Jump to content
Friday 26 February 2021

speljakt

Medlemmar
  • Content Count

    501
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    2

speljakt last won the day on December 14 2019

speljakt had the most liked content!

Community Reputation

75 Expert

About speljakt

  • Rank
    Flottiljamiral

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Just denna fråga har jag ställt till cteks support. I mitt fall gällde det en befintlig M300-laddare som jag övervägde att parallellkoppla med en äldre laddare av typ XS25000. Svaret blev: Det beror på! Om XS25000 är av generation 1, så kommer den att förbli passiv vid parallellkoppling. Om den däremot är av generation 2, så går det bra att parallellkoppla. Båda laddarna samverkar då och snabbar upp bulkladdningen. (Av detta följer troligen att det går fint att parallellkoppla även andra ctek-laddare av nyare snitt, men detta har jag inte frågat om). Min XS25000 visade sig dock vara av generation 1, så jag gick inte vidare med idén.
  2. speljakt

    Fotsteg

    Tack för förslagen! Mackeys skiss stämmer väl med hur jag själv funderat och ritat. Samma som i Bavarian egentligen, men med vingarna lite avfasade... Det övre fotsteget... det skjuter inte ut så mycket som bilden ger intryck av. (Dessutom behöver jag djupet, brukar ha diskbaljorna där under icke-segling. Liten båt - många kompromisser).
  3. speljakt

    Fotsteg

    Tack för svar. Ja, gavlar kommer onekligen att bli lite klumpigt... Å andra sidan nog enklare att bygga. Gaveln behöver inte vara riktigt lika djup som fotsteget, det viktiga är att något fångar upp hälen när man går ner... Jag får fundera vidare.
  4. speljakt

