Eventuellt specialbygge av roddbåt/snurrebåt

[heimlaga 179]

Jag börjar inse att min stora motorsnipa inte passar in i mitt liv så som livet har blivit. Därför står snipan kvar under ett provisoriskt plåttak i ändan av vårt skogsskifte. 

Om jag rent objektivt analyserar mitt båtbehov och mina resurser så hamnar jag på någonting helt annorlunda:

1. Båten måste gå att ro bekvämt relativt långa sträckor. Antingen med ett eller två par åror. Jag har en gammal ryggskada som verkar fortsätta kräva roddträning i många år framåt. Därför skall båten vara bekväm att ro ensam. Emellanåt är någon annan med och tränar och då är det bra att kunna ro med två par åror.

2. Båten måste gå att köra med en liten motor i bränslesnål deplacementfart.

3. Båten måste gå enkelt att dra upp på land efter varje användning.

4. Båten måste bära minst tre gärna fyra vuxna i fint väder

5. Båten måste vara mycket sjöduglig och klara kort krabb korsande sjögång. Annars blir det alltför få dagar i året som både tiden och vädret tillåter båtliv.

6. Båten måste vara tillräckligt stabil för att man skall kunna stå och lägga ut nät.

7. Det skall rymmas två nättunnor i bonkan.

8. Båten måste vara lättskött

 

De senaste två åren har jag litet smått hållit utkik efter en lämplig båt för rimliga pengar men någonting sådant finns inte på marknaden. Behoven styr ju skrovformen. Alla seriebyggda plastbåtar som jag har sett har en skrovform som uppenbart är tänkt för annorlunda behov.

- Jag vill ha rejält höga och utsvängda bogar så båten klarar att köras med motor i krabb sjögång utan att den dyker och tar vatten över fören.

-Jag vill ha relativt mycket resning i första bordet så båten inte rullar och är kursstabil när man ror

-Jag vill ha låga sidor midskepps så man kan ro effektivt

-Jag vill ha gaveln så gott som helt ovanför vattenytan. Första bordet måste ansluta till någon slags bakstam/akterstäv så att båten släpper vattnet bra vid rodd och så båten blir kursstabil. Samtidigt som det behöver finnas en gavel för en liten utombordsmotor på 3 hästar eller däromkring.

-Jag vill ha största buken ungefär midskepps. Så att båten går att ro kontrollerat i sjögång.

-Jag vill ha durken så lågt som möjligt för att få lastkapacitet i bonkan.

-För att kunna ro bekvämt med ett eller två par åror blir längden 16-17 fot.

-För att vara lättrodd skall båten vara relativt smal.

Någon sådan båt finns inte att köpa för rimliga pengar efter vad det verkar. Konstigt nog.

 

Det skulle inte vara hela världen att bygga en sådan båt av trä på klink. Jag har redan bordvirke och naturvuxna vränger och nästan kvistfria underväxta sudband  fördigt sågade och torkade i lager. Bara framstammen (förstäven), kölen och ännu några underväxta smågranar till basade spant borde huggas. Nackdelen är att en träbåt fordrar för mycket skötsel. Därför får vi avskriva den tanken.

 

I vintras kom jag äntligen över en 16 fots båt som någotsånär uppfyller kravlistan gällande skrovformen. Gustav Sandkvist byggde den enligt ögonmått i Österhankmo på 1950-talet. Trävirket är ruttet och så är den tunt plastad utanpå. Ingenting att reparera. Men skrovformen är ungefär rätt. Någon har satt dit en extra lösköl när de använde den som segelbåt men om man skruvar loss löskölen får man ungefär den skrovformen som jag vill ha. 

Vad skulle det innebära att gjuta av vraket för att få en ny plastbåt med samma skrovform? 

Hur mycket arbete?

Materialkostnader?

"Faderullan" gjorde ju någonting liknande för några år sedan.

 

 

 

 

 

 

Redigerad 11 Maj av heimlaga

[Mercury_44XS 762]

5 timmar sedan skrev heimlaga:

Vad skulle det innebära att gjuta av vraket för att få en ny plastbåt med samma skrovform? 

Hur mycket arbete?

Materialkostnader?

