iskall

På blocket brukar det finnas gott om firmor som säljer chip till båtmotorer och utlovar i många fall 50-100 hästar effektökning. Utan turbo givetvis.

I bilvärlden gäller tumregeln att chippning av sugmotorer ej är värt besväret, eftersom effektökningen ofta uteblir. Om inte din motor delar väsentlig hårdvara med en starkare motor i samma serie vågar jag påstå att det inte finns mycket att göra.

Jag ska se vad den heter. Det är Volvo Pentas färg. Burken är nog 15-20 år gammal.

Jag använder en giftfärg som är som klarlack och sprutar över allt som är under vattenytan, drev, prop, trimplan givare osv. Tog upp båten för nån vecka sen och allt såg ut som när jag stoppade i det. Ligger på västkusten.

Du generaliserar lite för mycket, och jag anser att du använder fel grejer. Har inte hört talas om någon som använder självpolerande färg på drevet. Självpolerande är för segelbåtar och snipor. Skaffa riktigt färg till nästa säsong, så slipper du eländet.

Mer info krävs. Menar du propelleraxeln eller veven? Vilken motor menar du? Det finns både höger och vänsterroterande axlar vid dubbemontage. Det finns ingen lag som tillverkarna måste gå efter, så det är inte samma på alla!

Det är tydligt att båten har en hög tyngdpunkt. Känns den rank? Hur är båten inredd?

Konstigt att du inte fått några svar. För att reda ut några av dina funderingar: Dupropp är alltså två motroterande propellrar på samma axel. Fördelarna är bland mindre risk för kavitation och att du slipper en roterande propellers sidledssträvan. Självklart ger det också bättre grepp vid acceleration, men greppet är ju inte ditt problem. Stålpropeller sviktar mindre (ibland inte alls) än en alupropeller. Detta kan förbättra accelerationen. Kan vara svårt att hitta stålpropellrar till äldre VP-drev. En annan nackdel är att en stålpropeller inte ger med sig vid grundkänning, vilket gör att drev/axel skadas i större utsträckning. Förenklat kan man säga att ju fler blad du har, desto med grepp, men sämre fart. Du ska nog hålla dig till trebladigt. Beroende på användningen av båten skulle jag försökt hitta den propeller som gör att jag kommer upp på bärplanen precis. I och med att båten går så mycket lättare när den väl kommit upp så behöver du en hög stigning där. Hur fort går båten, och vid vilket varvtal?

Oj! Gör folk det?

Är rätt säker på att det sitter ett filter under det runda svarta pumplocket med stosen på.

Sannolikt sitter det redan ett integrerat filter i din soppapump. Kan vara svårt att se om man inte vet var man ska leta. Prova du med ett filter, men var beredd på att ett ytterliggare filter kan bromsa flödet med gångproblem som följd.

Det låter lite långsamt. Hur ser din botten ut?

Konstruktionsmässigt är det ingen större skillnad på dreven du räknar upp. Sen finns det ju flera varianter med DP och powertrim osv. Knuten har ju en gräns för hur mycket den kan vinklas utan att skadas. Om du tittar på hur mycket du kan svänga drevet så får du en fingervisning. Det handlar ju om att använda insidan huvudet när man gör detta. Axeln/stången som tiltar drevet (antar att det är samma konstruktion med gängad axel som på senare vp-drev) är ju inte så kraftig, men klarar tomgång. En annan sak man ska komma ihåg är att inte slå i backen med drevet upptiltat. Då flyger drevet upp och knuten går.

Klassiskt problem för alla som kört eka/gummibåt/jolle ensam. Här är två lösningar som kan fungera: Sandsäck i fören. Skaffa en rorkultsförlängare och sitt på mittoften och kör. Angående riggvinkeln så får du prova dig fram. Nedersta läget borde snabbast få upp båten i plan medan yttersta läget sannolikt ger högst toppfart.

1: Nej, det ska inte sitta något luftfilter på din motor. 2: När man chokar så ska lufttillförseln strypas, så att motorn suger i sig mer bränsle. Nu vet jag inte hur knappen är utformad, men jag kan hålla med om det låter lite bakvänt. Du är säker på att intryckt läge är normalläge? 3: Dör motorn om du inte chokar, även när den är varm?

