Terri

Uppfällbar köl är väl det allra bästa, men även dubbelköl ökar möjligheterna för var man kan lägga sig utan större oro. Om jag själv får välja, och om jag har mod, så vill jag inte heller begränsa mig till Sverige. Skulle t.ex. gärna besöka Skottland. Kölarna på dubbelskölad ser ganska små och tunna ut. Jag läste nånstans att de har mindre segelyta för att kompensera. Men de kanske inte heller är så säkra båtar för öppna oceanen.

Vilka båtmärken finns som har uppfällbar köl eller dubbelköl? Jag känner till Southerly. Fler?

Det är bra om det finns skrovpropeller genom fören vid hamnmanövrar. Det där med kostnader, inte minst i hamnar, gör att jag vill ligga i naturhamnar så mycket som möjligt. I det avseendet hade det varit bäst med en uppfällbar köl eller dubbelköl, då man kan lägga sig i stort sett var som helst. Men de båtarna är så svåra att få tag på, och dyra. Edit: Jag menar bogpropeller.

Hur skiljer det?

Vad mer för problem och chockerande överraskningar kan komma vid en första stor och tung segelbåt? Förutom själva seglingen kanske. Jag har tyvärr inte tid att byta upp mig gradvis mellan olika storlekar och skaffa erfarenhet. För jag skall bo permanent i båten. Så det får bli en stor omedelbart. Jag har inte levt båtliv tidigare, vi hade hus och eka istället. Har seglat jolle om somrarna och höstarna, som man enkelt drog upp på stranden. Men tänker att jag skall ta det extremt långsamt i början, studera och lära känna allting stegvis, krypa fram, köra/segla 1 meter, sedan tillbaka och lägga till, sedan 2 meter ut, lägga till igen, 4 m, lägga till, ut ur hamnfickan, och tillbaka igen, osv tills det känns tryggt. Hela tiden notera hur båten reagerar. Aldrig gå över gränsen för vad som känns tryggt i stunden.

Minskar det även rullingen att placera barlast långt ut runt perifirin, alltså längs babord och styrbord och i aktern och fören? Eller är det rakt under och över systemtyngdpunkten som gäller?

De flesta exemplen i "Hårt Väder till Havs" har drivankaret från fören. Hur som helst så är det ganska tungt och krävande att använda ett drivankare. Så det är nog bäst att träna, och testa sig fram först i lugnare väder.

Ja där sa du nått. Men om man ligger med drivankare borde vågorna passera förbi fortare än båten rör sig bakåt, och det förhindrar att båten kanar utför och välts omkull om vågen bryter. Men det är klart, vattnet rör sig ändå i motsatt riktning - mot aktern i detta fall. Så ja, det kanske trots allt är bäst att ha drivankaret från aktern. ???

Några bra metoder från "Hårt Väder till Havs" för att hantera höga vågor: 1. Segla aktivt och likt en surfare hela tiden styra undan ifrån, och undvika, vågornas högsta brytpunkter. 2. Traditionell långköl styr bäst utför en våg, medans fenköl (särskilt med bred akter) är svårare att behärska och lättare trycks i sidled av vågen. Undvik att få sidan mot vågen! Även den bästa båt slås omkull i tillräckligt stor och brytande våg. 3. Drivankare från aktern håller aktern rakt mot vågorna. (Men det känns inte så lockande med öppen akter, om vattenmassor samtidigt slår in.) Drivankare från fören fungerar förmodligen minst lika bra. Har inte studerat boken i detalj på det området. 4. Hög överbyggnad (tak) är till hjälp för att snabbare räta upp båten efter kapsejsning. 5. Ökad displacement ger ökad stabilitet. 6. Öka avståndet av den tunga vikten i båten bort från systemtyngdpunkten, ger också ökad stabilitet. Det minskar rullning av båten, gör rullningen trögare. T.ex. en tung mast och tyngsta barlasten placerad längst ner i kölsvinet, är bra.

Rengöring av badrum i moderna yachts (säg 2005), som har handfat i vit plast med ingrodd gammal smuts, ... går det att få skinande vitt igen, med Wipe & Shine (eller ev. såpa, klorin, rödsprit, kaustikssoda) och grov svamp/borste? Eller tenderar smutsen efter längre tid tränga in i plasten och bli omöjlig få bort?

Det bästa torde väl vara att gå framåt mot stormen, och uppe vid vågkrönet styra av svagt åt sidan för att "landa" mjukare nedför vågdalen. Men det kräver ständig närvaro.

Det där är ju helt och hållet individuellt, efter behov och hur man är laggd. De flesta är tillfreds med att segla inomskärs i hemmavatten. Men vill man till Skottland, Medelhavet, Kanarieöarna, kanske ännu längre, då blir det öppet hav.