    Fotsteg

    Hej alla, jag skulle uppskatta lite synpunkter och ideer för utformning av ett nytt fotsteg i ruffnedgången. Nuvarande är trapetsformat (se bilden) och fungerar ganska dåligt. Lätt hänt att foten glider av, särskilt när (segel)båten kränger och i synnerhet vid passage från sittbrunn ned i ruffen. Nu byter jag ut motorrumsluckan (till höger i bild) och får då tillfälle att även designa om fotsteget. Hur? Utrymmet är begränsat, fotstegets djup ger stöd åt cirka halva fotbladet. Ibland ser man fotsteg med uppåtvinklade ändar/vingar, som ska förhindra att foten glider åt sidan - bra ide? En annan tanke är att låta fotsteget få gavlar, alltså som en bokhylla ungefär. Fritt fram för tankar...
  5. Nja, den stavas väl snarare Refleks...:-)
  6. Jag kan inte se något direkt fel med att koppla enligt skissen. Om det är lämpligt eller inte beror på faktorer som inte riktigt framgår av frågan: Hur stor är risken för kortslutning i kretsen till utombordaren? Hur lång är kabeln mellan batteri och säkringsbox? (Det är ju egentligen bara den kabeln som skyddas av huvudsäkringen).
  7. Jag tror jag förstår precis vad vi är oense om, nämligen just det du skriver här. Dock – jag hinner inte fördjupa mig vidare i detta just nu. Men jag återkommer i tråden. Håll utkik! Detsamma!
  8. Exakt så. Här nedan är en mer uttömmande graf, som även visar kvarvarande kapacitet. (Gäller Leoch AGM-batterier). Jag tro inte att detta bygger enbart på teoretiska resonemang, däremot på laboratorietester som skiljer sig rätt mycket från "verkliga livet". Exempelvis laddar ju ingen ur sina batterier till precis samma nivå varje gång...
  9. Syftet med den här nya tråden, "Spänningsreglering - hur funkar det?", var från min sida den rakt motsatta. Nämligen att gå in i den svarta lådan och försöka utreda hur mekanismerna bakom regleringen ser ut. Själv tycker jag den frågan är intressant, och även relevant som allmän bakgrundskunskap för vidare diskussioner om exempelvis olika batterityper (AGM m m). Men jag kan förstås inte tvinga någon annan att tycka likadant.... Här ovan närmar vi oss äntligen det som jag anser vara kärnan i diskussionen, oavsett om det handlar om en klassisk fordonsgenerator eller någon modernare teknik: Generatorns uteffekt regleras med fältströmmen, skriver du. Vilken parameter är det som ändras när fältströmmen till rotorn ändras? Jo, den ström som generatorn skickar ut till batterier och förbrukare, påstår jag. Är du med så här långt? OK, då backar vi. Varifrån kommer fältströmmen? Den kommer från regulatorn. Hur vet regulatorn vilken styrka fältströmmen till rotorn ska ha? Det avgörs av den input som regulatorn får. Den enda input regulatorn får är systemspänningen (mätt antingen vid generatorn eller via en ofta gul senseledning vid batteriet). Du får gärna komma med invändningar mot min beskrivning här ovanför, jag skulle välkomna det. Men om du framhärdar i att generatorn är en "black box" som bara kan betraktas utifrån, så föreslår jag att vi konstaterar oenigheten och avslutar diskussionen.
  10. Det är uppenbart att vi inte har samma syn på vad som är orsak och verkan här. Möjligen är detta en fråga av typen hönan eller ägget, men låt mig ändå undanröja några uppenbara missförstånd: Jag hävdar inte att regulatorn bestämmer vilken ström generatorn ska leverera frikopplat från vilken belastning som finns i form av batterier eller förbrukare. Tvärtom är ju min poäng att regulatorn, genom att känna av systemspänningen, anpassar magnetiseringsströmmen och på så sätt ser till att generatorn levererar den ström som belastningen kräver. (I ett läge då generatorn redan levererar maximalt och belastning ökar, i form av att en förbrukare slås på, så kan magnetiseringsströmmen inte ökas ytterligare. Följden blir då i stället att systemspänningen sjunker). Om jag förstår dig rätt, så menar du att batterier/förbrukare tar ut den ström de behöver ur generatorn, utan att blanda in regulatorn? Men för att den utlevererade strömmen ska öka, så måste väl detta ske med hjälp av en ökad magnetiseringsström? Hur uppkommer då denna? Jag har heller aldrig hävdat att regulatorn ägnar sig åt "sampling" eller att någon mikroprocessor skulle vara inblandad. När det gäller regulatorns funktion lutar jag mig mot beskrivningar som exempelvis denna: https://www.sxk.se/batteknik/tekniska-artiklar/vaxelstromsgeneratorn-och-dess-funktion-tillsammans-med-reglerdon-m-m
  11. OK du har alltså sammanlagt 550 Ah batterikapacitet. Vilka strömvärden uppmäter du med kraftigt urladdade batterier och full fart på generatorn? Edit: Jag har skapat en ny tråd om hur laddning och reglering egentligen går till.
  12. I AGM-tråden här intill hävdade IngemarE nyss, apropå hur spänningsreglering fungerar vid batteriladdning från en generator: "Men regleringen sker av spänningen, det är ju det som är "börvärdet". Så rör inte till det för de stackarna som inte är helt med på uppbyggnaden av en generator och skriv t ex inte att det är generatorn och inte batteriet som styr strömmen (vilket f.ö. är fel), att det blir korta spikar som regulatorn känner av o.s.v. För regulatorn är oftast linjär och inte intelligent och samplande (dvs kollas inte "x gånger per sekund") och dippen som blir vid ett strömsprång beror snarare på ledningsinduktanserna till förbrukaren. Det är ingen "impuls" som får generatorn att öka sin output." Nja, vi nog inte överens trots allt. Visst måste man säga att det är generatorn, eller närmare bestämt dess regulator, som styr över den levererade strömmen från och med det skede då systemspänningen uppnått set point (typiskt 14,4V)? Och hur vill du förklara att en regulator, vars enda input är avkänd spänningsnivå, plötsligt ökar strömmen till lindningarna och därmed generatorns strömstyrka (output) när en större förbrukare sätts på? Det finns väl inget annat sätt att förklara detta än att det uppstår en spänningsdipp som regulatorn reagerar på? Eller?
  13. Att ingenting synbarligen händer med spänningen beror på att regulatorn känner av denna många gånger per sekund och omedelbart justerar magnetiseringen av lindringarna och därmed ökar den ström som generatorn skickar ut. Spänningsfallet (som alltså är mycket kortvarigt) skapar den impuls som får generatorn att öka sin output för att återställa spänningen. Jag tror att vi i övrigt är helt överens om att regulatorn (i en generator) känner av endast spänning och reglerar endast ström.
  14. Jag tror att förhållandet mellan ström och spänning är betydligt mer komplext än så, framför allt måste batteriets aktuella laddningstillstånd tas med i beräkningen. Här är min bild av vad som händer: När batteriet är rejält urladdat är dess laddningsmotttaglighet som störst. Ta som exempel en batteribank på 300Ah och en 70A generator med en maskin på fullvarv: Batteribanken kommer inledningsvis att ha kapacitet att svälja mer än de 70 A som generatorn maximalt kan leverera, konsekvensen blir att spänningen bara orkar upp till kanske 13,5V. D v s generatorn ger allt den förmår och dess laddningsregulator gör ingenting. Det är i detta skede de riktigt stora strömmarna in i batteriet kan uppmätas. I takt med att batteriet laddas upp sjunker laddningsmottagligheten och därmed stiger spänningen (tänk V = tryck). När spänningen nått upp till regulatorns set point (låt säga 14,4V) så har strömmen redan sjunkit en hel del och batteribanken har kanske nått 70 - 80 procents SOC. Nu träder regulatorn i funktion: För att inte spänningen ska stiga ytterligare börjar regulatorn att minska ned på den ström som generatorn skickar ut. Nu är det alltså regulatorn och inte batteriet som bestämmer strömmens storlek. Och regulatorn styrs i sin tur av systemspänningen. Om nu en stor förbrukare slås på, så leder det till en omedelbart sänkt systemspänning, vilket i sin tur får regulatorn att reglera upp strömmen till en nivå som upprätthåller systemspänningen till 14,4 (om det är möjligt). Hade regulatorns set point legat på 14,8V i stället för 14,4, så hade det dröjt en stund längre innan regulatorn trädde i funktion (bulkfasen hade förlängts), men strömmen under denna stund hade varit förhållandevis låg. Ännu lägre blir strömmen när 14,8V väl uppnås och regulatorn börjar arbeta. Säkert kan det vara så att vissa AGM-batterier i längden tar skada (torkar ut) av att hållas vid spänningar över 14,4V och att man därför bör vara uppmärksam på var set point ligger. (För de AGM-batterier jag skaffade i våras rekommenderar tillverkaren en set point på 14,7V).
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy