bjsk

Kolla denna länk http://www.sailguide.biz/forum2/viewtopic.php?f=3&t=3921&p=30895 . Där finns svaret på din fråga.

Genua är ett segel som överlappar storseglet. Namnet från en segeltävling som 1927 hölls i Genua då Sven Salén kommit på att reglerna tillät ett sådant segel. 1 resp 2 är olika storlekar som man finner i segelritningen. Hur man tar sig ner i sittbrunnen varierar från båt till båt. Ofta kan man ta stöd mot sprayhoodens bågar om dessa är hyfsat starka. En del har monterat en särskild båge att ta stöd mot. Ofta fär man bocka sig och ta stöd mot doghouse, den aktre upphöjda delen av rufftaket.

Jodå, det finns segeltvätterier. Enda problemet är att priset är högt. Man häpnar när man får höra hur mycket det kostar och ifrågasätter direkt om det inte är billigare att köpa nya. Det kan vara idé att försöka med badkaret och vanliga tvättmedel, sköljning upphängd i tvättlina innan man skickar iväg det.

Hela båten är byggd i polyester, varför inte fortsätta med det? Epoxi har sina många fördelar men är det någon av dessa som du oundgängligen behöver och som inte polyestern ger. Gelcoat har funkat i många årtionden, varför skulle den plötsligt bli katastrofalt usel? Min uppfattning är att det är mest en modegrej i de flesta fall. I extremfallen där lätt och starkt krävs kan det vara tekniskt motiverat men men inte till en överdimensionerad 70-talsbåt. Motorbädd, byter du motor också? Det borde s a s vara på tiden nu eller snart. Tumregeln 3hk/ton båt är idag 5 - 6 hk/ton. Gamla tolvhästare har nog bara åtta kvar efter 35 år. Fundera i så fall på att byta drivlinan till S-drev ( Jag antar att du har rak axel i dagsläget). Då löser du alla problem med att bygga en ny bädd och rikta motorn. All nytillverkning kan knappast ha fel och alla nya båtar har drev. Köp motor, dreb och bädd i ett paket där allt passar och är rätt dimensionerat. Klart enklare än rak-axel-fallet. Du måste sannolikt byta propeller i alla fall så kostnaden går på ett ut. Skall du behålla motor och rak axel, bygg en ny bädd av polyester, divinycell och glasfiber, inget trä som ruttnar med tiden! Mina egna erfarenheter av motor och drivlinebytet är uteslutande positiva. Det var jobbigt att rensa ut allt gammalt men resultatet blev mycket bra.

Bästa tricket är att fråga andra Scampiägare, dom är ju rätt många. I annat fall och för att verifiera att det är rätt gör så här: Räkna preliminärt med 1,5 - 2l/timme. Fyll upp tanken, kör några timmar, tanka upp och se hur mycket som gått åt. Sökning på internet ger olika svar om tankvolym men minsta värdet är tjugo liter vilket ger drygt tio timmar gångtid. Kolla efter fem timmar då det bör ha gått åt 5 - 10 liter. Tanken är säkert avluftad på korrekt sätt så det skall inte vara någon risk att pröva sig fram. Om den inte skulle vara det är det lämpligt att åtgärda. Ett generellt råd när det gäller nyanskaffad båt är att vara misstänksam mot allt. Följ upp alla oklarheter, skaffa information och åtgärda vad som behövs. Det tar några säsonger innan allt är utsorterat och åtgärdat. Elförbrukningen är alltid ett problem. En YSM12 laddar inte så mycket. 35A om den är tiptop, efter 40 år laddar den säkert mindre. Montera en Battery Brain på batterierna ( se www.batteknik.se) och slipp bekymmer med start- och förbrukarbatterier. 75 Ah tar nominellt drygt två timmar att ladda men i praktiken betydligt längre tid eftersom regulatorn drar ner laddningsströmmen i slutet. En solcell bidrar till att hålla batterierna toppladdade när den ligger i hamn men täcker inte löpande elförbrukning under en semestersegling. Angivna laddningsvärden får man möjligen ut med bästa möjliga regulator och en god solföljning i rät vinkel, inte helt realistiskt..