Till slut omkom Per själv tillsammans med äldsta dotter, när skeppet kraschade mot ett rev i Västindien. Den 15-åriga sonen lyckades rädda sig på en surfingbräda. Per hade en statist-roll, med en replik, mot Marlon Brando i Myteriet på Bounty (1962), inspelad på Tahiti, i samband med en av sina tidiga seglingar. Sonen sa i efterhand att hans far valde friheten och äventyret, och att det innebar att han hela tiden levde med risken för livet. Det var det värt. Alternativet hadet varit att lida sig igenom ett odramatiskt stilla liv. Sonen tog efter sin fars livsstil. Båda var skickliga båtdesigners och båtbyggare. Men nu är han rapporterad saknad utanför Brasiliens kust.

Bra bok. Den båten hade jag aldrig vågat mig ut i på havet. Ser ut som den skulle kunna bli helt vattenfylld på ett par sekunder.

Hur som helst, elverk blir aldrig aktuellt för min del. Det räcker med en motor i båten, som kan ladda batterierna (under färd).

Hur många använder el-spis istället för gas-spis? Räcker solcellerna till sådant? Gas-spis är ju förenad med risk för explosion, kraftig sådan.

Det borde inte vara alltför komplicerat att tillverka frihängade roder med ledad fjädring, så rodret fälls bak och upp om det krockar med något.

Jag skulle iallafall välja drivankare, och därmed gå med fören mot vågorna. Hellre än att kämpa med seglen i en storm och snurra runt på vågorna, eller den tvivelaktiga charmen i att ha ett smalt skrov och grund köl, och glida sidles nedför vågorna. För övrigt tror jag inte att vågor bryter ute på havet (såvida det inte är grunt). Endast topparna blåser över, inte hela vågen. Om det inte blåser orkan, men i så fall spelar det väl ingen roll hur mycket man förberett sig, allt kastas omkull ändå. Då gäller endast en kraftigt byggd båt, med stark och tät överbyggnad, och en rejäl köl så båten snabbt rätar sig och står emot. Andra synpunkter, eller beprövad visdom? Jag tänker på Peter Tangvald, som byggde sitt eget skepp i Franska Guyanas djungel. Han seglade Jorden runt under 30 års tid. Han hade ingen elektronik. Ville inte ha tekniska saker ombord som är bortom den egna förmågan att reparera. Han kastade ut toaletten ur sin första båt (en spann var smidigare), och kastade ut motorn. Han ansåg att motor förtar charmen, glädjen och romantiken i att segla. Jag tycker det ligger mycket i det. En sann bohem och livsnjutare. Själv skulle jag inte gå så långt, om jag inte var tvingad, för som de flesta andra har jag i nuläget mer "bekväma" prioriteringar; men man kan ialla fall inspireras av hans grundläggande sunda attityd.

Är du säker på att de hade drivankare? Om de bara drev runt helt utan styrsel i stormen kan jag tänka mig att det var mycket värre.

I händelse av storm och höga vågor, och om man inte är för nära land, borde inte det säkraste vara att ta ner seglen, kasta i ett drivankare från fören, och sedan stänga in sig i ruffen?

Lintott, du verkar ha bra kunskap om sådana här skador. Kanske i nivå med besiktningsman? Jag tror mig, efter ha läst dina belysande inlägg ovan, och sett bilden ovan, nu ha en viss teoretisk förståelse för denna typ av skada. Kanske tillräckligt för att göra en någorlunda användbar egen bedömning när jag skall granska/titta närmare på båt till salu. Och kanske då slippa anlita besiktningsman, såvida inte oroväckande tecken är synliga. Vid kosmetiska övertäckningar, bör även ojämnheter i ytan kunna avslöja en skada. Så om jag förstått rätt, vid ett kraftigt slag mot kölen (grundstötning), så trycks bakre delen av kölen upp mot (i värsta fall igenom) skrovet. Och främre delen av kölen dras ut från skrovet (så att bultarna delvis kan ha dragits ner ur sina fästen en bit, så att glapp uppstår). Och dessa skador, om allvarliga, bör kunna ses, inte bara på kölen, utan även på insidan, i kölsvinet (om båtdesignen tillåter att man kan titta på det området, och inte är övertäckt av ytterligare glasfiber/gelcoat-nivåer.) Här är en bra illustration från tidigare tråd: https://www.maringuiden.se/forum/uploads/monthly_10_2013/post-10019272-1394237678,9143_thumb.jpg

Man kan se på nederdelen av axeln att den helt har böjts.

Det var min uppfattning också, ... . Och uppenbarligen så är skädda för övrigt ingen större hjälp vid ett kraftigt slag mot rodret, såvida den inte täcker hela vägen ner.

Tanken med det här inlägget var att ni skulle resonera med mig, om vad som händer med föremål som båten seglar på.

Hur stor del av alla fenkölade båtar har skädda framför rodret?