gladius

Lugna dig du. Din dag kommer säker. Även om du skulle höra till den hyperförsiktiga typen som aldrig vågar sig utanför utprickade leder. En dag skiter det sig helt. Seglade mellan östra sidan av Hirda till Lista på Norges sydkust med min havsfidra. Det var en del sjögång. Plötsligt lossnade spinnakerbommen ur sitt transportläge längs ena vantet och träffade mig i huvudet. Av en ganska dum anledning hade jag inte fått den att greppa in ordentligt i övre fästet. ovanifrån.jpg Bärgade bomen. Seglade in i Listas ytterhamn. Tog ner och beslog seglen. Började att gå den trånga, krokiga och tätprickade leden in i. Vaknade till att gick på en stor kullersten ganska långt från den utprickade rännan in. Hade antagligen tuppat av. När jag tagit mig in i innerhamnen låg jag kvar med huvudvärk i ett par dar. LISTA.PNG Jo jag är inte märkvärdigare än att jag kan ana en framtida grundstötning. kanske även utan att behövas slås medvetslös av spinnakerbommen :-). Jag litar dock tills dess det händer på sjökortet och min precisa och exakta navigering :-). Inser med ödmjukhet dock att jag förr eller senare kommer att erfara det erfarna seglare före mig erfarit: att misstag görs antingen av mig själv eller av någon annan (kanske sjökortsritare) som innebär att även jag kommer att gå på grund. När detta tillfälle inträffar (helst senare än snart) eller kanske just snart än senare (så man är av med den skiten) så förlitar jag mig på min stabila och överdimensionerande 70-talsbåt håller både tätt och tyst om denna fadäs. Med all ödmjuk respekt till alla er som redan gått på grund Thomas S

Hej Curt! Nej jag har inte gått på grund (ännu). Jag har bara seglat fyra säsonger och förväntar mig endast att få grundkänning när jag ska tuffa in i någon okänd naturhamn i sakta mak med motordrift. Inbillar mig att jag ska kunna hålla god koll på sjökortet när jag bara far fram med ca 5 knop på havet. Seglar numera en Albin Vigg och om (eller när) en eventuell rejäl grunstötning skulle inträffa så skulle jag dock förlita mig på att min båt skulle klara av det utan att få allvarligare skador. Mest rädd skulle jag nog vara att någon i båten skulle skada sig. Jag förväntar mig i en sån situation att kölen sitter kvar, Att inga omfattande skador skulle ske och naturligtvis (med en så kraftigt byggd 70-tals båt som Albin Viggen) att botten håller. Endast kosmetiska skador förväntas av mig om oturen skulle vara framme. mvh Thomas S

Skepp o hoj! Som en stolt ägare av en Albin Viggen med en nymonterad toalettlösning med en 40 liters tank till nästa säsong har jag en fråga: Hur många dygn räcker normalt en 40 liters hålltank för två personer med normala magar? Med vänlig hälsning Gladius

Halloj! Man kan visst dra åt kölbultarna på en Viggenbåt. Gå med i klubben och köp de tekniska tipsen så kan du se hur man kan göra det. Inte helt jätte enkelt men det går. Mvh gladius

Varför inte koppla spolvattenintaget till toan från septitanken? Då får man ju ett slutet system med maximal återvinning! :) En skämtsam Gladius

Jag håller med dig Peter_K! Det skulle jag aldrig göra heller och tänker inte göra det heller. Jag tänker använda min vattentank till ENBART toa-spolning. Jag har aldrig använt den till färskvatten utan använder istället mindre dunkar med vatten när jag är ute och seglar. Det blir godare, fräschare och lättstuvat. Med vänlig hälsning Gladius

Planerar faktiskt att använda tanken för färskvatten til toa-lösningen. Ett hål mindre i båten att oroa sig för och ett användningsområde som den annars tomma vattentanken kan uppfylla. Dessutom är man säkrare på att vattnet inte innehåller "skräp" som sjövatten kan innehålla. Vattentanken rymmer mer än septitanken så det finns ingen risk att spolvattnet tar slut innan septitaken är full. Grunnar på om jag ska investera i en tankmätare eller om det är billigare och enklar om man kan använda en handhållen IR-termometer för att hitta nivån i septitanken. mvh Gladius