Jag har gjort några formar av både träbåtar och plastbåtar som har varit för dåligt skick att räddas men de har haft sjöegenskaper som varit så pass bra att det varit värt att göra det.

Man börjar med att göra en plugg av den gamla båten som innebär många, många timmars arbete med spackling och slipning får att få bort alla ojämnheter och dessutom skall man göra en plan kant runt hela ässingen som ska ska en käl med en viss radie. När man är nöjd med finishen så målar man topcoat på pluggen och våtslipar samt polerar till man får en spegelblank yta.

Hur många timmar detta tar beror på ursprungliga båtens skick och storlek men en mindre båt i bra skick kan ta mellan 40—50 timmar innan färdig plugg men brukar ta längre tid än vad man tror.

På pluggen gör man sedan en honform som man sedan kan använda till att gjuta den slutliga båten i, honformen skall förstärkas med stringers och stå i en vagga, detta arbete kan ta nästan lika lång tid som själva pluggen. Svårt att säga exakt arbetstid men räkna med minst 100 timmar innan formen är klar att använda.

 

Materialkostnad? Vågar inte ens gissa men det går åt mycket av allt...

 

Det är nog både billigare och mindre slitsamt att leta upp en färdig båt med motor och jag tror att du är ute efter vad man brukar kalla forsbåt eller något sånt.

Det finns några Finska tillverkare som t.ex Suvi, Lami och Lohi som gör/har gjort såna här modeller i längd mellan 4,5—5 m som går både att ro snabbt och köra med ganska liten motorstyrka och vissa av dessa är s.k. Double scullers, d.v.s. man kan ro 2 personer samtidigt och kan komma upp i bra fart.

 

Crescent har en modell som heter 470 "Lången", kolla in den också. Den är nog lite bredare än vad de andra modellerna är men ändå lättrodd och kräver 4—6 hk motor för lagom marschfart utan att behöva dra på full gas. Ju större motor desto lägre varvtal för samma fart..

 

Man kan ju ro med vanliga modeller som t.ex. Uttern 470, Crescent 465 och Ryds 460 med de är mer tungrodda då skrovet är avsett för högre farter och de är bredare i förhållande till längden.

 

//Pär

 

Redigerad 12 Maj av Mercury_44XS

[heimlaga 179]

De finska insjöbåtarna är uteslutna (Suvi och Lami och Lohi och andra). Första borden är för mycket utlagda så bottnen är för flat. Dessutom är översta borden för litet utlagda i bogarna. Det gör dem direkt livsfarliga i våra lokala sjöförhållanden om man inte väntar på en finvädersdag. De är gjorda för mera skyddade vatten. Vi kallar dem för "finndränkare" häromkring. 

 

Crecent 470 Lången har för djup gavel så den blir för tungrodd. Jag har sett på dem.

Jag vill inte ha något tungrott åbäke med flat botten akterut och gavel som når ända ned till kölen. Det är en motorbåt inte en roddbåt.

 

Vad händer om man gör en plugg av vraket och sedan laminerar det nya skrovet direkt på pluggen? Det blir ju några millimeter större men det borde inte ha så stor betydelse. För mig duger det fastän ytan utanpå ser ut som en plastad träbåt och inte blänker.

[Mercury_44XS 762]

3 timmar sedan skrev heimlaga:

Crecent 470 Lången har för djup gavel så den blir för tungrodd. Jag har sett på dem.

Jag vill inte ha något tungrott åbäke med flat botten akterut och gavel som når ända ned till kölen. Det är en motorbåt inte en roddbåt.

Vet inte vad du menar med gavel?

Crescent 470 Lången är ju inte flatbottnad...

Så det där har du nog fått om bakfoten med tungroddhet...

Den båt som du lade in påminner ju om en Crescent 470 i botten förutom den förlängda kölen men den båten har rakare ässing än en Crescent 470.

 

Visst har de finska "savolax" båtarna låga fribord med de är inte flatbottnade och de är lättrodda...

 

En Skånsk "kobbeka" är flatbottnad men mycket lättrodd men en jull har djupare rundbottnat skrov och är mycket mer tungrodd.

 

Det finns Brittska dorys som är flatbottnade men de är mycket lättrodda...

