firefish

Det bökiga med att köpa och även testa produkter från framför allt multivaruhus som Jula, Biltema mfl är att man inte kan veta vem grundtillverkaren är vilket gör det svårt eftersom det kan variera mellan olika batchar. En god vän som jobbar med hifi ringde för ett par år sedan (läs: minst fem men kanske tio) och var alldeles till sig över högtalare han fyndat på Biltema efter tips på något forum. Under Biltemas etikett satt originaldekalen kvar, detta var till bil, och Biltemas kostade 1000 spänn, utan överklistrad dekal kostade samma högtalare 4000 (tror det var JBL). En annan vän ville också göra en bra affär och köpte även han likadana någon vecka senare. Hans besvikelse gick inte att ta miste på när det visade sig att det inte var finhögtalare utan något annat. Lådan de kom i såg exakt likadan ut och högtalarna såg man ingen skillnad på annat än sida vid sida när hifi-vännen nöjt kunde förklara skillnadera mellan för honom väsentliga saker som material på kon och magnet, filterkomponenter med mera.

Låter bra. Om du kör 40 med dina C6 och de kanske är en aning stora så lär ju C4 passa mig bra om man tar hänsyn till att dina proppar snurrar lite fortare än mina (3900 vs 4400 varv).

För stort spel leder till att vinkeln som kamaxelns nock träffar ventilen (eller vipparm/tryckare/stötstång) med blir för stor med ökad belastning som följd. Det ger en ökad mekanisk belastning och kan även göra att oljefilmen bryts vilket ger ett ökat slitage. Jämför med att kasta macka med en sten – en flack vinkel gör att stenen träffar vattenytan mjukt, ytspänningen håller, och stenen studsar. Ju brantare vinkel desto högre studs (visserligen också en rent geometrik effekt men även ett mått på med vilken kraft stenen träffar ytan) tills vinkeln blir för brant och stenen bryter igenom ytan och sjunker. Min AD41 har ett spel på 0,4 mm. En tiondel hit eller dit spelar knappast någon större roll, turbomaskiner har ju dessutom oftast rätt snäll form på kamaxelns nockar. En motorcykel jag hade lämnade 193 hästar på bakhjulet vid 13700 varv. Där ställdes helt andra krav på att spelet var exakt, dels för att få ut all effekt men också för att den hade så aggressiva kamprofiler. Om man kan höra att spelet är för stort genom att det rasslar om maskinen är det nog så stort att det bör åtgärdas.

Japp, jag frågade om rostfria till 290 och han sade att det inte fanns. Kanske en prao-elev? Jag har 1,95 i utväxling. Nu toppar båten 27 knop, enligt Penta så ska ju C4 vara rekommenderat mellan 26 och 30 knop så även om jag skulle tjäna några knop på att justera upp bränslet så är jag ju fortfarande inom spannet. Med tanke på att jag bogserar en hel del vill jag ju inte ha för stora proppar. Stämmer det att C4 egentligen inte motsvarar A4 utan mer A5? Enligt Penta-tabellen ligger C4 mitt emellan A4 och A5.

Båten är en 8-meters aluminiumbåt, typ Broson 800 (samma skrov). Hittade Pentas gamla propellerguide (bifogasPropellrar.pdf), enligt den ska jag till och med ha C4. Jag har faktiskt talat med Propellertrim men fick det underliga svaret att det inte fanns rostfria proppar till 280/290. Antar i efterhand att de menade i deras sortiment men svaret fick mig att dra öronen åt mig en aning. Pumpen kan jag tänka mig är orörd. Varför bör jag ställa på den 1/2 varv och hur vet jag vad som lagom om jag skulle ge mig på den? Båten körs för övrigt på märkt olja om det skulle vara någon skillnad.

Hej. I min jakt på nya proppar har jag snubblat över Propellerteknik i Göteborg som säljer Solas till nästan samma pris som jag kan hitta på eBay från Tyskland. Med andra ord känns det som ett enkelt val att satsa på en svensk återförsäljare, man vill ju gynna den lokala marknaden så gott det går. När jag ändå ska lätta på lädret tänkte jag låta balansera och optimera de nya propellrarna redan innan leverans (om det behövs). Så jag undrar om någon har erfarenhet av Propellerteknik och kan rekommendera dem för detta jobb? Tack på förhand

Propellrar har ju diskuterats i ett ändlöst antal trådar men tyvärr hittar jag inga bra svar. Jag har för tillfället A6-propellrar på båten. Då jag inte får ut maxvarv med nuvarande setup bör jag gå ned i storlek till A5 eller kanske till och med A4. Men jag har också en del kavitationsproblem och trots att propparna bara gått runt 50 timmar är de redan tydligt ärrade. Nu har jag inte erfarenhet nog att bedöma graden av slitage men att de slitits är tydligt. Jag funderar alltså på att satsa på nya proppar, och kanske då rostfria. Men då Penta uppdaterat sitt propellersortiment är det svårt att veta vad jag ska välja. De gamla A och B av alu har ersatts av J och de rostfria C har jag inte hittat några tydliga direktiv på vilka C-proppar som skulle motsvara mina A. Fråga 1: I generella duoprop-termer, om man skulle byta från en given storlek i alu till motsvara storlek i rostfritt, vad kan man förvänta sig för påverkan på maxvarv (ja, även fart och holeshot är ju av intresse)? Fråga 2: Vilken rostfri propuppsättning skulle du rekommendera mig om jag för tillfället har A6 och står och väger mellan A5 eller A4 som den rätta storleken om jag skulle fortsätta med A-proppar? Bakgrund: Jag får ut cirka 3600 varv på max idag vilket är 300 varv under max på 3900 varv (AD41P). Spridarna var inlämnade på service förra sommaren och hela bränslesystemet gicks igenom, varvet ansåg också att turbon laddade som den skulle (även om jag tycker att laddet kommer ganska sent) så jag tror att motorn går som den ska men att det kan finnas lite att hämta med rengöring av aftercooler med mera. Då båten kommer att användas en hel del för bogsering antar jag att det är bättre med aningen för små propellrar snarare än aningen för stora (om man måste välja antingen det ena eller andra). Synpunkter på ovanstående tas gärna emot. Dels allmänt om rostfritt och duoprop men i synnerhet om du kör/kört Penta DP och bytt mellan alu och rostfritt.

Jag kör med en "romb" på bogseraren och på släpet, tror inte jag behöver markera släpet då det aldrig överstiger 200 meter, men det känns bra. Kalle Så länge som släpet understiger 200 meter (räknat från bogserarens akterspegel till den bogserades dito) behövs inga dagersignaler. Om det överskrider 200 meter ska båda för dagersignal. Om det man bogserar är svårupptäckt ska det man bogserar föra dagersignal oavsett längd. Notera att det är släpets längd som avgör om det behövs dagersignal eller inte. Vårt nationella undantag (för fartyg under 12 meter) gäller alltså inte. Om man saknar dagersignaler (tänk; man bogserar vid nöd eller liknande) ska man vidtaga alla möjliga åtgärder för att ex belysa bogserlinan eller liknande. För oss båtfolk är det knappast troligt att vi skulle råka ut för detta (att nödbogsera ett släp på över 200 meter med vår båt) men motsvarande gäller även på natten när det handlar om lanternor.

Du kommer nog inte att nöja dig med fyra strykningar så noggrann som du verkar. Jag tror jag landade på åtta eller nio när jag byggde en soffkonstruktion av mahogny och då var jag bara ganska nöjd (hade behövt ett par, tre till).

Nu har båten bytt adress från Viggbyholm till Möja Ström. Naturligtvis vill man ju inte köra tom så lastmöjligheterna utnyttjades till max. Med i runda slängar 1000 kilo i form av soppadunkar (dumt nog fulla) en massa verktyg, kompressor, gassvets, högtryckstvätt, glykol samt en fyrhjuling med tillhörande släp ombord var Skarven kanske inte supersnabb upp i plan men hon marschade i alla fall behagliga 18 knop på 3200 varv (där hon med bara mig ombord normalt gör 22). Optimist som jag är hade jag missbedömt båtens förmåga att svälja lastvolym samt hur mycket jag faktiskt ville ha med mig. Resultatet blev att jag inte såg så bra framåt som man skulle kunna önska – tur att jag hade 93-åriga farmor med mig som utkik samt en yttre styrplats där jag kunde stå ute när jag passerade Vaxholm och Stegesund (bland annat). Radar är också en bra uppfinning. Allt är också klart med Sjöassistans, jag är numera en officiell resurs åt dem. Det känns himla kul. För att kunna vara till maximal hjälp för dem har jag idag valt att investera i en AIS-transciever (så att de ska kunna se var jag är hela tiden) vilket inte var direkt superbilligt. Nåja, friskt vågat och så vidare. Klart föröver! Akterdäcket rensat. Farmor har stenkoll!