Halloj! Jag har köpt en manuell spoltoa och en septitank på 40 liter. Utrymme fixat och förberett men grejorna är ännu inte på plats. Arbetet avstannat under vintern men ska påbörjas i vår. Under denna ofrivilliga paus så funderar jag på hur ett toabesök kommer att gå till. Jag har aldrig använt en båttoalett! Har förstått att man inte bör spola ned eller upp toapapper, beroende på var septitanken sitter (jag kommer att spola upp) , för att toapapper kan orsaka stopp i systemet. Stämmer det? Eller gäller detta bara vanligt toapapper och INTE det speciella (dyra) upplösningsbara pappret. Känns inte helt 100 om man måste hantera skitpapper utanför det dyra system som man bygger. Hur går processen till? Ska man pumpa in vatten i toan innan? Eller ska man pumpa in vatten efter och sedan pumpa allt till septitanken? Andra tips och råd mottages tacksamt. Känns som en dum fråga men jag har faktiskt inte hittat någon bra beskrivning. Kanske fattades det en manual till just min toa eller kanske det fattas ett antal hjärnceller i min skalle. Detta är ju egentligen en skitsak som inte borde behöva någon instruktion jag har ju gjort detta i hela mitt liv men ännu inte i en båttoa och jag vet faktiskt inte om jag ser fram emot att testa heller :-) Med vänlig hälsning Gladius

Här är en historia som lär vara sann. Den franske kungen lät skicka ett telegram till ett fängelse där en fånge skulle avrättas: Avrätta. Inte vänta tills jag kommer. Fången blev avrättad fast vad kungen menade var: Avrätta inte. Vänta tills jag kommer. Placering av punkter och kommatecken kan alltså vara livsavgörande. Telegrafistens fel blev livsavgörande . Med vänlig hälsning Thomas S

Hej Fenan! Grattis till Viggenbåten! Jag har själv en Albin Viggen sedan drygt ett år tillbaka. Det Hasse_o skriver stämmer bra. Om man har diskhons skrovventil öppen så kommer det att finnas vatten i slangen till diskhon lika högt upp som vattennivån går. Viktigt med dubbla slanklämmor där slangen går på skrovgenomföringen eller ventilen, precis som Hasse_O skriver. Om du har original eller gammal variant av avstängningsventil, den med ratt, rekommenderar jag dig att byta ut den. Min avstängningsventil började läcka i somras så jag fick stänga den och packa in den i expoxi. Det fungerade bra utan avlopp, en hink som man sedan tömmer överbord fungerar väldigt bra det med. Överhuvudtaget så tycker jag man allvarligt kan fundera över om man behöver så mycket hål i båten för avlopp och vatten. En hink för att ta upp vatten eller kasta ut vatten är ju väldigt enkelt, i alla fall i en liten båt som Viggen. Om du inte redan är med i Viggenklubben så rekommenderar jag varmt ett medlemskap i en av få kvarvarande aktiva båtklubbar. Viggenklubben har en drygt 40 års erfarenhetsbank i form av tekniska tips som är värd varenda medlemskrona. Dessutom ordnas träffar både med social inriktning och med kunskapshöjande inriktning. Med vänlig hälsning Thomas S

Köpte en 25 kg's säck på Granngården men upptäckte när jag kom hem att jag hade köpt natriumklorid. Nu har jag tösalt så det räcker i många många år. :-)

För mig var valet av båt lätt. Jag bor i Stokholmsområdet och där är det väldigt ont om båtplatser. Enda möjligheten till att få en båtplats i närområdet var att satsa på en smal båt med litet djupgående. En större båt med de bekvämligheter man kanske egentligen eftersträvar innebär ett köande på mellan 6-7 år. Jag skaffade just en Albin Viggen. 24 fot, 2,24 m bred och 1,10 m djup. Ingen ståhöjd och lite trångt att montera in en spoltoa men jag kan komma ut i skärgården nu och inte om 7 år. mvh Thomas S

Hej! Tack för svaren! Jag hade faktiskt helt missat att det fanns T-rör och L-rör att köpa i båttillbehörsbutiker. Nu känns det lite mer överkomligt att dra 38mm septislang. Kanske det trots allt blir en elektrisk toa, 25 mm är ju enklare men det känns inte bra i magen att vara beroende av ström om man behöver behöver göra ifrån sig. För och nackdelar som med det mesta. Det blir till att fundera ett tag till. mvh Thomas S

