Torpedo

Det kan vara ryckutgämnaren/medbringaren på svänghjulet som brustit.

Kolla membrandet och backventilerna i bränslepumpen. Kolla tändspolarna. Det kan även vara glapp i stoppet. Till skillnad från bilmotorer brukar tändningen kortslutas när motorn stannas (istället för att brytas).

Vit rök brukar vara vatteninblandning eller dålig kylning. Blå rök, motorn drar olja. svart rök, dålig förbränning

Det kan vara dålig spridarbild. Om motorn har några år och timmar på nacken är det bra att provtrycka spridarna och kontrollera spridarbilden. Det är inte så dyrt och komplicerat. Är spridarbilden dålig finfördelas inte bränslet och förbränningen blir ofullständig. Det i sin tur kan skita ner turbinen i turbon så att den laddar dåligt och motorn ryker.

Rent konkret, på vilket sätt är den överlägsen? Jag har aldrig sett någon seriös studie som visar det. (I synnerhet om man byter mineraloljan oftare och spenderar samma peng.)

Barnolja.........

Slitna lameller brukar vara vanligt.

Svetsade relän?

Köper alltid mineralolja (15/40) och byter ofta. Samma kostnad men renare motor.

Givare eller kablage. Du kan pröva genom att dra en provisorisk ledare mellan givaren och instrumentet för att se vilket. Den ena givaren är en temp-vakt som larmar vid hög temp. Givaren: varierar motståndet med temperaturen. Vakten: till/från

För att det skall bli riktigt måste man göra en propellerberäkning. Dina tidigare erfarenheter blir nyttiga indata till beräkningen. Om du inte vill eller kan få fram en beräkning så är det lättast att låna propellrar och prova sig fram. Titta på vad likvärdiga båtar har för propellerdiameter. Utgå från den och variera stigningen tills du får rätt varvtal. (OBS! kontrollera så att det inte skiljer sig i utväxling.) Generellt så skall en tyngre båt ha större propeller (diameter och bladarea).

He he, så sant! Det verkar nästan som om Mercruiser har haft kvar Alpha av ren prestige. Om jag inte är helt fel informerad så konstruerade Mercruiser Bravo-drevet så fort Volvo:s patent på kon-kopplingen hade gått ut...

Alpha-drevet har en clutch-koppling vilket innebär att vid växling måste motorn stannas (tändningen bryter) ett kort ögonblick för att momentet skall försvinna så att clutchen går att dra ur. (Skräpkonstruktion, Volvo och Bravo dreven har kon-koppling så man slipper eländet.) Krånglar växlingen räcker det ofta med att justera in vajer och brytaren. Det är inte så svårt om man tittar i en verkstadshandbok först. Var lite försiktig om växlarna inte går i som de skall. Clutchen hyvlas snabbt ner och det blir spånor i drevoljan.

Finns exkla handpumpar att köpa. Exp-kärlet är en liten plastbehållare som sitter på insidan med en slang ner mot skölden. (Försök inte fylla uppifrån.Det går inte.)

Om den surar på samma cylinder som bränslepumpen sitter kanske du får ta en ny titt på pumpen. (Det räcker med ett rackarns litet hål i membranet för att det skall krångla.) Verkar flottören flyta som den skall? Kollat flottörnivån? Är den dålig spelar det ingen roll om nålventilen tätar bra, förgasaren flödar ändå.

Tryck i oljan underifrån tills det rinner ur nivåskruven på överhuset. Har du separat exp-kärl skall hela drevet vara fullt.

Låter som en form av broaching. Det kan inträffa på motorbåtar när stäven går för djupt och man får för stort lateralplan föröver. Prova att släppa upp trimplanen helt och stötta endast med ett i taget. om du har drev med powertrim så prova att tilta ut drevet/dreven något så att stäven kommer upp.

Mycket kan gå sönder och farligt kan det bli. Men även väldigt roligt.

Du kan titta på vågbildningen. En deplacerande båt har bogvåg, tvärgående häckvågor samt aktersug (område med virvlar bakom akterspegeln.) En planande båt har inget aktersug eller tvärgående häckvåg. Vågbildningen går främst tvärs färdriktningen olika vinklad beroende på fart. En deplacerande båt bärs endast av sitt deplacement enligt farbror Archimedes. En planande båt bärs främst av hydrodynamiska krafter. (Jfr med en vattenskidåkare.) Man kan lite slarvigt säga att en deplacerande båt går i vattnet medans en planande går på vattnet. Om farten i knop överstiger längden i meter brukar båten vara planande. Tex: 6knop,15meter = deplacerande 15knop, 6m = planande

Gunget kallas porpoising. Enklaste sättet att får bort det är genom att sänka anfallsvinkeln på båten. Sänk riggvinkeln eller lägg en vikt i fören. Tyvärr ökar även den våta ytan vilket i sin tur ökar motståndet så att båten tappar fart.

Låter som dåliga drivknutar eller propeller. Om det ökar vid gir är det troligtvis knutarna. Kontrollera geometri och ballans på propellern.

Låter som din botten är konkav. Det kan räcka med några mm för att båten skall gå på näsan.

En nackdel med propulse är att den liksom alla andra propellrar har EN stigning. Då blanden vinklas om kommer stigningen att variera längs bladets radie vilket sänker verkningsgraden.

Om du med mindre propeller menar lägre stigning håller jag med. Däremot blir mindre diameter eller bladarea är troligtvis olämpligt.

Inställningen kontrolleras så här: 1 Ställ kammen så att nocken står ifrån lyftaren (ventilen stängd). 2 Lossa ställskruven på vipparmen. 3 Rotera stödstången samtidigt som ställskruven försiktigt dras åt igen. Sluta dra så fort stödstången ligger an mot vipparm och lyftare. (Ganska finkänsligt.) 4 Efterdra ställskruven ca 1/2 varv för att förspänna lyftaren. OBS! förspänningen kan skilja mellan olika motortyper. Om lyftaren är frisk skall anläggningsytan mot kamen vara slät och fin. På en hydraulisk rull-lyftare skall rullen med sin lagring vara slät och glappfri. Om ventilerna tickar läcker lyftaren igenom, kammen är sliten eller så är oljetrycket för lågt. Lyftarna ser lika ut men får inte skiftas då de är inkörda mot respektive kam-nock.