Viktigt att tänka på är att du, när du köper något, ingår ett avtal med försäljaren (enligt konsumentköplagen). Får du problem med varan du köpt är det hos säljaren du ska reklamera produkten (vilket kan handla om ett garantiåtagande). Eventuella återkallelser, alltså från tillverkaren där man exempelvis byter ut en felaktig del på i ditt fall motorn, ska ofta gå genom återförsäljaren. Jag vet inte var prispressarna/båtcompaniet köper sina motorer men om de inte köpts genom generalagenten (KGK i detta fall) kan det bli problem vid en eventuell återkallelse/kampanj. KGK tar ju av naturliga skäl inget ansvar för motorer man själva inte importerat (märk väl att KGK är en fristående importör, inte som exempelvis Yamaha vars svenska representant är en del av Yamaha-koncernen). Alltså kommer återförsäljaren i sin tur behöva ombesörja detta på egen bekostnad, vilket han ju knappast lär vilja göra om att han fyndat ett restparti motorer i Malaysia. OBS att detta enbart är en hypotes! Dessutom, om du köper en motor av en återförsäljare från en svensk importör så kommer du att bli kontaktad av dem om det är en återkallelse, något du inte blir om motorn kommer från utlandet. Jag vet att Suzuki bytte motorblock på några motorer för ett tag sedan, säkerligen på goda grunder. Hur mycket tror du en sådan motor som INTE fått blocket bytt är värd på andrahandsmarknaden? Att handla så kallad gråimport kan vara en god affär, jag säger inte annat. Men det är är mycket som ska vägas in när beslutet fattas, prislappen är bara en del av många.

Ett tillägg till ovanstående: En bra tumregel när det gäller lanternor är att man väjer om för allt som inte ser ut som vanligt (läs; många lampor/julgran). På samma sätt kan man förhålla sig till dagersignaler; om fartyget man ta ska ställning till för en dagersignal – väj. Med andra ord skulle det inte kräva så fasligt mycket nautisk kompetens för att ett dagersignalsystem skulle fungera.

Jag ropade inte på hjälp eftersom jag inte behövde någon hjälp. Jag var (temporärt) manöverofärdig vilket inte per definition är ett nödläge. Däremot hade det ju kunnat utvecklats till det, inte minst på grund av nämnda seglare. För att utveckla mina synpunkter på dagersignaler ytterligare: Motordrivna fartyg har aldrig dagersignaler efter de alltid har väjningsplikt, således är de enkla att förhålla sig till. På samma sätt har segeldrivna fartyg inte heller dagersignaler. Anledningen till att dagersignaler existerar är att det finns omständigheter som gör att de normala väjningsreglerna sätts ur spel – det handlar alltså ytterst om att visa för annan trafik att man av en eller annan orsak inte är antingen ett motordrivet eller ett segeldrivet fartyg på väg. De flesta (alla utom Sverige? – jag vet inte) IMO-länder har krav på dagersignaler på alla fartyg, inte bara skepp. Med tanke på hur många båtar vi har i Sverige, och med tanke på hur krävande våra skärgårdar är att navigera i, tycker jag att det är konstigt att det inte är ett krav även här. Jag vill påstå att ett snudd på oändligt antal frågetecken skulle kunna rätas ut om alla förde dagersignaler och om alla förstod dem.

Ett exempel från i somras. Jag gick i farleden från Grinda och österut i Stockholms skärgård. I höjd med Gällnö stannade motorn (visade sig bero på tändspolen) och jag blev liggande mitt i farleden. Ett antal segelbåtar blängde argt och några markerade sitt missnöje över att jag inte flyttade på mig genom att dels passera på mycket litet avstånd samt att peka med det berömda fingret. Till saken hör att ett Poker Run passerade just då, vilket inte var så kul med alla ungar i båten eftersom man ogärna vill bli rammad av en övervattenstorped i 80 knop, varför nämnda seglare säkert trodde att motorbåtsidioten bara okynnesdrev för att titta på tävlingen. Hade jag haft möjlighet att signalera att jag var manöverofärdig, och hade segelbåtsskepparna förstått vad signalen betydde, hade livet varit betydligt enklare för oss alla.