Halloj båtvänner! Jag mäter, skissar och funderar på att bygga en bekväm toalettlösning i min segelbåt. (Nåja så bekväm som det går i en 24-fots Albin Viggen). Tänker offra en av förpikskojerna genom att korta av den ca 30 cm och även ta bort garderoben och därmed få plats med ett litet toalettrum. Det blir inte stort men det verkar som om det trots allt skulle kunna fungera. En sak jag dock inte förstår och inte heller hittar någon förklaring på trots ett idogt googlande är hur mycket plats sanitetsslangen tar när man ska ansluta den till septitanken och toaletten. I någon produktbeskrivning står det att läsa att böjradien är ca 160 mm på aktuell septislang men vad innebär det? Betyder det att jag kan böja slangen 180 grader och då blir 'hela' böjen 160 mm eller betyder det att en 90 graders böj blir 160 mm? Jag har varit på b-tema och känt på deras septislang och inser att jag knappas kan installera den tank jag tänkte mig i alla fall om jag ska ansluta en septislang direkt på tanken. En tank med bredden 50 cm kommer nog att ta minst 70 cm utrymme med monterad slang och då räcker inte mitt lilla utrymme till! Jag har sett (här på maringuiden??) bild på någon som dragit toarör av metall/koppar med färdiga krökar mm men jag kan inte hitta några sådana kopplingar eller rör som verkar kunna passa en båt-toalösning vare sig i båtbutiker eller på nätet. Alla tips och råd mottages tacksamt. Med vänlig hälsning Thomas S

Hej! Tack för alla bra tips! Trots en hel del surfande så blev jag mycket klokare av era svar. "Lost wax" sättet verkar bra jag tror jag testar den metoden. oron för ev. lukt ifrån en plastad tank verkar överdriven = min tolkning nu. Jag känner mig ganska säker på att fortsätta i spåret att plasta en egen tank. Med vänlig hälsning Thomas S

Hej! Ja jag har hört det också men också motsatsen. har läst forumsvar där personer har byggt egen septitank och inte haft någon lukt. Har för mig att det skrevs att det var viktigt att måla med topcoat eller något liknande. Man plastar ju igen hål i plastbåtar med t.ex epoxi och det blir ju tätt. Fast kanske det luktar hav genom skrovet men det är å andra sidan en angenäm lukt. Skulle vara kul och få ett svar från någon som kan ge ett vetenskapligt svar på skillnaden mellan olika plaster och varför någon plast skulle släppa igenom mer lukt/odör än någon annan. Med vänlig hälsning Thomas S

Halloj! Ett vinterprojekt som jag planerar är att bygga en specialanpassad septitank. Min båt, Albin Viggen, har inget bra utrymme för att montera in en standard septitank så jag funderar på att plasta till en sådan själv. Hur svårt kan det va? Jag är inte helt ovan vid plastning, har plastat igen hål efter skrovgenomföringar (som dessutom verkar vara helt täta och hålla i alla fall mer än en säsong). Har också byggt ett nytt roder som jag plastade. En septitank känns en aning svårare. Duger polyester eller måste jag använda epoxi? Vad ska jag tänka på? Vilka misstag bör jag undvika? All erfarenhet som finns hos er därute vill jag ta del av! Eller är det bättre att krypa till korset och låta en smed svetsa ihop en måttanpassad tank i rostfritt. Känns inte lika kul men kanske är det den enkla och bästa lösningen. Kom med tips! Med vänlig hälsning Thomas S

Halloj! Jag tycker idéen med att kunna nödtömma portapottin i annat kärl är bra! Själv har jag en av de minsta portapottisar (10 liter) eftersom jag inte får plats med någon större i min båt (Albin Viggen). Nu har jag aldrig råkat ut för att portapottin blivit full men en vacker eller dålig dag kan det nog hända. Ska fundera på att ha ett nödkärl av något slag i båten (har ganska mycket plats under sittbrunnen). Annars är väl ett alternativ att nödtömma i sjön men det är ju inte direkt trevligt och kanske även direkt olagligt, vad vet jag men nöden kanske inte har någon lag??? Jag föredrar nog trots allt en portapottilösning i min båt och för mina behov. En hålltank och extra genomföringar, ventiler , luftning, sugtömmningssystem, diffusionstäta och styva slangar, slangklämmor mm mm skapar nog på både kort och lång sikt mer bekymmer och problem än en portapottilösning, i alla fall om man som jag inte är ute mer än ett par dar i sträck. Dessutom blev jag vid första tömmningen glatt överraskad över hur enkelt, smidigt och inte-ett-dugg-otäckt det var att tömma portapottin. Se-gla-ut i en Viggen Thomas S

