inte kan hantera det. Ynka 0,1 ohm som är det minsta steg dom visar ger 1V spänningsfall per 10A som passerar. Det är mycket bättre att mäta just spänningsfallet, dels är mätaren bättre på det området och dels är det ju faktiskt det som är intressant.

Spänningsfall mellan olika delar av elsystemet säger att det är dålig kontakt imellan dom. Om det hänger på för klena kablar eller dåliga anslutningar är svårare att säga, men en kabel som blir varm av strömmen som går genom den är för klen.

Sedan det där med fulladdade batterier, javisst, men jag tycker mina batterier klarar sig alldeles utmärkt längre perioder utan någon extra laddning Blybatterier mår bäst av att vara fulladdade, ju mer urladdade dom är och ju längre tid dom är det, desto mer livslängd tappar dom. En liten solcellspanel kan vara allt som behövs för att batteribanken i båten ska hålla en säsong till, och då är det helt plötsligt en rätt bra investering. Det kan också vara skillnaden mellan att strömmen räcker t.ex. en helg eller att behöva köra motor/elverk efter 1½ dag för att ladda.

Bilder är alltid bra, så man får klart för sig hur det ser ut, vad det handlar om för material o.s.v.

Se till att alla axlar står i rätt läge bara, om alla axlarna står rätt med motorn nollad sitter allt rätt.

Dra en linje rakt genom centrum på vevaxeln och kamaxeln, så ska märkningen på kamdrev (och veven) ligga på den linjen när motorn är nollad.

Det finns nog lika många åsikter om inkörning som det finns personer med åsikter om inkörning. Var och en har sin egen religion, men eftersom så gott som alla motorer överlever sin inkörning utan märkbara problem kan man anta att det inte är så förb****t känsligt som vissa påskiner. Följ renoverarens instruktioner, det är hans garanti på jobbet som ska gälla om nått går åt h-e. Ingen annan kommer ta över det ansvaret om renoveraren frånsäger sig det för att du inte följt instruktionerna.

Gnistan kommer när brytaren öppnar, ja. Vilka markeringar man har på svänghjulet varierar, men det kan t.ex. vara ett streck som ska linjera mot märkningen i blocket (eller motsvarande) när kolven är vid övre dödpunkt (högst upp i cylindern) för att visa att svänghjulet faktiskt sitter rätt på vevaxeln, och en annan märkning strax före övre dödpunkt som visar att brytaren ska öppna där. Vanligtvis ställer man brytargapet rätt först, sedan vrider man hela tändplattan tills brytaren öppnar när svänghjulet är i rätt position. Varierar självklart en del mellan olika motorkonstruktioner så den exakta metoden kan vara lite olika, men så länge man har koll på dessa grunder brukar det gå räkna ut hur man ska göra.

Jag tror spontant smeden tagit en mellanstor motsvarande hammare och bankat mot någon form av mothåll Standardmetod för att åtgärda bucklor i plåt, och en mycket bra sådan där om man vet vad man sysslar med. Ett problem är att plåten kan sträckas ut när den bucklas, och det kan leda till att den blir vågig när man försöker få den plan igen. Använder man för hårda slag smider man ut metallen så den sträcks ut ännu mer, och gör situationen ännu värre... Vet inte hur mycket av det som går applicera på gjuten aluminium, den är ju som bekant ganska sprickbenägen, men om den har det minsta gemensamt med den stål- & aluminiumplåt jag pysslat med borde man ha kunnat få bort det mesta av de ursprungliga skadorna eller spräckt det medan man försökte - jag har lite svårt att tänka mig hur man kan ha fått det vågigt utan att använda aldeles för mycket våld och/eller olämpliga verktyg.

Polyestermängd anges i vikt i alla mer eller mindre seriösa sammanhang. Det kan kanske stå liter på småburkarna man köper på färghandeln och sånt, men bortsett från det så... Om du använder huggen matta är polyesteråtgången runt det dubbla mot glasvikten. En kvadratmeter 450g/m2 matta förbrukar alltså ungefär 1kg polyester - tänk på att du även får diverse spill så avrunda uppåt. Ett lager 450g matta ska bygga knappt en millimeter tjocklek. Väv suger åt sig mindre polyester, lite mer än glasfibervävens egen vikt. Sedan hänger det givetvis på hur mycket polyester man väljer att slabba på. Om man försöker använda så lite som möjligt blir det tungjobbat, svårt att rulla ut alla luftbubblorna, det går mycket lättare med lite för mycket polyester. Om minimal vikt inte är ett absolut krav föredrar jag att vara på den givmilda sidan med polyestermängden, och för en ovan användare som du verkar vara är det nog inte alls fel att göra detsamma.

http://misab.se/6000.php Bläddrade lite mer...

http://misab.se/trattar.php?kid=4-140-174 Gå längst ner på den misab-sidan. Även om den burken inte skulle passa är den kromad och bör gå få dit med någon adapter. Kan finnas andra varianter där, tog bara en snabb titt.