Jag anser det ganska självklart. Om det vore krav på dagersignaler för alla skulle alla därmed också dels förstå vad de olika signalerna betydde men också att det över huvud taget fanns. Då skulle vi slippa förmodade kontroverser mellan de som felaktigt tror sig ha rätt till väg och de som för dagersignal för ex. begränsad manöverförmåga och hämmad av sitt djupgående.

I princip utgår den ifrån att fartyg under 20 meter ska hålla undan för större fartyg i trång farled, oavsett typ av framdrivning. Som referens kan man med trång farled kan man i princip inräkna hela Stockholms skärgård, även om det mig veterligt inte finns någon exakt definition.

Dagersignaler överlag är inte så dumt över huvud taget. Tycker det är lite konstigt att båtar är undantagna från det kravet i Sverige. Hade vi krav på dagersignaler skulle det per automatik medföra att fler förstod att det dels finns något som heter dagersignal men också vad de betyder. Det skulle nog ge upphov till färre missförstånd och incidenter mellan tung trafik som kan vara hämmad av djupgående eller med begränsad manöverförmåga om segelbåten – som ju normalt har rätten på sin sida – visste vad respektive dagersignal betydde och framför allt vad som förväntades av dem ur ett väjningspliktshänseende. Som det är nu tror jag att lejonparten av båtförarna inte ens känner till 20-metersgränsen. En segelbåt med motor räknas för övrigt bara som motorbåt om motorn bidrar till framdrivningen. Att enbart ha motorn igång för att ladda batterier eller vadsomhelst medför inte att segelbåten blir att betrakta som en motorbåt med avseende på väjningsregler etc.

Jag satte 2x60 watt solpanel och en MPPT-regulator i mn förra båt. Tyvärr visade det sig att just MPPT-regulatorerna har (kan ha?) den oönskade benägenheten att störa ut radion. Jag vet inte om alla är så men något att tänka på vid dels val av regulator men också placeringen (här antar jag att störningarna är i form av strålning, är det brus i laddkablarna är det ju kört oavsett var man placerar regulatorn).

AD41P från 1998. Vet ej om slangen bytts någon gång.

Var inte rädd för gasol i onödan, så länge du ALLTID stänger kranen när du använt spis/värme behöver du ALDRIG oroa dig. Och gas luktar apa så du märker om det läcker. Spritkök är i min mening mycket värre. De sotar, är lömska för man ser inte att de är "på" och det är slabbigt att fylla på. Och spritdunken ska du också förvara någonstans. Bensin behöver du inte heller vara rädd för. Se till att fläkten fungerar, ha koll på slangarna och var soppakran finns så är det lugnt.

Jag ska byta min slang, har också 290 (DP-E), i vinter men har inte fattat hur det ser ut – trångt som dalen bakom/runt min motor så jag har inte helt lätt att se efter. Förstår jag det rätt så har slangen en krage/kant som kläms mot skölden när man drar fast stosen på insidan av skölden, det är därför man trär genom slangen från insidan. Korrekt? Vad är det som är gjort av plast på en nyare variant? Stosen/den inte slangen/svanhalsen/eller? En bild säger som vanligt mer än 1000 ord...

Vilket utblås från värmaren går var? Jag har för mig att det ena (övre?) ger en större andel luft och värme än det andra. Kolla i manualen och skifta vid behov.

Enligt dessa är det 65 hk max. http://www.baadgalleri.dk/forum/generel-diskussion/20009-saturn_410_sport_hvor_stor_motor

Behövs inte för skyddsgas såvitt jag vet. Det är ju en aning värre med syre eller acetylen.

Eller köp en separat nivågivare och koppla in, ett enkelt ingrepp som ju inte behöver göras direkt vid pumpen utan där kablarna är mer lättåtkomliga. Att placera den borde inte vara alltför svårt, de är ju rätt små.