Att det kan göra STOR skillnad i både förbrukning och hastighet med beväxt botten, är ju redan avklarat i tråden. Jag måste bara fråga er som får beväxning: Vad använder ni för bottenfärg egentligen? Ni köper väl inte dyngan i båthandeln? Med riktig färg slipper man ens att tänka på beväxningsproblemet, med allt vad det innebär. Nu vill jag inte låta onödigt hård mot trådskaparen, men att lägga i en båt i saltvatten utan att veta att bottenfärgen är ok är faktiskt ganska dumt. Senast ändrad av iskall | 09 augusti 2009 | 21:20

Har sett att det jag kallar hydrofoil ibland kallas för trimfena. Trimfena kallar jag fenan som sitter under antikavitationsplattan, bakom propellern. Alltså den som man kan ställa för att motverka sidledseffekten av en snurrande propeller. Lite förvirrande ibland Min erfarenhet på en mindre rib är kavitation i svängar. Tyckte inte att den planade snabbare. Dom åkte av rätt fort igen. Passade kanske inte båttypen i det fallet. Annars är väl det klassiska svaret att hade det varit fördelaktigt hade vi nog sett det originalmonterat på en och annan utombordare/drev. Senast ändrad av iskall | 05 augusti 2009 | 01:18

Inte helt enkelt att se i den vinkeln. Spontant tycker jag att det ser ut som att båten är byggd för långrigg. Du borde kunna se själv enkelt om du fäller ned motorn. Antikavitationsplattan är alltså plattan som sitter precis ovanför propellern. Grundregeln är att den ska vara i linje med skrovets lägsta punkt. Skulle det vara så att din båt är byggd för kortrigg så är din antikavitationsplatta ca 10 cm under båtens lägsta punkt. Du kan inte missa detta, med andra ord.

Oj. Om det är lång rigg på motorn, men det ska vara kort, så tappar du en massa fart. Hur sitter antikavitationsplattan i förhållande till kölen? Dessa ska vara i linje.

Du har redan givaren, menar du? Det är nog svårt att hitta ett instrument som lirar ihop med din givare om du inte vet märke.

Ang. Hydrofoil så har jag själv dåliga erfarenheter. Problem med kavitation mm. Jag är medveten om att det jag skriver nu inte är till någon hjälp, men om du/ni vill åka vattenskidor på ett vettigt sätt så bör du nog ha starkare motor än 30 hk.

Det är olika standarder på instrumenten i USA och Europa. Det brukar bli inverterad funktion om man använder fel. Har du en amerikansk båt så har du förmodligen en Europeisk tankmätare, och vice versa.

Bra initiativ att själv börja skruva med din motor. Förutom att du sparar pengar så ökar du chanser att på egen hand avhjälpa problem på sjön. När det gäller impellern finns det många uppfattningar om när den ska bytas. Vissa byter inför varje säsong, medan andra besiktigar impellern i samband med vårrustningen. Impellern är en sån del som påverkas både av gångtimmar och tidens tand. Jag är inte bekant med just din motor, men impellern sitter sannolikt i riggen. Du kanske kan hitta en verkstadshandbok? Annars kan du leta sprängskisser på nätet. Någon här vet säkert annars. Känn på impellern om den känns mjuk och följsam. Ta ut impellern och kolla hur impellerbladen beter sig. Är de spänstiga och vill räta ut sig är impellern säkert ok. Saknas det bitar eller om den börjar kännas torr och hård börjar den ge sig. Själva bytet brukar vara enkelt. Tänk på att fetta in den nya impellern innan du sätter tillbaka den så att den inte går torr innan den börjar suga vatten. Jag använder själv vaselin. Lycka till!

Bra gjort! Man hjälps åt på sjön. Det har du igen en annan gång.

Antagligen för långt ner? Det kommer bli dyrt för dig att hissa och köpa propellrar på måfå. Ligger antikavitationsplattan i höjd med skrovets lägsta punkt? Ut och mät för bövelen!