Hej Mauricio! Känner igen mig i din fråga. Jag har själv ungefär lika stor erfarenhet som du. Jag har seglat en liten Alacrity 19 i 4 år och 2014 är första året med en något större båt, en Albin Viggen 23 fotare. Det är stor skillnad i hur en större båt är att hantera i trängre situationer. Min Viggen är förmodligen helt säkert betydligt enklare att hantera än din Semona 30 men jag förstår hur du känner det. Mitt enkla råd är att ge dig ut! Prova! Du kan inte lära dig om du inte vågar! Självklart kan du tämligen enkelt lära dig hantera din nya båt! Många andra har ju lärt sig och alla har ju varit nybörjare i början. Ta det lugnt och sakta men våga testa! Du kommer att bli supernöjd med dig själv när du upptäcker att det var trots allt inte så svårt som du först trodde. Lycka till önskar Thomas S

Hej Mackey! Tack för tipsen från dig och alla andra visa och kunniga seglare. Nu har jag fått många bra förslag på vad som kan vara orsaken till min fundering. Nästa gång jag är vid båten ska tumstocken med och jag kommer att ha lite mätjobb att göra. Det ska bli kul och se om jag hittar någon orsak. Tack alla! Med vänlig hälsning Thomas S

Jag gissar (Hoppas) att att han med "lodat" menar att han har mätt den mot fasta punkter på båten. Själv använder jag spinakerfallet och mäter mot röstjärnen för att få masten rak. Hej Janken! Tyvärr lodade jag masten mot vattenytan! (Lät storfallet hänga med en tyngd. Ny vet jag att detta inte betyder att masten står rakt i förhållande till båten. Jag ska använda din metod nästa gång jag tittar till båten :-) Med vänlig hälsning Thomas S

Hej Pseudonym! Bra tips! Detta ska jag kolla upp när båten kommer upp på land! Men vad göra om det är olikheter? Med vänlig hälsning Thomas S

Hej Peter! Masten står rakt! Jag trimmer egentligen inte seglen sådär något vidare. Storseglet behåller samma skotning när jag byter bog i alla fall initialt. Justerar sedan skotningen beroende på hur vinden vrider eller i vilken riktning jag seglar. Rent generellt så tror jag jag skotar storseglet lika (illa) vid styrbord som babords halsar. Focken trimmar jag nästan inte alls vid kryss. Jag drar den så tight jag kan beroende på vanten. Själva skorpunkten har jag ingen riktig kläm på, ännu, men den är lika för focken oavsett sida och storsegelskotpunkten sitter i mitten, den har jag ännu inte börjar justera:-) Med vänlig hälsning Thomas S

Nej jag tror inte det. Jag väger numera efter att ha kört 5:2 i ett år 74 kg och min fru väger väl ca 57 kg. Vi sitter förhoppningsvis rätt placerade i båten, På den sida som är högst upp:-). Nää, en bättre förklaring önskar jag mig. Kan det vara så att båten är ojämnt lastad? Motorn sitter mer åt babord än styrbord, ett batteri på styrbords sida, ca 30 liter bensin på babords sida men allt annat enligt mitt tycke jämnt fördelat. Med vänlig hälsning Thomas S

Halloj! Nyss hemkommen från den första längre seglingsturen med övernattning. Bra fart med kraftiga vindar toppade 6,5 knop med en Albin Viggen. Seglade med fock och stor (andra dagen intaget första rev). Seglatsen var Åkersberga - Ingmarsö tor. Totalt ca 35 sjömil, fågelvägen. Vi fick dock kryssa sista halvan hem. Nu till min fråga: Min Albin Viggen beter sig olika om jag seglar för styrbords eller babords halsar. När jag seglar för styrbordshalsar så är båten lovgirig och tung på rodret. Vid babordshalsar går hon betydligt lättare på rodret och är mycket mer neutral. Min rigg är ordentligt uppspänd och i år har jag dessutom tagit hjälp av min nyinköpta vajert så jag har god koll på riggspänningen. Masten står rakt, jag har lodat med storfallet. Masten något böjd bakåt, inte mycket men en aning, vilket jag förstått ska vara bra även för en mastheadriggad båt. Seglen jag använde var inte original men ganska gamla och ganska ok. Jag har inte kunnat se något konstigt med kölen eller rodret. Säg mig nu ni vise män; Vad kan detta bero på? Med vänlig hälsning Thomas Svärd