Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024

Flummo

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    425
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av Flummo

  1. Får du ett hål av nån nämnvärd storlek kan du stoppa in ett stycke wellpapp, eller gjuta en bit glasfiber i lagom storlek "löst" och sedan stoppa in den där. Lite spackel eller motsvarande på kanten så får du fast det tillräckligt hårt innanför hålet för att plasta dit ett första lager utifrån. Eftersom det inte är något som syns sedan är det inte av nån större betydelse vad som används, så länge det inte är nått som kan ställa till bekymmer i framtiden.
  2. Biltema har, om du har nått sånt i närheten. http://www.biltema.se/sv/Bat/Kemikalier/Ovrigt/Paraffinlosning-2000017194/ Jag har läst om möjligheten att lösa upp paraffin (t.ex. värmeljus) i aceton eller styren och blanda i gelcoaten, men jag har inte provat så jag vet inte hur det fungerar.
  3. Gelcoatspackel är förtjockad topcoat, för att inte rinna iväg när man t.ex. vill mosa en liten skada full med det. Gelcoat är den färg man först målar i gjutformen, innan glasfiberlaminatet lamineras ovanpå. Många varianter av gelcoaten är gjord så ytan mot luften inte härdar helt, utan förblir småkladdig. Detta gör att laminatet fäster så bra som möjligt mot gelcoaten. Det gör även att många som målat över en skada kliar sig i skallen när allt dom målat förblir kladdigt och bara vill dega igen slippapper när dom ska till att slipa det jämnt och polera. Topcoat är det du vill ha, det är samma sak som gelcoat men det innehåller några procent paraffin som lägger sig som en lufttät hinna ovanpå topcoaten efter målning, så den härdar hela vägen igenom. Därefter går den enkelt slipa jämn med progressivt finare våtslippapper, för att sedan poleras blank. Om du skaffar en burk topcoat i rätt nyans för båten, och lite förtjockningsmedel, typ Aerosil, kan du både göra målade lagningar och blanda spackel för djupare lagningar som kräver det. Rätt förvarad bör topcoaten hålla sig frisk ett eller annat år, och du hinner säkert hitta fler grejer att laga på den tiden.
  4. Skulle rekommendera att du kompletterar din lösning med en rejäl stålplatta eller motsvarande på insidan, gärna fasta metallplattor på bägge sidor av hålet. Som det ser ut på bilden bedömer jag det inte som mer än på sin höjd ett par minuters jobb att förstora hålet med något simpelt verktyg för att kunna dra igenom hela låset. Får passa på att säga att jag gillar ditt projekt, nu när jag ändå skriver nått här!
  5. Har fördelaren vakuumreglering (en slang från förgasare/insug)? Den ska vanligtvis kopplas bort och pluggas vid tändningsinställning.
  6. Du pratar om Plastic Padding Gelcoat Filler, korrekt? Det är inte gelcoat, det är ett gelcoatspackel huvudsakligen avsett att fylla i småskador med. Men visst, med tillräckligt mycket envishet går det kanske täcka större ytor med sånt också. Personligen hade jag helst målat ombyggnaden med ett jämnt lager topcoat i korrekt kulör (gelcoat med vaxlösning tillsatt för att ytan ska härda korrekt för denna typ av jobb - ren gelcoat får en kletig oslipbar yta), grovslipat den jämn med nått i stil med 180-360 torrslippapper, sedan gått på med 600-1000-1200 våtslip, för att avsluta med en polering. Går inte se på andra bilden om det handlar om gropar eller bara fläckar ovanpå gelcoaten. Hade nog testat en polering för att se hur mycket som syns efteråt, och sedan funderat på alternativ om det inte duger - slipning enligt ovan kan fungera för att bli av med mucket grunda skador, lite djupare skador vill man nog slipa rent i och lägga i lite topcoat för att slippa slipa ner hela ytan så mycket innan allt är jämnt. Kan påpeka att mina erfarenheter kommer från tillverkning av nya glasfiberbåtar m.m, och reparation av skador från tillverkningen. Det är inte riktigt samma förutsättningar när man har en lite äldre pryl som hunnit blekas av solen och åldras på andra vis. Har jag helt uppåt väggarna fel kommer säkert någon mer van reparatör här säga det.
  7. Fynd från nätet: Svar från Svenska Shell: Vinterförvaring av bensin Hej Bensin åldras på flera olika sätt -det du nämner är ett nämligen att bränsle ger utfällningar. Vad gäller vinteravställning av motorcyklar brukar det vanligaste bränslerelaterade problemet var startproblem då Mc:n tas i bruk efter avställningen. Detta beror på de lättflyktiga delarna av bensinen i förgasarens (förgasarnas) flåttörhus dunstat bort under avställningen. Det enklaste sättet att undvika detta är att i samband med avställningen tömma flottörhusen på bensin. Vid starten fylls följaktligen förgasarna med färsk bensin och starten blir säker. Risken för utfällningar kan inträffa vid längre tids avställning. I sådana fall är det bäst att dessutom tömma tanken och förbruka bensinen på annat sätt alternativ fylla den på ett trycktätt kärl, t.ex. jeepdunk. Hälsningar Börje Kronström Team leader QHSSE & Technical Support AB Svenska Shell Hej Angående din fråga om bensinkvallite. Hållbarheten på bensin är normal 3-5 månader. Problemet är inte att bensinen fäller ut. Problemet är i stället det lättaste kolvätena. De är butan och uppåt. I normala fall är butan en gas och dunstar alltså väldigt lätt. Om det lättaste komponenterna saknas blir motorn mycket svår att starta. Problemet med utfällning som du beskriver är i de fall när all bensin dunstat bort och endast lämnat kvar de additivpaket som finns i bensinen. Additiverna är ex. rengörande additiv o.dyl. dessa behövs för att motorerna ska fungera felfritt. Problem med detta kan uppstå i förgasare där detta kan kleta fast. Vår rekommendation är alltså att du ska tömma tanken och dränera bränslesystemet på din motorcykel vid längre stillestånd. Vill du lagra bensin längre än dessa månader bör det ske i gastäta bränsledunkar. Hoppas detta varit till hjälp. Vänliga hälsningar Lars Olausson Produktspecialist AB Svenska Shell
  8. Polyuretanskum är det som brukar användas till sånt. Det är även vad distansmaterial i stil med Divinycell är gjort av. Polyuretanskum med slutna celler är ganska vattentåligt, men allt skum som utsätts för vatten tillräckligt länge blir vattenmättat. Därav problemen med blött skum i båtar efter ett antal år även om skummet tål vatten.
  9. Stift brukar kunna få gnistor på fel plats om dom gått med olämplig förgasarinställning - bildas väl nån isolerande beläggning på ytan där gnistan ska träffa och då får den hitta en ny plats... Om du slipar rent mellan elektroderna med ett sandpapper så du får rena metallytor fungerar stiftet antagligen igen - tills nästa gång samma sak hänt. Vet inte vad du har för möjliga förgasarjusteringar på den modellen, men har du en justerskruv för bensinmängden på tomgång föreslår jag att du minskar den lite om felet återkommer. (Tändstift brukar ta mest stryk av för mycket soppa på tomgång, eftersom stiftet inte blir varmt nog att bränna rent beläggningarna då.)
  10. Brytartändning försvann och ersattes av elektronisk tändning (oftast CDI-typ) på moppe/MC under sent 70- och tidigt 80-tal, ungefär detsamma gäller förmodligen de flesta motortyper men alla regler har sina undantag. Brytarlösa system behöver inte ha en separat box för elektroniken, men någonstans har dom elektronik. Motorsågar och gräsklippare har det ofta inbyggt i samma enhet som tändspolen, och sedan sent 90-tal har det blivit vanligt på mopeder som annars oftast hade separata enheter. Angående tändförskjutning så finns det både (främst äldre) CDI-system med fast förtändning på alla varvtal och (generellt modernare) med automatisk ändring elektroniskt. Systemen med fast förtändning kan givetvis kombineras med mekanisk ändring med varvtalet, det har vi på många 80-talsbilar (en liten elektronikenhet från Bosch på ena innerskärmen och de klassiska mekaniska slungvikterna och vakuumklockan i fördelaren, men istället för brytaren sitter det en hallgivare som ger signal till elektroniken - det är dock inte CDI-tändning för att vara petig, det är system som jobbar med batterispänning och transistorer). Förmodligen hittar man ingen motsvarande kombination av elektronik och mekanik i tändningen på småmotorer som utombordare, dom har fått gå med fast förtändning tills elektroniken var nog sofistikerad för att styra det - vinsterna uppvägde väl knappast kostnaderna och nackdelarna med avancerade mekaniska komponenter på grejer där bränsleekonomin inte är så petigt som på bilar. Dessutom spelar det mindre roll på motorer som alltid brukas med hård belastning så vinsterna är mindre i båtmotorn än i en bil.
  11. Att dränera förgasarna före vinterförvaringen bör förebygga mycket av huvudvärken man kan få på våren, avlagringarna som blir när den gamla soppan får stå i förgasare kan täppa igen det mesta. Småförgasarna på bl.a. mopeder och motorcyklar brukar ha en dräneringsskruv man lossar nått varv för att tömma förgasaren helt. Smidigt, men ingen förstår sig på att använda det...
  12. På tävlingsbilar finns spoliers oftast för att öka suget mot marken och därmed få bättre väggrepp i kurvor etc, dåligt utformade ökar de t.o.m. motståndet. De flesta bakluckespoilers och vingar (och många andra aerodynamiska anordningar) för tävlingsbruk ökar faktiskt luftmotståndet ganska mycket, men så länge vinsterna i kurvtagningsförmåga är större än förlusterna i topphastighet är det ju en förbättring av bilen. Om man tappar 10km/h toppfart och det endast märks på banans längsta raksträcka men samtidigt vinner 5km/h genom alla svängar (och har därmed även högre fart ut på alla raksträckor) kommer bilen vara snabbare till de flesta typer av tävling.
  13. Generellt om platinastift, iridiumstift & liknande tunnelektrodsstift: - De kräver lite lägre spänning/gnistenergi från tändspolen för att orka ge gnista. Man uppnår i stort sett samma resultat genom att minska gnistgapet på konventionella stift, eftersom det behövs lägre spänning när gnistan är kortare. En fördel på motorer med veka tändsystem och/eller så höga varvtal att tändsystemet nätt och jämnt hänger med - något man inte bör ha problem med på en ganska lågvarvig standardmotor, däremot kanske på en amerikansk V8 med maximalt höjd kompression och som varvar 2-3000rpm högre än original med original tändsystem. På en racemotor där varje procent är en enorm förbättring är det rätt sorts tändstift, på en standardmotor är det oftast ingen nämnvärd fördel. - Ja och nej. Dessa specialstift slits mycket långsammare tack vare de speciella metallerna i elektroderna. På konventionella stift som gått långt i t.ex. en bilmotor kan man se att gnistan ätit bort material från elektroderna, mittelektrodens forna skarpa kanter har blivit avrundade och jordelektroden har blivit avrundad och tunnare över mittelektroden - specialstiften går mycket längre innan slitaget på metallen blivit ett problem. De flesta båtmotorerna får sannolikt sina stift bytta betydligt tidigare än att sådant slitage hunnit uppstå, och då spelar det ju ingen roll. Tvåtaktare (som jag antar det gäller?) brukar döda stiften genom att dom slår igen med sot och olja, och byter man stiften därför är ju livslängden på metallen fullständigt irrelevant. Nej, några knop på grund av stiftbyte till andra stift är omöjligt, om man inte byter från kassa stift till friska stift eller att man har problem med ett för vekt tändsystem så motorn går lite renare på högvarv och fullgas med de andra stiften. Och i så fall är det bättre att åtgärda problemet i tändsystemet än att försöka dölja det med dyra tändstift... Missförstå mig inte nu, det är jättebra stift - på dom platser där deras fördelar behövs. Dom är däremot inte så fantastiska som reklamen vill få alla att tro, men det gäller ju det mesta.
  14. Det ska inte sitta hårt, men med tiden kan det ta fast rätt bra.
  15. ...att de luftspjäll som sitter över sekundärspjällen i förgasaren inte öppnat när jag försöker varva, anta att dessa ska öppnas med hjälp av vakuum som blir när motorn går upp i varv? Nu vet jag inte vad du har för förgasare och jag har inte pillat mycket med jänkejärn, men jag har nått svagt minne av en (Rochester Quadrajet?) som jag har för mig hade något automatiskt chokespjäll eller liknande över sekundärhalsarna. Öppnar inte det så lär motorn tappa massor av effekt, så ta du en noggrannare titt på förgasaren.
  16. Montera brytarlös tändning? Är inte allt för insatt i VP-motorerna, men googlade fram att VP 151B ska ha tillverkats 1985-87 och sådags hade alla Volvo rödblock i bilar brytarlös tändning.
  17. Vad skulle det göra för skillnad? Finns det läckage ger testet ett lågt mätvärde i cylindern. Ger den dåliga värden på två cylindrar bredvid varann kan det betyda ett gemensamt problem.
  18. Den kan t.ex. ha lägre laddtryck eller en dieselpump som ger mindre soppa = mindre effekt (för att skapa mindre värme). Motorn kommer säkert gå fint utan LLK, men jag avråder från att gasa fullt - skulle gissa att det går bra att tuffa runt på halvgas eller mindre.
  19. Cirka 1mm av tre lager 450g huggen matta? Det blir väl snarare uppåt en millimeter per lager 450-matta. Väven bygger mindre, men bör som sagt varvas med matta.
  20. Alla stift ur. Motorn går lättast då, man slipper dra ur batteriet så mycket, är batteriet trött går motorn kanske bara hälften så fort när man testar sista cylindern som när man testar den första annars... Koppla ur strömmen till tändspolen eller jorda alla tändkablarna. Att bara ha tänkablarna lösa är riskabelt, tändspolen skapar så hög spänning den kan och risken finns att den slår igenom isoleringen någonstans - när det hänt en gång går det lättare sedan, och kan t.ex. betyda att man behöver byta tändspole. Inte stor risk, men tar inte många sekunder att förebygga det heller.
  21. Mätarna brukar ändå inte vara så bra kalibrerade så exakt vilket tryck den visar spelar inte så stor roll. Det du tittar efter är skillnaden mellan de olika cylindrarna, om en t.ex. ligger 20% lägre än resten har du ett problem där.
  22. Man ska inte slipa. Och man behöver inte extra härdare i polyestern, när gelcoaten hunnit härda händer det inget med den.
×
×
  • Skapa nytt...