bjsk

Betänk att i stort sett alla vattenledningar i våra hus är kopparrör sedan långt tillbaka i tiden. Är alla människor kopparförgiftade eftersom de dricker vatten ur kranen?

En gång när jag var nere i min tidigare båt och lyfte på durken upptäckte jag att det droppade vatten ner i kölfickan. Droppet kom mitt i ett till synes felfritt laminat över skrovskarven. En provisorisk tätning fick räcka för säsongen men man blir ju ganska förvånad. En närmare undersökning visade följande: Skrovhalvorna var slarvigt hoplaminerade. Invändigt var skarven täckt med ett laminat men utvändigt kunde man finna en 2 - 3mm bred skarv som spacklats igen. Efter ett antal år hade spacklet spruckit på flera ställen. Spacklet fyllde inte heller igen glipan i skrovskarven utan det blev en liten kanal där vattnet kunde komma in via sprickorna och sedan finna en väg nedåt och ut genom att följa ett lämpligt glasfiberstrå genom laminatet över skarven. Jag kratsade ur, fyllde upp skarven och lade vävremsa över från utsidan. Problemet återkom aldrig de tio följande åren jag hade båten men det var en otäck upptäckt att det plötsligt kan komma in vatten mitt i ett laminat.

En del av svaret du efterlyser skulle kunna finnas i ett polardiagram. Mig veterligt finns det inget sådant men jag skulle gärna vilja ha ett. Då skulle man kunna få veta vad man inte uppnår s a s. Höjdtagningen är inte bara ett segelproblem. Den innefattar flera variabler som förstagsspänning, viktfördelning m fl. Min uppfattning är också att Conqubinen är väldigt känslig för segelinställningarna. När man träffar rätt går den som tåget. Lite fel och den är, och känns, trög. För att återgå till fockskenan så upplevde jag det som ett rejält steg framåt med fockvagnskotet som jag nämnt tidigare. Utan det var det svårt/omöjligt att få en bra skotning av focken vid snäva vindvinklar. Sedan är det ju tricket att finna den optimala kombinationen höjd/fart för att ha högsta fart mot målet.

Nu får du nog försöka beskriva vad du menar. Du har en fockskotskena som går mellan främre undervanten ungefär. Den självskotande fockens vagn kan nå ut till dessa ytterlägen vid öppna bogar. Om du vill skota in focken mer vid bidevindsegling kan du sätta ett stopp på skenan som ger en mindre vinkel. Då måste du upp på däck och flytta stoppet om du vill ändra skotvinkeln. En bättre lösning med ett skot för fockvagnen har föreslagits nedan, den kan skötas steglöst från sittbrunnen. Placeringen på fockskenan är alltid flytande och beror av vindvinkel , -styrka mm. Som du skriver verkar det som om du har uppfattningen att det finns ett läge som ger bästa resultat. Jag tror inte det är så du menar. Därmed uppkommer frågan: Vad menar du egentligen? Semantik är inte alltid enkel.

Mitt tips är att du monterar en bygel en knapp meter upp på masten, monterar ett block i bygeln och sedan ett skot via mastfoten till sittbrunnen och avlastare där.Sedan kan du placera skotpunkten där du vill längs skenan. Funkar riktigt bra. Det kan bli problem att få fast ett block till i mastfoten. Seldén hade ett mastfotsunderlägg där man kunde jacka in fler block men det var Seldendyrt. Vi fick bockat en 5mm rfr plåt med hål (8mm) på sidorna så att man kunde koppla i fler block. Om du vill ha mer info om detta så skicka ett mail till mig så kan jag skicka bilder på mastfotsunderlägget åtminstone ( båten på land, mast i skjul) //Björn

Har du hittat det i katalogen så har du också ett artikelnummer där! Tacksam om du vill hjälpa mig med det Jag har inte hittat detta annat än i kombination med ett näsbeslag till okonad topp som skall fästas inne i masten. Men där begriper jag inte vad bygeln skall ha för funktion. Jag har bara använt den katalog som finns på nätet. När jag har letat runt har jag också hittat en äldre tråd, från 2010, i ämnet men den mynnade dessvärre ut i ingenting.

Någon som vet var man kan finna ett mastbeslag som gör att man kan flytta ut spinnakerfallblocket? Masten är en partialrigg med konad topp. I min skivbox ( Seldén) är avståndet mellan fockfall och spinnakerfall ca 10 - 15 cm med ett förstag mellan blocken. Det korta avståndet (75mm) gör att spinnakerfallet, som jag använder för att dra upp genuakapellet, har en tendens att fastna i förstagsprofilen och därmed ställa till problem. Även om manföljer Seldéns rekommendation att dra spinnfallet över spridarnocken. Jag har sett en anordning där man kan flytta ut spinnakerfallet med hjälp av en näbb eller näsa med ett extra block som ökar avståndet. I princip en blindnitad horisontell bygel med ett tredje ben uppåt och en ring där det extra blocket kan fästas.. Seldén har ett likartatt beslag men det är en mer komplicerad historia som skall fällas in i masten och dessutom inte passar min konade topp. Det måste finnas många som drabbats av samma problem. Var kan jag finna Näsan som passar? Vem tillverkar sådana? Senast ändrad av bjsk | 09 september 2011 | 22:07 Senast ändrad av bjsk | 09 september 2011 | 22:08

Kan bara inte låta bli................ Vad är livstids garanti egentligen? En obegränsad sådan är bara inte möjlig, jfr perpetuum mobile. Det kan bara betyda att när den går sönder har livstiden upphört och därmed, i samma ögonblick, upphör garantin att gälla. Om någon har en bättre definition så vore det bra om den presenterades.

Om du har en anslutning på generatorn märkt W funkar det. Det fanns inte på 2GM men din är ju nyare. Sedan gäller det att kalibrera varvräknaren eftersom generatorvarvtalet är betydligt högre än motorvarvtalet. Kanske någon kan ge ett bra tips på hur man gör det.

Om det finns någon elegantare metod vet jag inte. Den jag använde funkade men det var som sagt nästan 40 år sedan. Någon har kanske någon bättre idag. Det viktiga var att ta listerna parallellt. När du redan har en list och tycker den är för klen, hur blir det om du sätter dit en grövre? Du hittar måtten i Plastimos katalog.

Jag gjorde det för snart 40 år sedan. Vad jag kan erinra mig var det inga problem att tala om. Det känns bara som lite primitiva metoder i dagsläget, men detta var ju under den stora självbyggarepoken. Metoden var enkel. Listen fästes listen i fören med genomgående bult och sedan arbetade man sig akteröver parallellt på båda sidorna. Båten, en Arabesque 26, hade en ganska krökt relingslinje men det var inte särskilt tungt att böja listen. Jag behövde inte skarva någonstans, det underlättade. Annars är det en snygg lösning som Bavaria har med en genomföring för förtöjningar i listen midskepps. Listen kan du hitta hos återförsäljare till Plastimo. Antar att vilken Watskihandlare som helst kan ta hem den och svara på frågor om priser.

Jag har råkat ut för ett fel med just dessa symptom för länge, länge sedan. Letade fel i veckor. Motorn gick perfekt på tomgång och dog vid gaspådrag. Det visade sig vara det inre gummilagret på avgasslangen som släppt från nästa skikt och då fallit ihop nästan helt. Det var bara ett pyttehål kvar. Det räckte till att släppa igenom avgaserna på tomgång men sedan blev hålet för litet. Det är svårt att se, man måste försöka köra ner något i slangen för att hitta förträngningen. Orsaken till att gummit släppt var troligen för hög temperatur då kylvatteninsprutningen i avgaskröken inte funkat. Jag bytte första decimetrarna och skarvade med ett rör, sedan var det aldrig något problem igen.

Det var Malte Månsson som var generalagent tidigare. Dom borde kunna ge en hänvisning till var man kan få tag på en manual.

Du kan få en vink om propellern genom programmet propcalc, ett gratisprogram. Det ger ingen absolut sanning men du kan ju se hur väl, eller illa, det stämmer med den propeller du har om du matar in kända parametrar. Det finns andra kalkylprogram också men gemensamt är att de bara ger en hint, verkligheten kan vara något helt annat än teorierna.

Det är skillnad på sandwich och sandwich. Ett däck med balsa som distansmaterial kombinerat med skruvat teakdäck innebär störst risk. Däck med balsa blir nästa, lägre, risknivå. Divinycell borde vara betydligt riskfriare eftersom det inte ruttnar. Kan man råka ut för att det bryts ner av frostsprängning om fukt kommer ner i distansmaterialet? Om jag fattat saken rätt skall det vara slutna celler i divinycell så det borde vara tämligen begränsade möjligheter att stora skador skall uppstå. Om montering av beslag o d är gjort på rätt sätt skall dessutom distansmaterialet vara bortkratsat och ersatt av något solitt vid alla genomgående hål. jag tror inte du behöver oroa dig för sandwichskrovet. Gläds åt att det ger en torr båt med häpnadsväckande lite kondens.

Om det är en mycket liten båt kan det kanske räcka att göra som du beskriver. Annars gäller helt andra förankringar. En vanlig röstjärnsinfästning är en bygel genom däck. Bygeln gå rsedan genom ett T-järn på insidan. T-järnet är förankrat ( bultat) i en triangular skiva ( vanligen plastlaminat) som, i sin tur, är förankrad i skrovsidan. Att bara lägga en stor bricka i undertaket duger inte. För att få en uppfattning om krafterna, kolla vantets diameter. Gå sedan in i en tabell för 19-trådig rostfri wire och kolla brottgränsen. Bara förspänningen i riggen skall vara 15 - 20% av brotthållfastheten. Till detta kommer sedan de dynamiska krafterna vid segling. Ett rufftak/skarndäck med två millimetertjocka laminat runt en sandwichkärna håller inte även om man kratsat ut sandwichen och fyllt upp med, t.ex, glasfiberspackel för att undvika deformering av sandwichlaminatet. Jag vill minnas att det också finns någon tumregel om hur mycket vanten skall tåla i förhållande till båtens vikt. Kolla noga innan du gör något hur det skall göras. Ett rigghaveri är inte att leka med.

Märkligt med skrovskada framför kölen. Det normala är att den trycks upp mot skrovet i bakkant. Det är inte så att det finns oupptäckta skador där eller reparationer av skador? Kölen år på modernt vis bultad direkt mot skrovet. det ställer stora krav på styrkan i kölstråket. Hur ser det ut med bottenstockarna? Något som har släppt någonstans? Kolla NOGA! En fackmannamässig reparation skall inte försvaga konstruktionen. Det gäller bara att den utförs på det sättet också men då är det dyrt. Försök få reda på mer om vad som hänt. Det borde dessutom vara fråga om ett försäkringsfall. Varför har inte tidigare ägare uppmärksammat detta? Det borde finnas någon form av handlingar som beskriver skadan och vad som gjorts. Kanske lämpligt att anlita en besiktningsman och höra dennes råd. När det är första båten känns det nog bättre att ha en expertåsikt som säger att båten är OK. Det är inte bra om man sitter och är rädd att kölen faller av.

Varför denna epoxihysteri? Fortfarande är polyester standard i alla cruisingbåtar och den har funkat bra de senaste femtio åren. Vad jag kan förstå är det inte värre än att man spacklar upp med glasfiberspackel, slipar lite och kompletterar med gelscoatspackel. Härdtiden då runt 20 - 40 min. Finslipa. Ev vattenslipning och rubbning om det skall vara vackert. Allt klart på några timmar. Är det hållfasthetskritiskt får man slipa och bygga upp med normalt glasfiberlaminat. Det tar några timmar till. Aldrig dagar.

Jo, det är precis så jag tänkt, dock bara med ett block i kaskaden. Benns skall ha 1215:- för set-et. Tillkommer sedan en röstjärnsbygel. Blocken verkar vara vanliga block, inga konstigheter. inan verkar vara av typen som man splitsar med instick, dvs riktigt lättsplitsad. Jag har använt den i backstagen tidigare Båten är, som tidigare genomskådats, en Conqubin38. Riggen är en 7/8 enkelspridarrigg med konad topp på däck med dubbla undervant, raka spridare och med backstag. Och nu den stora fysikfrågan: Hur funkar mastkrummen egentligen? Hur sker krökningen m h t undervanysinfästning, förstagsinfästning och backstag? Spontant känns det som om backstagen bara borde slacka något och toppen krökas mest eftersom den är konad. Förstaget håller emot, men sträcks. Vad sker därunder mellan förstagsfästet, spridarna och spridarna? Någon som kan förklara, mina fysikkunskaper, illa underhållna, räcker inte till.

PbÄ har en artikel i senaste numret om kaskadkoppling av block som verkar intressant. Det kan vara en enkel och kostnadseffektiv lösning på ett problem. Jag har en hanfot med en akterstagssträckare av skottyp med fyra gångers kraftvinst i en hanfot. Den förslår inte så långt, jag kan knappt rubba mastkrummen. En fördubbling av kraften vore inte fel! Men, hur skall man dimensionera? Akterstaget är en femmillimeters 133-trådig wire. Den befintliga akterstagssträckaren är en 10-millimeters skotlina med skotlås. Tanken är att komplettera med en röstjärnsbygel och en 16-flätad dyneema ( lättsplitsad lina) och ett block. Vad jag kan se så har 5mm dyneema en brottgräns som överstiger den aktuella wirebrottgränsen. Vad skall man ha för block till en Dyneema av denna typ? Ett wireblock eller ett vanligt block för upp till 10mm lina? Vilka laster skall man ta hänsyn till och dimensionera för? Jag antar att det är blocken som sätter begränsningarna. Skall dom dimensionera efter wire/lin-brottgränser eller en del därav och i så fal, hur stor del? Senast ändrad av bjsk | 30 april 2011 | 14:35

Som du själv konstaterat är det yttre glasfiberlagret tjockare än det inre. Det är det yttre som står för styrkan och formstabiliteten. Av den anledningen bör man nog lämna det egentilga däcket orört och göra jobbet inifrån dvs ta bort det inre,tunna, laminatet, ta bort balsan och slipa rent och sedan fästa upp divinycellen inifrån. Dränk divinycellen ovanifrån med polyester, lägg på en matta, se till att den är mättad och tryck upp i taket där den får härda fast. Det kan bli lite tidskritiskt om det är varmt ute/i lokalen m h t polyesterns härdtid så man kanske får jobba med mindre ytor åt gången. När divinycellen är fast på plast lägger du ett tunnare laminat under som blir innertaket ( bara två-tre lager för att få 1mm). Stämpa upp med lagom tryck under härdtiden. En sak till är att om du arbetar utifrån går du på (skarn-)däck och deformerar därmed däcket. När du stiger av återgår däcket till ursprungsformen och lamineringen släpper på sina ställen. När du rör dig på däcket sker samma sak. Att använda epoxi är populärt. Men är det egentligen motiverat? Hela båten är byggd i polyester, varför duger inte det längre? Epoxi är betydligt dyrare och du måste också använda dyrare och svårhanterligare väv. Polyester och matta gör jobbet lika bra. Om du gillar vävens ytstruktur kan du avsluta med sådan. Möjligen kan epoxyns längre härdtid göra att man kan arbeta med en större yta åt gången men ger också nackdelen att man måste stämpa upp en störrre yta med åtföljande problem om något går snett.. Det är inget enkelt och tilltalande alternativ att jobba underifrån men troligen det enda sättet för att behålla den ursprungliga strukturella styrkan i skrov och däck. Blir det fel kommer skrovet att deformeras när du sätter an vanten till rekommenderad spänning. Ett ytterligare plusvärde är att du har originaldäcket kvar utan spacklingar i skarvar, inte att förakta.

Själva vindgivaren har ju ett fäste som passar bäst på masttoppsbeslaget direkt. För övriga komponenter finns en vettig lösning hos Hjertmans. Artikel 5408, masttoppsbeslag Crown. Där får du plats med allt annat. Du vill säkert ha en Windex där uppe också om du inte har VHFantennen med inbyggd sådan. Nexus vindgivare/visare, åtminstone i den nio år gamla modell jag har, har en liten tröghet i visningen som gör att man föredrar att använda Windexen ibland. Jag har inte sett någon som haft ett motsvarande beslla //Björn

Färgen har ju förändrats lite under de snart 30 år som gått. Jag har nått ett tillfredställande resultat på däcket med att blanda Watski/BHP gelcoatspackel grå 68408-808 med 68400-2, vit Ryds 98. Merparten vitt i förhållandet ca 2 till 1. Blanda och jämför med verkligheten, det blir riktigt bra. Skrovet är, vill jag minnas, ganska likt vit Ryds 98. Ursprungsfärgen på skrovet skall ha varit Jotun gelcoat 1001, däcket 1002. Båda har nu en lite annorlunda beteckning. Den blir lite för vit numera. Sedan är det inte säkert att alla har haft precis samma gelcoat så det är nog bara att blanda och jämföra sig fram tills man blir nöjd. Sedan vore det bra om man hade blandat på en våg så att man hade exakta proportioner.......

När jag köpte båt i Sthlm, 11*3m och ca 6 ton, och ville ha transport till Skåne kontaktade jag några olika transportörer med erforderlig kapacitet. En dag några veckor senare ringde en och sade att nu kunde han ta den om jag fortfarande var intresserad. Han hade då en annan frakt från Skåne att kombinera med. Priset för frakten blev då också överraskande bra. Bortsett från snöglopp vid lossningen ( nov.) funkade allt perfekt. Så, ta kontakt med potentiella transportörer. När någon har passande transporter i båda ritningarna hör han av sig.

Bottenfärg med zinkoxid i st f koppar, kan det fungera på västkusten? Erfarenheter och/eller åsikter efterlyses. Godkänd för alla vatten är väl all ostkustfärg så det säger kanske inte så mycket om funktionen på västkusten.