bjsk

Kan man ändra på en VP trebladig folding? Tvivlar starkt på det. Det är ju en ganska avancerad bladutformning, inte den vanliga raka med en ganska enkel profil. Jag har för mig att diameter ochstigning finns angiven på bladen inne vid navet, läsbar då propellern är hopfälld. Propellerval är 50% vetenskap och resten är något annat. Det finns ett antal kalkylatorer på nätet, t.ex propcalc, som kan ge en anvisning om häradet så att man vet ungefär. Om man vill slippa problematiken finns Autoprop www.bruntons-propellers.com/Autoprop/Autoprophome.htm . Inte den billigaste lösningen men säkert bra. Priset är nog något högre än Gori men fördelen med automatisk stigningsanpassning skall inte undervärderas. Pundet har juockså tappat en hel del i värde vilket kan ha förändrat prisbilden. Sedan finns det flera typer av flöjlande propellrar som har justeringsmöjligheter vad avser stigning. Ett specialfall är Kiwiprop i kompositmaterial. Den skall vara något billigare än mässingskusinerna. En stigningsjutering justering kräver dock ett lyft/torrsättning av båten.

Jag har för mig att den genomgående-mast-dubbelbackstagade riggen är något lägre och har en längre bom. Profilen på den är masten var mycket tunnare (trimbarare) än den vanligare (?) på däck stående mastens. Det problem som kan uppstå är väl att man förflyttar segeltryckcentrum akteröver och därmed får en lovgirig båt. Möjligen kan det kompenseras med den ändring jag såg på 300-båtarsbilden på Suxsex där utrymmet mellan kölens bakåtsvepning och skrovet fylldes ut med en profil så att formen på kölen blev mer konventionell med en rak bakkant. Varför det gjordes och vilken effekt det fick vet jag inte. Ägaren var ganska inriktad på racing så ambitionen var säkert att få den snabbare. Möjligen kan Seldén ge svar på huruvida du behöver flytta om backstagsfästena.

Jodå, det funkar alldeles utmärkt för att få lite värme. Ett problem kan vara att elnäten på bryggorna inte är dimensionerade för belastningen av elvärmeelement och om ytterligare några kommer på samma briljanta idé löser säkringen ut. Inte populärt bland övriga på bryggan.

Det skulle kunna vara en Helmsman 31. Däck och fönster verkar stämma i vart fall. Stäm av mot Sailguides båtfakta.

Litet extra tips! Vänta gärna att kränga gummiplattan över drevet tills det är hyfsat varmt. Är det kallt finns risk att den spricker i akterkant av utstansningen då den skall över växelhuset.

Jag har en (gammal) 40L holdingtank i polyeten med en avtappning i botten och påfyllning ovanifrån. Avluftningen är 12 mm. När jag nu skall anpassa mig till den politiska dådkraftens mästerverk, toautsläppsförbudet, uppstår ett par problem som fler än jag bör komma att brottas med: - Avluftningen måste vara 19mm, annars risk för implosion vid sugtömning. Skall man satsa på att sätta i en tankfläns ( öppen ring med gängade skruvhål som kan stickas i tanken och sedan dras mot en utanpåliggande fläns med motsvarande hål) och sedan se till att man kan sätta i en förskruvning som tar ner öppningen till en 19 mm slanganslutning för avluftning. - Nya tank med erforderliga mått. Åtminstone de tankar jag hittat verkar jätteanpassade, påfyllning och tömning måste ske via ovansidan. Hur gör man då vid tömning då utsugsutrustning saknas? Alla hamnar har inte sugtömning. Hur gör då t.ex atlantseglare? Håller sig i drygt två veckor eller installerar ytterligare en pump som kan pumpa upp fekalierna och släppa ut i vanlig, låg, bordsgenomföring?? Vidare tillkommer naturligtvis problemet att hitta ett lämpligt tankformat ungefär motsvarande den befintliga tanken, hög och platt. Idéer om hur man lämpligen löser detta emotses.

En jättepanel som i bästa fall lämnar43W enligt tillverkaren. Förbrukare är i första hand kylskåp runt 35l och en bilradio. Seglings- och navigationselen är försumbar. De flesta ljuspunkter som används är utbytta mot LED. Batterier 2st på nominellt 75AH men jag är lite tveksam till kapaciteten. Dom skulle nog lämpligen bytas mot nya. För säkerhets skull har jag en battery brain som bryter vid låg spänning. Det hade nog inte varit fel att investera i en batterimonitor heller i samband med batteriförnyelse. Senast ändrad av bjsk | 31 december 2010 | 12:03

Naps regulator med MPPT-teknik är Maxpower. Den är något dyrare än NC-serien. Å andra sidan, sedan jag installerade en NC5 har jag bara använt landström vid ett fåtal tillfällen så den funkar bra om man inte har något att jämföra med. Batteriet är alltid fulladdat när man kommer till båten trots horisontell panel.

Fantastisk översättning av produkttexten i länken!

Du får nog precisera frågan för att få de svar du vill ha. Handlar det om: Drivmedel? En eller flera lågor? Med eller utan ugn? ?

Vi sitter i samma båt(-typ). Jag har dessutom en rattstyrning. Redan den tar plats och hur skulle det inte bli med ett bord därutöver i sittbrunnen. Vi släpar upp och ner vårt Lagunbord med stolpen i styrbordssittbänkssida. Den enda lösning jag skulle kunna se är att ha en båge till rattstyrningspidestalen och fästa ett hopvikbart och fällbart bord i bågen. Spontant skulle det ta alltför mycket plats för att det skall funka. Med rorkultstyrning blir det lite mer plats i aktra delen av sittbrunnen men jag tror ändå att det skulle inkräkta menligt på utrymmet. En ordentlig förankring blir ett måste då man ofrivilligt kommer att ta spjärn mot det allt som oftast då man rör sig i sittbrunnen under sjögång. Om du finner en användbar lösning, berätta för oss andra! //Björn

Det är nu du har chansen! Det är drygt 20 år till nästa motorbyte. Båten väger ca 3 ton. Enligt 70/80talsnormen var en båt fullmotoriserad om den hade 3hk/ton, i ditt fall ca 9 hk. Dagens norm ligger på 5-6 hk/ton, dvs du bör sikta på 15hk. Men det tillkommer några detaljeräven vid ett byte inom Yanmarfamiljen. Avgaskröken har bytt sida och ökat diameter från 45 till 51mm. Du behöver nog en ny propeller om du skall utnyttja den tillkomna kraften. Kolla också nedväxlingen i backslaget, den kan skilja sig åt mellan motorerna. Tidigare kunde man få olika nedväxlingar. Annars är det ett enkelt jobb att byta. Motorn är så pass lätt att det inte bör bereda några större problem. Om det inte är påtagliga utrymmesproblem är det ganska lättförtjänta pengar att göra bytet själv. Det är inte svårt för en normalhändig man. Tyvärr har Yanmar gått Volvovägen. Bra motorer och alldeles för högt prissatta. Försök hitta mässpriser, då brukar dom dumpa priset en hel del.

Få däck har inte sandwich. Sandwich trycks ihop om man monterar något utan att göra genomföringen homogen. Då uppstår problem med åren. Alltså, ta bort foten, kratsa bort sandwichmaterialet några centimeter runt hålet, tryck in, t.ex, glasfiberspackel i det tomma utrymmet. Låt härda och montera sedan mantågsfoten som den satt tidigare. Problemet är att få in glasfiberspacklet mellan däckslaminaten, det är INTE enkelt. Kanske man kan borra ett större hål underifrån, fingerstort, så att det blir enklare att trycka in spacklet. När det sedan härdat är det ett homogent laminatsom tål mycket. Någonstans såg jag tipset att använda en insexnyckel. Sätt långa skänkeln i en skruvdragare och kör runt med de. Då får man bra koll på hur stort område som skall fyllas upp med spacklet . Det skall vara glasfiberspackel som har lite mer motståndskraft mot belastningar. Det har glasfiberstrån som ballast till skillnad mot vanliga fyllspackel. Jag tror de senare kan spricka vid belastning.

Jag gjorde så här när jag avlägsnade den gamla fasta axeln vid byte till S-drev: Högg loss så mycket laminat som möjligt runt genomföringshylsan med stämjärn. Bankade ut genomföringsröret. Slipade upp runt hålet från båda sidor, drygt decimetern ut. Gjorde ett litet laminat som anpassades till det nedslipade hålet, dock något lite större. Häftade fast med Plastic Padding glasfiberspackel så att det satt stumt och blev hyfsta jämnt. Slipade jämnt och lade upp ett nytt laminat så det gick något över den gamla botten på insidan. Slipade på motsvarande sätt från utsidan och byggde upp ett motsvarande laminat. Det blir då en dubbelkon som varken kan tryckas in eller ut. Snyggade till ytan och lade på gelcoat på utsidan, annan vit tvåkomponent på insidan i hela det slipade motorutrymmet så att det blev så ljust som möjligt.

H-båten som rekommenderas av entusiaster är en rolig seglare men låg och trång att bo i mer än någon enstaka natt. Med din familjesammansättning är det största möjliga båt för pengarna som gäller. Med tillägget attdet skall vara en inombordare i den och du skall kunna hantera den i huvudsak själv med assistans i samband med tilläggningar. Med den större båten kommer också djupgåendet längre ut från stranden vilket minskar kraven på litet djupgående. Jag har seglat iblekingeskärgården ett antal år (då bosatt i området) och har inte upplevt den som särskilt grund där man normalt rör sig .Den inskränkning i möjliga områden som kan finnas uppvägs mångfalt av att ha utrymmen ombord där man, läs barn, kan röra sig. Vanligen är det mindre grunt på öarnas norrsida och det är där man lägger sig, i skyddat läge. Jag ser att sign Heah delar mina åsikter om Blekingeskärgården. Just runt Ronneby är det trångt att gå in inomskärs, Gåsfeten utgör närmast nordgräns på förflyttningen mellan Karlshamns och Karlskrona skärgårdar. Mina erfarenheter av Mören är noll men det är en Joker/Balladkopia. Dom byggdes utanför Bergkvara i mitten av 70-talet. Båda fäderna ( eller skall det vara mödrarna?) är goda sjöbåtar, väl beprövade. Den numera förhatliga mastheadgenuan kan vara tung att hantera men med rulle blir den och därmed kan man nog bortse från den nackdelen. Kolla vad som skrivs på sailguide http://www.sailguide.com/batfakta/info.php?id=959 Det kan vara en bra idé att kolla den i Karlshamn. Om inte annat så får du en referens när du tittar på andra båtar. Hyfsta bekvämt avstånd hemifrån vad jag förstår, en stor fördel. Men glöm inte att se till att du får kaj- och landplats!

Jag har en polyetentank, 65l, under förpikskojerna. För att få in den i efterhand krävdes att ett skott under kojerna reducerades och att man fick såga ett stort hål i kojbotten. Förfarandet gav sedan vissa problem när det plastades ihop ( = jag fick göra om den plastningen). 65 liter är också i minsta laget om man inte hushållar med färskvattnet. I en annan Conqubin jag sett fanns vattentanken, fast sådan, under en av salongskojerna så det har gjorts förut. De problem jag kan förutse så här med efterhandsmontering är att man måste bryta sig in i basinredet här också för att få ner en tank eller bygga en tank på plats, inte helt banalt. En vattensäck av långsmal typ skulle kanske vara en bra lösning, den går ju att pula ner genom befintliga hål i britsbotten och du slipper mycket arbete.

Många faktorer påverkar när det gäller propeller. Det behövs flera parametrar för att en gissning skall kunna göras. Vilken motor har du och vilken utväxling har du i backslaget/drevet? Du kan få en uppskattning på denna länk: http://www.castlemarine.co.uk/pitch.htm och gå in på propcalc. Det ger i vart fall en hint, någonstans i närheten ligger nog vad du söker och det borde också indikera om den du har just nu är i närheten.

Om jag minns rätt från den gången jag tittade på en C32 så är det rätt så åtkomligt i motorrummet. Ganska högt vill jag minnas. Du har S-drev, underlättar en hel del. Vissa motorer, t.ex Solé, har färdiga adaptrar för Volvodrevet, Solé är en tämligen lågvarvig motor ( 3000 rpm) liksom VP(3200) är. Så alternativ finns, kanske t o m utan att tvingas byta propeller. Kolla hur det kan funka med den befintliga motorbädden och, om det inte är alldeles fel, gör jobbet själv. Inte särskilt svårt och du minskar kostnaden med minst 1/3.

Har du ett flygfält med segelflygare i närheten kan du nog låna/hyra en transportvagn med 8 - 10m längd. Ev kan den komma att sticka ut lite bak, röd vimpel, men det blir mycket hanterbart.

Utöver Sailguides båtfakta kan man också kolla www.udkig.dk . Där finns bl a en svensk ägarkontakt ( i Göteborg) till Trio92. De erfarenheter jag haft av ägarkontakt mail-ledes har gett mycket bra information. Det är ju lätt att läsa danska. //Björn

En gammal genua skörade förra veckan. Reparerbar??? i vilket fall kommer funderingarna om att byta till en rulle. Fd omslagsbåten SuxSex ( 500 båtar) har en rulle som byggts ner i en låda i fören. Det känns som en jobbig lösning att såga upp och bygga lådan och göra hyfsat snygga luckor som tål att gå på. Alternativet rulle ovan däck, lite trångt att röra sig där då men betydligt enklare att göra. Någon som gjort på ena ellr andra sättet? Viken leverantör av rulle och segel? Vad bör man tänka på? //Björn

Jag har bytt från rak axel till drev. Främsta orsaken var att det var enklare att installera en ny motor genom att man slapp bygga ny motorbädd. Den nya motorn ger dubbelt så mycket som den gamla och tar också lite mer plats. Jag hade också en tanke att få plats med en större propeller och en större frigång mellan propeller och skrov. Dessutom kom motorns framkant lite lägre när man inte behövde vinkla upp den med axellutningen. En annan effekt jag önskade var att kunna backa bättre. Med den raka axeln och befintligt avstånd skrov-propeller (tvåbladig folding, vänstergående) var rakt bakåt det bästa jag kunde lyckas med. Att få aktern åt styrbord var knappt att tänka på. Resultatet blev så här: Backegenskaperna blev mycket bättre. På min vanliga plats kan jag nu backa ut åt båda hållen (högergående propeller). Propellerdiametern blev densamma då nedväxlingen i drevet var mindre än i den gamla motorn (2:1 resp 3,22:1) vilket höjde propellervarvtalet från ca 1150 rpm till 1500. Stigningen minskades också. Den nya motorn har också fått en trebladig propeller. En orsak (mitt tyckande) är att med en tvåbladig propeller går båda bladen samtidigt går in i maximalt stört vatten bakom kölen. Den trebladiga har två blad som inte är så störda när det tredje är rakt bakom kölen. Båda propellrarna är folding. Det bör ge en lugnare gång med mindre belastningsväxlingar i bladen. Rätt eller fel, den trebladiga känns i vart fall bättre. Skulle jag göra om jobbet skulle jag tveklöst ha valt drev igen. Att byta till drev utan att samtidigt byta motor känns känns inte meningsfullt. Jag har faktiskt aldrig hört att någon drabbats av det stora hålet i botten trots att många har gått över gångtiden på bälgen. Skulle bälgen börja läcka så gör den det nog inte tvärt. Man tappar inte heller drevet. Genomföringen genom skrovet är ungefär lika stor som drevets undre växelhus och det är dessutom delvis fyllt av det vertikala benet. Det blir inget halvmeterstort hål, se bild. Här har jag gjort ett tunnt laminat som går tätt intill drevet, egentligen mest för att få ordentligt fäste för gummiduken. Det blir ganska lite plats för vattengenomströmning. Vid bälgbyte kommer jag att få riva detta och sedan göra ett nytt. Gummiduken sitter i vart fall bra

Aktualisering av inlägget. Fler välkomnas.

Kolla att avgasslangen inte har blockerats delvis. Jag hade precis det här symptomet för många år sedan. Då var det avgasslangen som fallit ihop och inte släppte igenom den ökade gasmängden vid pådrag. Den gick som en klocka på tomgång. Inre gummilagret hade släppt från korden på ett kort stycke där avgaserna inte kylts tillräckligt och lämnat ett knappt centimeterstort hål för avgaser och kylvatten.

Det finns nu en klubb för Conqubin 38 under Båtklubben online på Maringuiden. Tanken är skapa ett informationscentrum där man kan finna fakta om båten och där erfarenheter kan utbytas. Ett antagande är att det efter drygt 25 år finns få originalägare kvar, de flesta båtarna ägs i andra hand eller mer. Under tiden har det gjorts åtskilligt, somt bra, annat kanske mindre bra. Vi som äger båtarna i n:te hand är självfallet intresserade av hur originalet såg ut och hur saker satt ihop från början för att veta vad som är modifierat och hur det ser ut när man kanske vill ändra något själv. Förhoppningsvis skall det gå att lägga ut en inscannad bygghandledning på detta forum, om ej så får det lösas på annat sätt, så att senare generationer kan ta del av grundkunskaperna. Det vore också intressant att få kontakt med dem som byggt och information om bygget. En orsak till att man kan göra något bra är att konstruktören från början tänkte på självbyggen och att basinredet innehöll de fixpunkter som behövdes för ett lyckat resultat. Följden av detta har också blivit att alla de båtar jag sett utannonserade har varit tämligen lika inredda. Här är det också intressant att få mer bakgrund och kunskaper om själva byggnationen. Personligen har jag undringar om roderupphängning och spisens placering i pentryt. Det första för att veta hur det är gjort och hur en ev reparation/lagerbyte kan göras, det andra för att jag tror att man kan förbättra insteget till bb stickkoj. Sedan är det massor av andra frågor som kommer. Självskotande fallwinschar t.ex. Det finns i dagsläget inga bra alternativ motsvarande originalets Andersen 16. Vad är ett bra alternativ? Någon som bytt och har erfarenheter. Någon serienumrering av skroven kan jag inte hitta, bara segelnummer där storen har nr 93 och en fock 23. Uppgifterna jag fått talar om nr 93 och årtalet 1984. Någon som vet mer om egen eller annans båt? Anmäl dig som medlem i klubben och ange gärna vilken båt (segelnummer, årtal och skrovnummer om du vet det. Allt är gratis och med god dokumentation samlad kan nog värdet på båtarna förändras till det bättre för den som vill sälja. //Björn