 

Det finns de gamla sjöräddningsbåtarna som de rodde, inte flatbottnade men tyngre att ro och ofta var de minst 6–8 roddare i dessa.

 

Bra exempel på lättrodda och sjövärdiga båtar:

https://www.whitehallrow.com/history-of-the-whitehall-rowboat-part-3/

 

Visst kan du göra en plugg av båten du har och plasta ett skrov på den sedan, inga problem alls.

Men underarbetet är viktigt och det måste vara topcoat på pluggen som skall vara spegelblankt.

Du kommer att få en relativt skrovlig utsida som visserligen går att slipa jämn innan man lägger på topcoat på utsidan.

Struntar du i att lägga gelcoat som första lager när du ska gjuta av din båt så får du rått glasfiberlaminat på insidan som du sedan kan plasta vidare på om man tvättar med aceton och slipar lätt. Då kan du plasta fast fästen för tofter, flytelement osv.

 

I den färdiga båten bör du sedan fylla upp köl och kölskarpen med xx antal kg polyesterspackel= polyester+härdare som blandas med glasfiberflock och fyllnadsmedel som t.ex. aerosil, talk eller liknande till en relativt lättflytande massa så du får lite vikt i botten och så den inte blir rank. Sen kan du plasta in en plan durk i önskad höjd.

 

Den påbyggda kölen hade jag tagit bort och ev. rätat upp en bit av akterspegeln för den har rätt brant vinkel såg jag nu. För ska du köra med motor måste du nog ha riggvinkelpinnen i övre eller näst övre hål.

Annars finns det lösa kilplattor att köpa för båtar med brant akterspegel.

 

Sedan är det bara att måla insidan med topcoat när du är klar med inredningen.

 

Kan finnas böcker att låna på biblioteket eller begagnade böcker till salu på internet om att bygga båtar i glasfiberarmerad polyester.

 

//Pär

 

 

 

Redigerad 12 Maj av Mercury_44XS

[Hybro 1 378]

Leta rätt på nåt billigt begagnat med hyfsad layout på skrovet, enligt din mening.

 

Dela skrovet i två halvor, alltså en för- och en akterdel, och skarva däremellan i t ex en meter eller vad du behöver.

 

Då har du grunden kvar. Och det bör väl inte vara större problem att behålla skrovformen, med en form att gjuta mot innifrån.

 

Då får du den båt som passar dina behov, som kanske inte går att köpa.

 

Och förstår jag rätt så är det väl polyester som gäller för att få bästa vidhäftning, billigast mm.

 

Redigerad 12 Maj av Hybro

[heimlaga 179]

2026-05-12 vid 09:21 skrev Mercury_44XS:

Vet inte vad du menar med gavel?

Crescent 470 Lången är ju inte flatbottnad...

Så det där har du nog fått om bakfoten med tungroddhet...

Den båt som du lade in påminner ju om en Crescent 470 i botten förutom den förlängda kölen men den båten har rakare ässing än en Crescent 470.

 

Visst har de finska "savolax" båtarna låga fribord med de är inte flatbottnade och de är lättrodda...

 

En Skånsk "kobbeka" är flatbottnad men mycket lättrodd men en jull har djupare rundbottnat skrov och är mycket mer tungrodd.

 

Det finns Brittska dorys som är flatbottnade men de är mycket lättrodda...

 

Det finns de gamla sjöräddningsbåtarna som de rodde, inte flatbottnade men tyngre att ro och ofta var de minst 6–8 roddare i dessa.

 

Bra exempel på lättrodda och sjövärdiga båtar:

https://www.whitehallrow.com/history-of-the-whitehall-rowboat-part-3/

 

Visst kan du göra en plugg av båten du har och plasta ett skrov på den sedan, inga problem alls.

Men underarbetet är viktigt och det måste vara topcoat på pluggen som skall vara spegelblankt.

Du kommer att få en relativt skrovlig utsida som visserligen går att slipa jämn innan man lägger på topcoat på utsidan.

Struntar du i att lägga gelcoat som första lager när du ska gjuta av din båt så får du rått glasfiberlaminat på insidan som du sedan kan plasta vidare på om man tvättar med aceton och slipar lätt. Då kan du plasta fast fästen för tofter, flytelement osv.

