Martin76

Ställa bilen för att drivmedelspriserna ökar 50 eller 100 % kan man ju inte göra med mindre än att det finns ett vettigt alternativ. De årliga turerna för vårrustning och höstfix behöver ju utföras oavsett, och jag kan inte bära exempelvis dynorna 11 mil enkel väg. Cykel, buss, tåg någon? Det är ju bara att bita ihop och inse att en ökad bränslekostnad får kompenseras av annat utifrån en prioritetsordning var person själv får ta ställning till. För den som lever mer på marginalerna kanske seglen får gå några år längre som kompensation 🙂

Ordningen beror ju på förutsättningarna tänker jag, men det är väl alltid skönt att få rullen på plats först, den brukar kunna vara lite kinkig och då är det skönt att inte ha vant och stag som håller emot. Jag tar därför rullen först. Sedan motstående toppvant från mastkranen sett, sedan akterstag och sen det sista toppvantet. Anledningen till ordningen är att masten är precis så hög i förhållande till mastkranen att masttoppen riskerar skador (lanterna bl a) om man är oförsiktig. Därför tycker jag det är skönt att tidigt få på vantet som håller ut masttoppen.

Excenterslipen har ett oscillerande rörelsemönster. Axeln rör sig i en liten cirkulärformad rörelse, samtidigt som slipskivan roterar lätt. Det ger en kombinerad slipeffekt av "gnuggade" och roterande rörelse. Om slipskivan gleggat igen av slipmedel, eller man trycker för hårt eller snett, får slipskivan för hög friktion. Då kommer inte skivan rotera så snabbt, eller inte alls. Värt att notera är att en excenterslip man normalt använder för att just slipa exempelvis trä med normalt har en relativt liten axelrörelse (gnuggeffekten) jämfört med en dedikerad polermaskin av samma oscillerande typ.

Jag brukar polera med min excenterslip och det fungerar toppen. Har även en Rupes 75mm för att komma åt detaljer. Den är underbar. Men jag är ännu tillräckligt nöjd med excenterslipens jobb för att inte lägga tusenlappar på en större renodlad polermaskin. Testa du med excenterslipen är mitt tips! 🙂

Ursäkta sent svar. Leverantören i detta fall var Teknikhamstern, av både solpanel och regulator.

Vill minnas (från när jag köpte min Suzuki för ett antal år sedan) att det var Yamaha som var "tåligare" än de flesta andra märken avseende detta, den skulle kunna transporteras på mer än en sida på grund av någon speciell konstruktion. Bäst är att googla efter en instruktionsbok eller fråga en återförsäljare.

Jag ställde denna fråga till en leverantör av panel och regulator... Jag har en 100W panel från Sunbeam inkopplad i en Epever Tracer MPPT som laddar 3x80Ah förbrukningsbatterier. Om jag vill kunna slå på och av laddningen för dessa, kan jag sätta en vanlig vippströmbrytare i kretsen, och kan jag då sätta den mellan regulator och batteri? Eller måste jag täcka panelen (skugga den helt) och manuellt koppla ur den för att den inte ska skadas? ...och fick följande svar... Du kan sätta en strömbrytare mellan regulator och batteri utan problem! Så som jag förstår det så behöver man inte bryta kretsen mellan panel och regulator innan man bryter mellan regulator och batteri.

Jag tror bergvärme är bättre 😁

Jag tycker också det ser ut som någon form av åverkan kring hållet vilket nog gör det svårt att få det ersatt genom den treåriga reklamationsrätten. Lite märkligt kan jag dock tycka att du fått rektangulära hål, det skulle väl möjligen kunna tala för eventuellt fel på presenningen. Men jag ser bara ett hål, är det många av samma utseende? Sätt en liten bit tejp, Gorillatejp eller liknande kraftig variant, från in- och utsida så får du tätt. Åtgärda eventuell nötpunkt på båten med exempelvis en bit liggunderlag emellan som skavskydd. Jag använder liknande presenning sedan 2014 och är faktiskt rätt nöjd. Man behöver fixa skavskydd på utsatta punkter (det behöver man mer eller mindre även med en tung press) och binda ner den så den inte kan fladdra. Det senare är enklare om man inte tagit till storleken så man får massa överskottspress som hänger ner som vindskydd/segel. Fördelen är lätt vikt och bra ljus under. Nu går väl min sönder i vinter bara för att jag talar mig varm för den... 🙄

Jag har en 34 fots segelbåt på ca 6 ton och har sedan 2014 använt ett 16 kg Delta med två meter grövre kätting. Det har hittills bara svikit mig ett fåtal gånger. Jag minns egentligen bara en gång, och då fick jag en vindby på 17 m/s rakt i sidan (troligen mer men det var vad mätaren loggade) som gjorde att det draggade. Då hade jag dessutom för lite lina ute (för stor vinkel). Det grävde dock ner sig igen efter ett par meter och höll för kvarvarande stadigvarande vind på 12 m/s. Jag ankrar i stort sett enbart mot land och använder det således som häckankare. Jag brukar få använda båten för att bräcka loss det uppskattningsvis mer än hälften av gångerna. [Edit]: Min uppfattning är dock att så länge man använder ett ankare av hyfsat rätt storlek i förhållande till båten så spelar det mindre roll vad det är när man ligger mot land. Det viktiga är att se till att ankaret fått grepp. Här har ju ankarval viss betydelse beroende på botten, växtlighet, m m, men lång lina, tyngre kätting närmast ankaret, och lite tid att låta det gräva ner sig brukar ofta underlätta att få grepp. När det väl sitter så brukar det oftast sitta kvar. Det är annorlunda när man svajankrar och riskerar vindkantring, då finns andra aspekter att beakta såsom hur bra det håller greppet med drag från sidan, hur bra det är på att gräva ner sig igen om det släpper, etc.

Det är rätt långt från masten. Det är övergången mellan däck och överbyggnad vid inringat område i bilderna nedan. Bilden inifrån är tagen med helt annat syfte men visar förstärkningen under däck. Jag tycker den känns kraftig, och däcket sviktar heller inte utan känns helt stumt. Därav funderar jag på om det är gelcoaten som är slut efter alla år, alltså torkat och spruckit. Det har inte kommit snabbt, jag såg det när jag köpte båten för 5 år sedan men sprickorna har möjligen öppnat sig något sedan dess - säkert p g a fukt och kyla.

Det är i alla fall inte balsa i däcket, där är det enkellaminat. Men överbyggnaden har nog balsa eller liknande distansmtrl i sig. Jag funderar på om det går att laga snyggt utan att lacka om hela däcket och överbyggnaden. Är det bara kosmetiskt så känns insatsen väl stor, men i annat fall får man ju fundera på om och hur man bäst åtgärdar. Och vad det beror på; väder och vind under 40+ år eller överbelastningar. Klurigt det här...

Jag har en del små sprickor eller krackeleringar i gelcoaten på däck enligt bifogade bilder. Båten är från -76. Vad kan vara orsaken till dessa? Är detta bara kosmetiskt eller eller bör man åtgärda avseende funktion? Hur åtgärdar man det?

Jag har en som sitter permanent på plats med tryckknappar i toppen och sedan rullas den enkelt upp och läggs ovanpå. Den har isydda 'lattor' som gör att den ligger stabilt och fint med viss tyngd när den är nerrullad, och det gör den även lätt att rulla upp.

Jag brukar alltid köra fast mitt ankare ordentligt vilket i de flesta fallen brukar medföra att jag sedan behöver bryta loss det med motorkraft. Man sover dock gott 😀 Håller till på ostkusten där det oftast ankras i lera. 16kg delta till 6-7 tons båt.