Om du letar runt lite så hittar du tabeller avseende kraftvinst. Om jag minns rätt så har Andersens 46-winsch en kraftvinst på något över 46 medan Lewmars motsvarande ligger på ca 45. Lewmars ST46-vikt är imponerande jämfört med Andersens standard-46-a. Riktigt tung. Efter att ha provat ST några månader är jag frälst. Jag är övertygad att man verkligen utnyttjar utväxlingen i en ST-winsch genom att man slipper dra i handändan samtidigt. ST är rena kvantsprånget och nästa steg blir sannolikt att byta fallwinscharna till ST också. En riktig hit! The Wincher är ett mångårigt skämt. Jag gick själv på den för länge sedan. När jag nu, 20 år senare, bytt till riktiga ST-winschar inser jag vilken bluff jag gick på. Att marknadsföra the Wincher som en snik-ST-lösning är rena bedrägeriet. Senast ändrad av bjsk | 30 juni 2010 | 21:20

Den horisontella sprickan är skarven mellan skrov och köl. De flesta båtar har en sådan då det alltid rör sig lite mellan bly/järnkölen och plastskrovet. Det kan handla om olika utvidgning i metall och plast eller om små rörelser då båten rör sig i sjön då sulan, som kölen är bultad mot, är ganska smal. Jag har retat mig på samma fenomen i många år men mest av estetiska skäl. Något läckage eller rörelse i kölen har jag aldrig noterat. //Björn

Det är inget filter. Det är en vattenavskiljare. I koppen i botten sitter en nedåtriktad fläns som skall förhindra att avskilt vatten kommer vidare. Vingmuttergrejen är ventilen för avtappning av vattnet som samlats i botten. Tag ett glas och håll under när du öppnar vingmuttern. Låt lite bränsle rinna ut i glaset och se om det kom något vatten i botten. Bättre är att byta till ett filter med glasbotten. Då ser man om det finns vatten och får ett extra filter på köpet. Kostar, utan att kolla, ca 600:-

Worst case: En blåst toppackning skulle kunna ge denna effekt. Så gamla Yanmar brukar vara sjövattenkylda så det går ju inte att se fettpärlor i kylvattnet. //Björn

Battery Brain kostar (-ade) inte mycket mer än Skyllermarks skiljereläsats vid samma tidpunkt. I en jämförelse med skiljereläsatsen som hopplockade delar ( relä, en tunn och ett par grövre kablar vill jag minnas) kan självklart inte göras. Men jag är nyfiken på argumenten för och emot. För min egen del tycker jag det är den enklaste och bästa lösningen på laddningsproblematiken //Björn

Varför funderaöver skiljerelä när det finns en Battery Brain till nästan samma pris? Vitsen med skiljerelä skall ju vara att säkerställa att man har kraft nog att starta motorn dvs precis den funktion Battery Brain sköter. //Björn

Jag tog 2*5 stumpar VPrör av passande dimension och längd. Lade dom i en rad per sida, med lämplig förskjutning, fäste ihop med glasfiberspackel och svepte sedan några lager polyester 300g glasfibermatta runt dessa. Tog sedan upp ett avlångt hål med roterande rasp och borr, passade in rörpaketet och fäste sedan upp det med glasfiberspackel inifrån. Passningen till gelcoatytorna kompletterades med gelcoatspackel för att få en hyfsad yta. Detta ger en något stabilare version än sikalimningen. Tänk bara på att ta till tillräckligt många genomföringar, det är jobbigt att komplettera i efterhand. //Björn

Oops!, såg att det bara gällde långkölat vilket Murenan inte är. Dock, det var i alla fall gamla formar. //Björn

Formar till Murena fanns för 7-8 år sedan på en gård utanför Svalöv. Om jag minns rätt var det både originalet och en förhöjd/förlängd variant. Dessutom, och inte minst, fanns gjutform för köl också. Ägaren till formarna hade dessutom bygghandboken till den. //Björn