 

I den färdiga båten bör du sedan fylla upp köl och kölskarpen med xx antal kg polyesterspackel= polyester+härdare som blandas med glasfiberflock och fyllnadsmedel som t.ex. aerosil, talk eller liknande till en relativt lättflytande massa så du får lite vikt i botten och så den inte blir rank. Sen kan du plasta in en plan durk i önskad höjd.

 

Den påbyggda kölen hade jag tagit bort och ev. rätat upp en bit av akterspegeln för den har rätt brant vinkel såg jag nu. För ska du köra med motor måste du nog ha riggvinkelpinnen i övre eller näst övre hål.

Annars finns det lösa kilplattor att köpa för båtar med brant akterspegel.

 

Sedan är det bara att måla insidan med topcoat när du är klar med inredningen.

 

Kan finnas böcker att låna på biblioteket eller begagnade böcker till salu på internet om att bygga båtar i glasfiberarmerad polyester.

 

//Pär

 

 

 

Savolaxbåtarna är vad en klinkbyggare kallar flatbottnad. De första borden ligger i princip vågrätt mitt under buken (ungefär midskepps på en savolaxbåt). De är lättrodda men de är direkt farliga i våra sjöförhållanden med vågor från öppna Bottenviken som pressas in på grunt vatten mellan holmar och grynnor och ger en besvärlig kort brant sjögång som ofta kommer från två håll samtidigt. Savolaxbåtarna rullar fullkomligt hejdlöst under sådana förhållanden. Därför har våre lokala traditionella båtar mindre utlägg (eller mer skärpe) i de nedersta borden. De översta borden är också mycket mer utlagda i bogarna på våra lokala båtar. För att båten skall klättra över vågorna i stället för att dyka rätt igenom och fyllas med vatten.

Whitehallbåtarna har samma fel. De är för litet utlagda i bogarna för våra korta vågor. Livsfarligt.

 

Nu råkade det bli så att jag hittade en liten knärr av plast begagnad för 95 euro. Den är byggd av plast med en gammal träbåt som form. Den skrovformen som var vanlig i byarna häromkring på 1930-40-50-talen. Hela båten är 4,7 meter lång. Det blir 15 och en halv fot. Litet mindre än jag hade tänkt mig och utan gavel att fästa en utombordsmotor på men undervattensskrovet och bogarna är exakt så som jag vill ha dem.

Någon har försökt bygga om det gammaldags roddbåtsskrovet för motordrift med en 5,5 hästars luftkyld Honda inombordsmotor som var för stor för den lilla båten. 

 

Nu funderar jag vad jag skall hitta på med den...........

[heimlaga 179]

2026-05-12 vid 10:28 skrev Hybro:

Leta rätt på nåt billigt begagnat med hyfsad layout på skrovet, enligt din mening.

 

Dela skrovet i två halvor, alltså en för- och en akterdel, och skarva däremellan i t ex en meter eller vad du behöver.

 

Då har du grunden kvar. Och det bör väl inte vara större problem att behålla skrovformen, med en form att gjuta mot innifrån.

 

Då får du den båt som passar dina behov, som kanske inte går att köpa.

 

Och förstår jag rätt så är det väl polyester som gäller för att få bästa vidhäftning, billigast mm.

 

Det blev nästan som du föreslog.

[Eld- 597]

2026-05-12 vid 08:21 skrev Mercury_44XS:

Vet inte vad du menar med gavel?

Det är uppenbart att TS menar akterspegel när han skriver "gavel". Fast jag har heller aldrig hört det ordet användas som benämning för akterspegel. 

[heimlaga 179]

2026-06-06 vid 17:24 skrev Eld-:

Det är uppenbart att TS menar akterspegel när han skriver "gavel". Fast jag har heller aldrig hört det ordet användas som benämning för akterspegel. 

Ja jag menar det. Det jag vet om båtbygge handlar om traditionellt klinkbygge i gran som jag har lärt mig på österbottnisk dialekt. Därför tänker jag skrovformen bord för bord. Därför har jag litet andra benämningar på ett och annat.