Jump to content
Sunday 17 November 2019

Flummo

Medlemmar
  • Content Count

    425
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

2 Neutral

About Flummo

  • Rank
    Kommendör 1. graden
  1. Får du ett hål av nån nämnvärd storlek kan du stoppa in ett stycke wellpapp, eller gjuta en bit glasfiber i lagom storlek "löst" och sedan stoppa in den där. Lite spackel eller motsvarande på kanten så får du fast det tillräckligt hårt innanför hålet för att plasta dit ett första lager utifrån. Eftersom det inte är något som syns sedan är det inte av nån större betydelse vad som används, så länge det inte är nått som kan ställa till bekymmer i framtiden.
  2. Biltema har, om du har nått sånt i närheten. http://www.biltema.se/sv/Bat/Kemikalier/Ovrigt/Paraffinlosning-2000017194/ Jag har läst om möjligheten att lösa upp paraffin (t.ex. värmeljus) i aceton eller styren och blanda i gelcoaten, men jag har inte provat så jag vet inte hur det fungerar.
  3. Gelcoatspackel är förtjockad topcoat, för att inte rinna iväg när man t.ex. vill mosa en liten skada full med det. Gelcoat är den färg man först målar i gjutformen, innan glasfiberlaminatet lamineras ovanpå. Många varianter av gelcoaten är gjord så ytan mot luften inte härdar helt, utan förblir småkladdig. Detta gör att laminatet fäster så bra som möjligt mot gelcoaten. Det gör även att många som målat över en skada kliar sig i skallen när allt dom målat förblir kladdigt och bara vill dega igen slippapper när dom ska till att slipa det jämnt och polera. Topcoat är det du vill ha, det är samma sak som gelcoat men det innehåller några procent paraffin som lägger sig som en lufttät hinna ovanpå topcoaten efter målning, så den härdar hela vägen igenom. Därefter går den enkelt slipa jämn med progressivt finare våtslippapper, för att sedan poleras blank. Om du skaffar en burk topcoat i rätt nyans för båten, och lite förtjockningsmedel, typ Aerosil, kan du både göra målade lagningar och blanda spackel för djupare lagningar som kräver det. Rätt förvarad bör topcoaten hålla sig frisk ett eller annat år, och du hinner säkert hitta fler grejer att laga på den tiden.
  4. Slipbart så snart det inte degar igen slippappret.
  5. Skulle rekommendera att du kompletterar din lösning med en rejäl stålplatta eller motsvarande på insidan, gärna fasta metallplattor på bägge sidor av hålet. Som det ser ut på bilden bedömer jag det inte som mer än på sin höjd ett par minuters jobb att förstora hålet med något simpelt verktyg för att kunna dra igenom hela låset. Får passa på att säga att jag gillar ditt projekt, nu när jag ändå skriver nått här!
  6. Har fördelaren vakuumreglering (en slang från förgasare/insug)? Den ska vanligtvis kopplas bort och pluggas vid tändningsinställning.
  7. Du pratar om Plastic Padding Gelcoat Filler, korrekt? Det är inte gelcoat, det är ett gelcoatspackel huvudsakligen avsett att fylla i småskador med. Men visst, med tillräckligt mycket envishet går det kanske täcka större ytor med sånt också. Personligen hade jag helst målat ombyggnaden med ett jämnt lager topcoat i korrekt kulör (gelcoat med vaxlösning tillsatt för att ytan ska härda korrekt för denna typ av jobb - ren gelcoat får en kletig oslipbar yta), grovslipat den jämn med nått i stil med 180-360 torrslippapper, sedan gått på med 600-1000-1200 våtslip, för att avsluta med en polering. Går inte se på andra bilden om det handlar om gropar eller bara fläckar ovanpå gelcoaten. Hade nog testat en polering för att se hur mycket som syns efteråt, och sedan funderat på alternativ om det inte duger - slipning enligt ovan kan fungera för att bli av med mucket grunda skador, lite djupare skador vill man nog slipa rent i och lägga i lite topcoat för att slippa slipa ner hela ytan så mycket innan allt är jämnt. Kan påpeka att mina erfarenheter kommer från tillverkning av nya glasfiberbåtar m.m, och reparation av skador från tillverkningen. Det är inte riktigt samma förutsättningar när man har en lite äldre pryl som hunnit blekas av solen och åldras på andra vis. Har jag helt uppåt väggarna fel kommer säkert någon mer van reparatör här säga det.
  8. Fynd från nätet: Svar från Svenska Shell: Vinterförvaring av bensin Hej Bensin åldras på flera olika sätt -det du nämner är ett nämligen att bränsle ger utfällningar. Vad gäller vinteravställning av motorcyklar brukar det vanligaste bränslerelaterade problemet var startproblem då Mc:n tas i bruk efter avställningen. Detta beror på de lättflyktiga delarna av bensinen i förgasarens (förgasarnas) flåttörhus dunstat bort under avställningen. Det enklaste sättet att undvika detta är att i samband med avställningen tömma flottörhusen på bensin. Vid starten fylls följaktligen förgasarna med färsk bensin och starten blir säker. Risken för utfällningar kan inträffa vid längre tids avställning. I sådana fall är det bäst att dessutom tömma tanken och förbruka bensinen på annat sätt alternativ fylla den på ett trycktätt kärl, t.ex. jeepdunk. Hälsningar Börje Kronström Team leader QHSSE & Technical Support AB Svenska Shell Hej Angående din fråga om bensinkvallite. Hållbarheten på bensin är normal 3-5 månader. Problemet är inte att bensinen fäller ut. Problemet är i stället det lättaste kolvätena. De är butan och uppåt. I normala fall är butan en gas och dunstar alltså väldigt lätt. Om det lättaste komponenterna saknas blir motorn mycket svår att starta. Problemet med utfällning som du beskriver är i de fall när all bensin dunstat bort och endast lämnat kvar de additivpaket som finns i bensinen. Additiverna är ex. rengörande additiv o.dyl. dessa behövs för att motorerna ska fungera felfritt. Problem med detta kan uppstå i förgasare där detta kan kleta fast. Vår rekommendation är alltså att du ska tömma tanken och dränera bränslesystemet på din motorcykel vid längre stillestånd. Vill du lagra bensin längre än dessa månader bör det ske i gastäta bränsledunkar. Hoppas detta varit till hjälp. Vänliga hälsningar Lars Olausson Produktspecialist AB Svenska Shell
  9. Går det demontera röret?
  10. Polyuretanskum är det som brukar användas till sånt. Det är även vad distansmaterial i stil med Divinycell är gjort av. Polyuretanskum med slutna celler är ganska vattentåligt, men allt skum som utsätts för vatten tillräckligt länge blir vattenmättat. Därav problemen med blött skum i båtar efter ett antal år även om skummet tål vatten.
  11. Stift brukar kunna få gnistor på fel plats om dom gått med olämplig förgasarinställning - bildas väl nån isolerande beläggning på ytan där gnistan ska träffa och då får den hitta en ny plats... Om du slipar rent mellan elektroderna med ett sandpapper så du får rena metallytor fungerar stiftet antagligen igen - tills nästa gång samma sak hänt. Vet inte vad du har för möjliga förgasarjusteringar på den modellen, men har du en justerskruv för bensinmängden på tomgång föreslår jag att du minskar den lite om felet återkommer. (Tändstift brukar ta mest stryk av för mycket soppa på tomgång, eftersom stiftet inte blir varmt nog att bränna rent beläggningarna då.)
  12. Brytartändning försvann och ersattes av elektronisk tändning (oftast CDI-typ) på moppe/MC under sent 70- och tidigt 80-tal, ungefär detsamma gäller förmodligen de flesta motortyper men alla regler har sina undantag. Brytarlösa system behöver inte ha en separat box för elektroniken, men någonstans har dom elektronik. Motorsågar och gräsklippare har det ofta inbyggt i samma enhet som tändspolen, och sedan sent 90-tal har det blivit vanligt på mopeder som annars oftast hade separata enheter. Angående tändförskjutning så finns det både (främst äldre) CDI-system med fast förtändning på alla varvtal och (generellt modernare) med automatisk ändring elektroniskt. Systemen med fast förtändning kan givetvis kombineras med mekanisk ändring med varvtalet, det har vi på många 80-talsbilar (en liten elektronikenhet från Bosch på ena innerskärmen och de klassiska mekaniska slungvikterna och vakuumklockan i fördelaren, men istället för brytaren sitter det en hallgivare som ger signal till elektroniken - det är dock inte CDI-tändning för att vara petig, det är system som jobbar med batterispänning och transistorer). Förmodligen hittar man ingen motsvarande kombination av elektronik och mekanik i tändningen på småmotorer som utombordare, dom har fått gå med fast förtändning tills elektroniken var nog sofistikerad för att styra det - vinsterna uppvägde väl knappast kostnaderna och nackdelarna med avancerade mekaniska komponenter på grejer där bränsleekonomin inte är så petigt som på bilar. Dessutom spelar det mindre roll på motorer som alltid brukas med hård belastning så vinsterna är mindre i båtmotorn än i en bil.
  13. Att dränera förgasarna före vinterförvaringen bör förebygga mycket av huvudvärken man kan få på våren, avlagringarna som blir när den gamla soppan får stå i förgasare kan täppa igen det mesta. Småförgasarna på bl.a. mopeder och motorcyklar brukar ha en dräneringsskruv man lossar nått varv för att tömma förgasaren helt. Smidigt, men ingen förstår sig på att använda det...
  14. På tävlingsbilar finns spoliers oftast för att öka suget mot marken och därmed få bättre väggrepp i kurvor etc, dåligt utformade ökar de t.o.m. motståndet. De flesta bakluckespoilers och vingar (och många andra aerodynamiska anordningar) för tävlingsbruk ökar faktiskt luftmotståndet ganska mycket, men så länge vinsterna i kurvtagningsförmåga är större än förlusterna i topphastighet är det ju en förbättring av bilen. Om man tappar 10km/h toppfart och det endast märks på banans längsta raksträcka men samtidigt vinner 5km/h genom alla svängar (och har därmed även högre fart ut på alla raksträckor) kommer bilen vara snabbare till de flesta typer av tävling.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy