nilsnobbing

Hej! Jag har seglingen i blodet sedan 25 år, och det är svårt att vara utan båt. Min sambo är inte direkt avig till båt. Hennes premiärsegling varade två månader i regn, kyla och rusk men är ändå inte helt avig till tanken till att köpa en familjekryssare fram över. Det är inte direkt så att hon tar upp ämnet över kvällskoppen te (som jag gör ibland) men hon är som sagt inte helt ointresserad. Just nu är situationen så att vi har hund, en treåring och en tremånaders. Min sambo lockas inte direkt av en semester som går ut på att jag seglar och sköter resten. Vem kan klandra henne för det? Sök gärna upp ett kåseri av Mia Törnblad som beskriver detta på ett ypperligt sätt. Jag har köpt en Campus 600 för att ta mig ut på havet, ensam eller med kompisar. Siktar enbart på dagsseglingar och har tills vidare glömt tanken på segelsemester. Den tiden kommer hoppas jag. Gör den inte det får jag väl förhandla loss några dagar per sommar för ego-seglingssemester med campusen. Finns kärleken kvar i förhållande finns också förståelsen för den andres behov och önskemål, allt i relation till den ganska bökiga situation som familjelivet innebär (sett utifrån drömmen om egentid). Hur som helst, lycka till! /Nils Nobbing

Hej! Jag har seglat en hel del med båda dessa båtar. Amigo har jag ägt under några år, och min svåger äger en Maxi 68 som jag lånat då och då. Amigo 23 - Bra byggstandard - Vacker - Seglar mycket fint - Långsam Maxi 68 - Massproducerad, och känns lite billig - Praktisk - Rymlig - Ful (helt objektivt...) - Stor sittbrunn - Inte fullt lika långsam I dag hade jag nog valt 68:an pga av att den är mest praktisk. Men båda båtarna duger gott till att kryssa fram och tillbaks längs vårt avlånga land. Men så finns det ju en hel del andra båtar också. Eftersom du efterfrågar rymliga båter, kolla t ex på Leisure 22/23. Guy 22 har en annorlunda planslösning som verkar bra. Misil? Lycka till med köpet! Nils Nobbing

Ang att torka mat. jag är ingen expert, men som tur finns det andra som är: http://www.utemagasinet.se/artiklar/artiklar/20080714/matsmart-torka-sjalv Det finns en hel del andra sidor också, samt en bok. Detta är ganska vanligt bland fjällvandrare och andra friluftsmänniskor. Vi seglade en tvåmånaderstur i vår 31-fotare som ej har kyl, och hade väl, om jag minns rätt, med oss den torkade maten under hela resan. Lycka till!

Mitt tips låter betydligt krångligare än vad det är, men jag brukar torka kött. Antingen köttfärs, lätt brynt, eller marinerade köttstrimlor. In i ugnen, 70 graders värmen och en centimetersglipa i ugnsluckan. Låt stå över natten. Håller sedan några veckor utan kyla. Det gäller att lägga dem i blöt en stund innan matlagning. Konserver? Två favoriter: Köttsoppa från Bong, Gulaschsoppa från Felix. Riktigt goda! Pålägg: rökt och torkad salami från Göl. kan förvaras i värme utan problem enligt etiketten. Gott dessutom! För övrigt så är väl grundtipset att skaffa en BRA kylväska. Alla är inte likadana. Jag har en billig från Classe (Curver) och en lite dyrare från Igloo. Otrolig skillnad på dessa när det gäller att behålla kylan. SVT Plus testade kylväskor för ett tag sedan, och där fanns båda mina med: http://www.svt.se/plus/plus-testar-kylvaskor På campingar kan man ofta byta kylklampar, kanske det går att göra på gästhamnarna? Grattis till den nya båten! //Anders

Kära Amigoägare, det du är skraj för har jag provat. När jag var 19 år seglade jag min Amigo 23 (nr 119) Sundsvall - Sthlm tur och retur. På returresan var turen slut och den slitna gamla Tohatsu 5 hk som puffat fram båten gick sönder. Det började med att jag gick på grund när jag sökte natthamn på Lövgrund. Dumt nog försökte jag backa loss, men det vet jag nu, en utombordare med vanlig propeller har usel kraft bakåt. Båten sög in slam som antagligen satte igen kylningen. Efter en stund stannade den. En snäll stugägare bogserade mig (roendes) till bryggan. Nästa dag startade motorn som vanligt och vi puttrade ut ur hamnen. Några minuter senare stannade den igen, och då började jag förstå vad som var fel. Vi seglade norrut mot Storjungfrun men med ca 3 distans kvar till hamnen dog vinden helt. Sista biten satt jag hukandes på fördäck och plaskade mig framåt med paddeln. Jobbigt. Motorn var svår att undersöka på plats, eftersom alla skruvar på den gamla motorn hade ärgat och rostat, så jag fick inte upp dem. En snäll fadersfigur levererade sommarstgans lilla jollemotor per bil när jag seglat till Höllick. Några lärdomar: - Bekanta dig med motorn, lär dig förstå vad som kan felas och hur man kan felsöka och eventuellt reparera. Åtminstonde för enkla och vanliga fel. - Det löser sig. Det är gott om vänliga själar på vattnet och man kan alltid få bogsering in och ut ur en hamn. Väl ute går det oftast att segla även om det bland blir stiltje, men det är ju egentligen ingen kris det heller så länge man har mat och vatten. - Om motorn havrerar. Försök intala dig att det faktist inte är någon större kris. En orolig själ tänker sämre och målar stora svarta moln på himlen trots att solen skiner. Det mesta går ju att lösa, väl? (Detta råd skulle jag själv behövt eftersom jag själv blev mycket stressad av allt trassel) Hur som helst, motorn funkar säket fint. Och förresten, grattis till en fin båt! / Nils Nobbing PS.Min Amigo var faktiskt utrustad med åror, men de följde tyvärr inte med på dnna tur.

Återigen tack för svar! Det är lerbotten där jag tänkt ankra. Djupet beror lite på men så grunt som möjligt. Längre in i viken - mer vindskyddat - grundare. Men så ligger det ju stenar här och där, så läget får ju anpassas till det. Båten går 2 dm djupt med kölen hissad. Vet inte hur detta fungerar, men ungefär här har jag tänkt ankra: N 62° 10.583', E 17° 30.534' (WGS 84 (lat, lon) Alltså mellanviken i lubbanviken. Till höger om 6,9-markeringen: http://kartor.eniro.se/m/nUE6A Lastbilsfälgen är nog det som ligger närmast nu, men ankaret hade onekligen varit smidigare eftersom man kanske kan få det med sig igen när man flyttar båten. En får si... med lite tur hittar jag en bryggplats. All the best! Anders

Tackar för svar. Jag vill dock betona att det är en högst tillfällig lösning över denna säsong, nästa förväntar jag mig få plats på båtklubb. Rost är inget problem med detta i åtanke. Men ni är helskeptiska till att använda ett fett ankare? 15 kgs ful-bruce t ex? Betänk alltså att det handlar om en lätt båt i ett relativt skyddat läge (Lubbanviken söder o Sundsvall). Jag vet sjävklart att detta inte är en optimal lösning, men kanske duglig?? Jag är precis nybliven far och har lite ont om tid, därav denna jakt på lätta lösningar. Men man vll förstås inte riskera båten. Allt gott! // Nils Nobbing

Hej! Jag funderar på att lägga min Campus 600 (ca 500 kg) på svaj denna sommar i väntan på ankarplats. En väl skyddad plats har jag utanför mina föräldrars hus, men jag funderar över vad man ska ankra med. En styck lastbilsfälg finnes. Vikt okänd men vad kan det röra sig om, 60-80 kg? Duger det, i kombination med kätting och boj? Ett alternativ kan vara ett överdimensionerat fulankare från Biltema, men det största är 15 kg, och det käns lite klent som permanent förtöjning, väl? Botten består av lera. Jag kan möjligen klämma in mig vid gemensammabryggan, och i så fall är problemet löst, men det frestar nog på grannsämjan en del eftersom de främst är tänkt för mindre båtar. Tar tacksam emot tankar o detta. Nils Nobbing

Jag hör också till dem som inte har elektronisk kompass eller plotter. Tycker det är skönt att slippa ifrån elektroniken, och det är ju inte särskilt svårt att navigera the old way om man övar lite. Fast jag har en handhållen GPS som anväds emellanåt för att få position och kolla hur fort det går. mvh Nils Nobbing

Du kommer att dö!!! :-) Hrm.... bortse från ovanstående. Jag rekommenderar en IF. Nybörjarvänlig, trygg, fin seglare, inga strukturella fel, vacker båt, lätt att sälja om ni vill byta båt, hygglig komfort. Jag har haft en och saknar den svårt. H-båt och Comfort 26 är lite raskare alternativ. //Nils Nobbing

Jag träffade en mycket noggrann man som byggde en egen båt. När han skulle bygga pentryt köpte han först tallrikarna, glasen och annat till pentryt, och utgick sedan från måtten på dessa. Det är ju andra vägen att gå :-) /N.N

Och förstås: Berserk in the Antarctic

Jaja.... *suck* och det finns också en lång rad andra förutsättningar som man också kan diskutera. Men valet av båt måste ju rimligen göras innan man ger sig iväg. Det är kanske därför frågan är så flitigt diskuterad. Det är svårare att diskutera valet av skeppare för den ensamseglare som ger sig iväg. Jag tyckte det här var ett enormt tufft äventyr. Kanske den tuffaste långseglingen på senare år. //N.N - som för övrigt tycker Vegan är ful

Contessa 26?

Hej! Albin Vegas duglighet som långfärdsbåt brukar ju diskuteras emellanåt här på forumet. Jag snubblade över denna site som borde få den mest ihärdiga tvivlare att omvärdera Vegans duglighet. Här är alltså en kille som ensam rundat Nord- och Sydamerika i en Vega (Non-stop som jag förstår...? Är det möjligt?), vilket förstås innebär en rundning av Kap Horn och färden genom Nordväst passagen. http://www.solotheamericas.org/ Imponerande var ordet, sa Bull! //Anders

Själv har jag en ännu så länge oseglad Campus 600. När ska isen släppa...? Matlagningen blir naturligtvis lidande på en så liten båt som Albin 57 eller Campus 600, vilket är mycket billiga trailerbara båtar. Maten behöver dock inte bli lidande, eftersom man får en hel del pengar över till restaurang jämfört med nyare, större och dyrare båtar. Jag kommer dock att använda min främst som dagturbåt den närmsta åren, sen får man se... //Nils Nobbing

Sällar mig till dessa av maringuidens läsare som suckar djupt. Främst över GW som fortsätter sitt torftiga munhuggande år efter år. I princip kan jag hålla med GW i många frågor, det är inte åsikterna som sticker i mina ögon, det är det ofattbart klumpiga och empatilösa sättet att diskutera dem. Så ett råd till dig GW, om du verkligen vill nå ut med dina åsikter, vilket man kan betvivla, lär dig hur en god diskussion skall föras. Om du är ute efter att inte tas på allvar, trolla på forum och skapa ett rykte som ointressant; fortsätt på inslaget spår. För övrigt är Sven Yrvind en idol, parasit eller ej. Han bidrar stort till samhället med sitt varande, men det mäts nog inte så lätt i kronor. N.N

Jag tror inte att det är något problem att ni är unga. Gissar att de flesta seglare kan leva sig in i hur kul det skulle vara, och känna sig glada över att inviga tre grabbar i seglandets äventyrligheter. Jag köpte en liten segelbåt när jag var 15 tillsammans med en polare. Vi prutade hårt med det kanske inte så förfinade argumantet vi har inte mer! Mannen som sålde svarade med ett stort leende: Ja, ja...ta den då grabbar! Lycka till!! //Nils Nobbing

Allt det där går att uppleva igen för alla nostalgiker, det är bara att lämna elektroniken hemma :-)

Flitigt läsa gör dig klok, därför läs varenda bok

För övrigt, angående min inledande fundering om Campus 600 och sjövärdighet. Det visade sig att den första ägaren, som ägt båten i 25 år, regelbundet seglat mellan Stockholm och södra norrland med den. Så lite måste den duga till... N.N

En får tacke för lyckönskningarna. Nu följer en lång väntan på att isen ska släppa... N.N

Åh, jag förstod inte att du faktiskt gillade boken, my mistake. Formuleringar som ledde mig till fel slutsats var t ex att han förminskar alla oss andra 'salta' seglare och att han visar respektlöshet mot oss 'seriösa' seglare som använder ett korrekt nautiskt språk. När du senare kommenterar hans löjliga hemmabygge drog jag slutsatsen att du inte riktigt gillade boken. Fel av mig. Jag antar att vi är helt överrens, det är en kalasbra bok. Allt gott! Kpt Nils Nobbing

Vilken märklig recension, den stämmer inte alls med min läsupplevelse. För mig är det en av de bättre böckerna i genren just för att den låter bli att rabbla om vindstyrkor, seglade distanser, segelföring och annat vardagligt. Det viktiga med en resa, hur den än företas, är väl upplevelsen och Näslund, journalist som han är, är sällsynt väl skickad att beskriva vad han upplever och känner. Plus att han är man nog att berätta om känslor, rädslor och annat som 'riktiga' långseglare ofta utelämnar. Jag har läst ett hundratal seglarböcker och denna hamnar högt upp på listan. Sen om det är galenskap eller inte, det kan man säkert diskutera... :-) /Nils Nobbing

Jajjamensann, då är man återigen i de båtägandes tappra skara. Kikade på Campusen och fann en fin båt utan större skavanker. Enkelt utrustad som jag vill ha det, båtvagn, sittbrunnstält, autopilot, kompass och diverse snören. Dessvärre har seglen sett sina bästa dagar, men det får man väl ta tag framöver. Kanske finns någon kappseglingsklass där man kan shoppa begagnade segel som passar? Någon som vet? Hur som helst, jag är glad i dag! //Nils Nobbing