Jag bytte motor och drivsystem i en Conqubin38 förra vintern. Det blev en Lombardini 1003 med S-drev i st f Yanmar 15 med rak axel. Orsaken till att jag valde Lombardini var helt enkelt att det är en modern konstruktion med state-of-the art insprutningssystem och överliggande kamaxel. S.drevet för att det var enklare att montera än att bygga en ny motorbädd på fri hand. Lombardinis motorbädd garanterade att allt passade perfekt. Comfort32 har, enligt sailguide, S-drev så du behöver bara byta motor om du kan hitta en som passar till din befintliga bädd. Flera motorfabrikanter har adptrar för Volvomotorer, innbär detta att man också kan nyttja den befintliga bädden och S-drevet? Om ej, hur standardiserad är S-drevets bälg? Passar Volvobälgen i andra motorbäddar? Jag bytte allt, det var enklast så, allt passade perfekt. Kanske du skall sälja ett begagnat S-drev, det finns en marknad. Räkna också med att byta propeller Det är inte säkert att den nya motorn har samma varvtal/nedväxling som den gamla. Jag har gjort en lång och pratig dokumentation av mitt arbete. Om du vill ha den så kan jag maila över den. Om jag minns rätt sedan jag tittade på en C32-a så är motorrummet ganska högt. Lombardinin var 60 - 80mm högre än den gamla Yanmarn så jag fick bygga om en del inredning, något du då borde slippa. Jag hade kontakt med Rodahl Marin i Lidköping. Deras support var mycket bra. Tänk på att du måste ha hyfsad temperatur för plastjobb! //Björn

Reglage med några år på nacken är inte identiska med de man köper idag. De är bara mycket lika. Jag noterade vid byte att reglagearmen på det nya är några mm längre än den gamla och att diametern på stoppskruven som låser handtaget har blivit någon mm större. Handtaget är i övrigt helt kompatibelt mellan nytt och gammalt dvs axeln är identisk. //Björn

Jag har haft likartade problem men har ett kolfilter direkt efter tryckvattenpumpen. Det är således beläggning i slangarna. Efter mycket spolande försvinner flagorna så dom lossnar ganska lätt. Om detta inte hjälper är plan B att göra ett rengöringsverktyg bestående av en dragfjäder till VPrör och en tuss tvättsvamp, eller en hörselpropp av skumgummityp, fäst till fjädern. Tussen dras eller skjuts genom slangen och beläggningen, som bör lossna lätt då slangen blötts upp invändigt, lossas mekaniskt. Slangen bör kanske inte ha alltför snäva böjar för att det skall funka bra. Slangen kan sedan enkelt spolas ren. Återstår sedan ev varmvattenberedare, där får man nog använda rengöringsmedel på något sätt.

Frihamnskortet ställer vissa krav så att den egna hemmahamnen måste vara ansluten till Frihamnsordningen. En frihamnsdekal finns att köpa hos hemmaklubben om den är ansluten. Ofta är det så att de mest attraktiva hamnarna inte ingår i avtalet. I (hyfsat)centrala Köpenhamn ingår Svanemöllehavnen och Margreteholm/Lynetten, inte Christianshavn kanal/Wilders plads och inte hamnen invid den lilla sjöjungfrun ( Langelinie lystbådehavn). En förteckning över anslutna hamnar finns på www.udkig.dk Priserna i Köpenhamnsområdet ligger på ca 200DKK för en vanlig 9*3-båt dvs runt 300 SEK. Mycket av det du vill veta finns finns i Sejlerens. Oftast finns där både hamnbeskrivningar, inseglingsbeskrivningar, hamnens faciliteter och priser. //Björn

Du hittar mycket information om danska hamnar på www.sejlerens.dk . Om man köper de dansk/tyska sjökorten över området finns det också mycket detaljinformation att finna. //Björn

Jag hade missat bilden från 18/2 kl 16.19. Efter att ha sett den är det helt klart att det inte finns något alternativ till att anlita proffs för reparationen. Som jag förstår är det kölens bakkant som är problemet och det är ett område som är utsatt för stora krafter. Jag har gjort en hel del plastjobb på mina båtar, så mycket att jag vet när det är dags att slänga in handduken. Jag skulle aldrig ge mig på ett jobb som detta själv. Är du inte specialist på plastjobb, och det förefaller du inte vara, så handlar det i slutänden om ett spel med livet som insats. Anlita en proffsfirma med gott rykte för att få jobbet gjort, annars kan du aldrig känna dig trygg i båten. Jag skulle bedöma att dom vill ha den i någon vecka, kalendertid, för att göra vad som behövs. Det är inte ett försäkringsfall? skadan har knappast uppstått spontant. //Björn

40-50mm laminat för mina tankar till riktigt stora båtar av äldre modell. Det senare eftersom laminaten på 70- och 80talsbåtarna generellt sett var rejält överdimensionerade med dagens mått mätt. Det är inga problem med vått i vått vad avser polyester och glasfiber. Snarare är det ju så man arbetar så för att få bästa homogena laminat. Dock, man inte får bygga för tjocka laminat i en omgång. Temperaturen vid härdningen blir då för hög ( t o m brandrisk) så man får ta det i flera steg. Jag har inga mått på hur tjockt man kan bygga åt gången. Kanske någon annan som kan bistå med riktvärden. Divinycell är ett distansmaterial mellan två skal. Ett sandwichskrov blir lätt och styvt men är inte lämpat för den typ av belastningar som uppstår i kölregionen. Detaljerna får någon hållfasthetstekninker utveckla men vad jag vet har man alltid massiva laminat i detta område. Min uppfattning är att det inte bara blir svagare, det blir helt fel om belastningar av den typ som uppkommer i kölfickan skall tas upp av ett sandwichlaminat. Med reservation för att det yttre laminatet i sig är tillräckligt dimensionat för att själv ta upp belastningarna. Men då begriper jag inte varför man skulle isolera kölfickan. Kan den ha använts som kylskåp med kylelement i utrymmet. Det oisolerade utrymmet är ju annars mest känt som en klassisk dryckeskyl. //Björn

Det låter märkligt i mina öron. Om jag fattar det rätt skulle det vara ett sandwichlaminat ner i kölfickan. Jag har uppfattningen att bottenstråket alltid är massivt laminat upp till VL ungefär. Någon anledning att isolera nere i kölsvinet har jag svårt att hitta och kölbultarna vill man gärna se. Vid en liknande skada slipades det skadade laminatet ner i sin helhet, med marginal. Ut från hålet fasades hålet på båda sidor till en lutning på ca 1:10. Hålet fylldes med ett homogent laminat från båda sidor till urspunglig laminattjocklek. Det blir s a s en dubbel kon i genomskärning. Lagningen kan inte tryckas vare sig utåt eller inåt. Det finns, vad jag kan förstå, ingen anledning att använda epoxi i laminatet, däremot gelcoat aller epoxigrundfärg på ytorna för att garantera tätheten och förhindra att laminatet suger vatten. Det är ju alltid lämpligt att följa de restriktioner som tillverkaren anger. Polyestern är betydligt mer förlåtande än epoxi. Kolla bara så att det inte är någon exotisk polyestervariant som använts och som inte är kompatibel med vanlig polyester från närmaste båtaffär. //Björn

Jag tror du avser mastfästet Crown, Artnr 5408, som finns (fanns) hos Hjertmans. //Björn

Jag har mantågsfötter i aluminium till relingslisten i aluminium. Listens ålder är medio 80-tal. Mantågsfoten passar in mot relingsprofilen och har i överkant mot listen ett rundat spår som är avpassat för profilens rundade överkant. Genom denna passning skall foten vara stabil med en bult genom däck, 50 - 70mm in. Problemet är att mantågsfoten börjat vika sig in om den belastas utifrån och släpper från profilen. Det finns ingen skruv e d genom relingslisten så det är uppenbart att bulten och spåret skall hålla mantågsfoten på plats. Varken fot eller relingslist ser slitna ut på något sätt. Vad göra för att få mantågsfoten stabil igen? Räcker det med att fixa ett homogent laminat vid bulten genom däck och borra nytt bulthål genom denna och sedan se till att foten sitter tajt mot listen med det nya hålet? Andra uppslag? //Björn

Risk att automatväst inte funkar.... Det är större risk att en klumpig konventionell väst inte används än att den uppblåsbara fallerar. Service: Gångtiden på utlösningsanordningen på en väst är normalt 3 år, sedan skall utlösningshylsan bytas och kolsyrepatronen kontrollvägas, Den vikt kolsyrepetronen skall ha finns angiven på den. Serviceinstruktion finns hos leverantör. //Björn