Jonas478

Titta i gamla trådar, för djupare diskussioner av propeller är det är det bra att söka på stålprop, stigning eller toppvarv. Ett exempel som diskuterar propp till 478 är http://www.maringuiden.se/forum/;thread=170588

Jag har också köpt ny båt. Hittade ett stävskydd hos Kuntze som är 180 cm långt och 10 cm brett, kostar 328 kronor. Billigare än KeelGuard, men måste skruvas fast. Har bara satt det i stäven, inte under vattenlinjen. När man har bottenmålning så tycker jag att KeelGuard verkar onödigt under vattenytan. Skulle man skapa bort färgen, så målar man ju ett nytt lager nästa år. Undrar dessutom lite om det verkligen fungerar att bottenmåla ovanpå Keelguard? Senast ändrad av Jonas478 | 01 juli 2010 | 10:06

Inte bygga --- Jag tänkte mig en lös ramp som går att lyfta undan och lägga bredvid båten. Men en vinsch för 199 kr vajer för 119 kr verkar enklare och billigare. Gäller bara att fästa vinschen i trädet på ett bra sätt, så att den sitter stadigt samtidigt som veven går att vrida runt.

En annan möjlig förklaring, som stämmer med att problemet blivit värre, är att el-ledningarna till spisen har ärgat eller på annat sätt fått sämre ledningsförmåga. Då stjäl den ökade resistensen spänning. Kanske går detta att testa genom att se om det hjälper att koppla en provisorisk extra röd/svart direkt från batteri till spis. Fast för felsökning borde det väl räcka med att mäta spänningen vid spisen (när den är påslagen) jämfört med spänningen samtidigt vid batteriet -- då behövs två voltmeter eller multimeter med digital visning. Wallas borde kunna tala om vilken spänning som spisen kräver. Senast ändrad av Jonas478 | 01 juli 2010 | 09:31

Hopfällbart borde kunna gå, om man har sidor under med gångjärn, som fälls upp och reglas när bordet ska vara iläggsskiva. Eller att ni har två iläggsskivor -- en större och en mindre -- där den större även används som bord. Men nog en del pyssel att bygga.

Hej Krister, När vi har råkat ut för detta problem, så har det alltid hjälpt att starta båtens motor, så att generatorn ger högre spänning. Efter att jag monterade solpanel på taket har problemet nästan försvunnit (fast hände förra helgen, när kylen stått på av misstag i 2 veckor...) Det jag minns att jag sett i instruktionsboken är något om att man ska vänta 10 minuter innan man försöker starta spisen igen (efter att röda lampan slutat blinka). Kanske kan bli strul om man missar att vänta? Tror att det bästa är att kontakta Wallas -- borde gå att skicka mail dit.

Där finns också en vinsch för 199 kronor plus 9 meter vajer för 119 kronor. Båtstöden för 199 kronor verkar nästan orimligt billiga... Undrar hur många år de rullarna håller?

Skönt att höra att MV ersätter dörren. Bra hantering, den borde ju inte gå sönder om den är stängd. Bra också att firman fixar ny dörr så snabbt. Hoppas att du får laminat i nya glaset. Jag råkade komma ihåg att jag läst/skrivit om samma fel förut, tycker inte att vi ska begära att folk alltid letar ett år bakåt. Fast ofta är nog sökningen det snabbaste sättet att få ett svar. Positivt att du la in bilder.

Jag skrev: 1) Underlaget är sand och/eller gräs som du orkar dra båten själv över, fram till bergskanten. Bygg en ramp med kölrullar = tre plankor som ett brett U, kölrullar från Biltema (kostar 29:90 per styck) och oljade armeringsjärn inne i kölrullarna. Totalkostnad kanske 200 kronor, men en hel del jobb att bygga. Men när jag funderar lite till, så tror jag inte detta blir så billigt. Dels ska det förstås vara vattenfast fett och inte olja som smörjning, dels behövs nog riktiga bultar i kölrullarna (inte armeringsjärn). Och rostfria bultar av tillräcklig längd är ganska dyra... Nog bättre att köpa kölrullar som redan sitter i metallfästen, fast även de kostar en del... Metoden att rulla båten på breda fendrar verkar klurig, förutom att dessa troligen kommer att rulla snett ganska snart. Även då skulle du kunna ha en ramp av plankor uppför bergskanten. Fast det måste vara HÖGT tryck i dessa fendrar, annars rullar de inte... Och om du behöver släppa båten för att justera fendrarna, vem håller då fast båten... Behövs nog även en vinsch med denna metod.

Faktiskt är det min fru som är geniet... När jag hade byggt den första större bordsskivan klar förra sommaren och vi var ute med båten så sa hon Jaha, jag tog för givet att du skulle göra den lagom stor för att passa som iläggsskiva. Fast jag tror att hon fick idén från några bekanta som helt enkelt gjorde om sin iläggsskiva till bordskiva (den var inte delad). Vi har sovit 4 nätter på nya bordsskivan nu och inte märkt något problem när vi sover, känns hur stadigt som helst. Då ligger ju dynor på och fördelar krafterna (särskilt som vi har 10 cm extra Ikea madrass ovanpå ordinarie dynor). MEN när jag testade skivan så märkte jag att om man sätter sig hårt allra ytterst på kanten utan dynor, så hoppar skivan upp längst in, vilket beror på att bordet har runda hörn (så att det blir lite som en gungbräda). Detta händer inte när dynorna ligger på. Men min skiva är ju förstärkt med både eklister under och aluminium U-lister i kanten. Eklisterna behövs för att kunna skruva fast benfästet ordentligt. U-listerna fungerar även som kantstopp och ger grepp när man bär bordet. Så länge man inte hoppar på skivan i ett av de yttre hörnen så håller den säkert. Ni kan kanske även testa att såga till enbart en skiva av vanlig 10 mm plywood (som inte är så dyr) och se hur stadig den känns utan förstärkning. Vi är verkligen jättenöjda med att enkelt flytta ned bordsskivan som sovbädd. Förut var det alltid bökigt att ta fram iläggsskivorna ur stick-kojen och få undan den vanliga bordsskivan någonstans. Plus tvärt om varje morgon.

Peter skrev tidigare om Golden Teak Sealer och jag tycker att det är tänkvärt att Hallberg-Rassy inte skriver alls om några sådana specialmedel, de tar upp de grundläggande alternativen. Värt att läsa vidare, tycker jag, på sidan 34 skriver Hallberg-Rassy även om Oljad teak: 'Däremot är oljad teak inte vacker av två anledningar: 1. De flesta oljor förändras högst avsevärt i färg och efter en tid samlar de mer smuts än de avvisar. 2. Alla teakoljor tvättas förr eller senare bort och måste då förnyas. Slitaget sker ojämnt över däcket, beroende på att den mekaniska nötningen är ojämn. Det går knappast att förhindra att man spiller teakolja på plastytor.' Lackad teak: 'Det är en rätt vedertagen uppfattning att lackad teak inte borde förekomma på båtar... Det största problemet med lackad teak är dock utan tvekan fukt, som på ett eller annat sätt kryper in i träet och sedan fryser. Frosten kommer obönhörligen att spränga bort lacken och Du får börja om helt från början.' Tänk alltså på att mirakelmedel som Golden Teak Sealer ser bra ut första året, men kanske är ett sämre alternativ i det långa loppet, särskilt här i Sverige där vi ofta har frostnätter både i maj och september. Hallberg-Rassy ger råd om båtar som ska fortsätta vara snygga i 30-40 år.

Kul att fundera på ett lite annorlunda problem. Men jag tycker att det fattas lite fakta, så jag spånar kring alternativen: 1) Underlaget är sand och/eller gräs som du orkar dra båten själv över, fram till bergskanten. Bygg en ramp med kölrullar = tre plankor som ett brett U, kölrullar från Biltema (kostar 29:90 per styck) och oljade armeringsjärn inne i kölrullarna. Totalkostnad kanske 200 kronor, men en hel del jobb att bygga. 2) Det är tungt jobb att dra båten hela vägen, blir omöjligt vid bergskanten. Bygg en 15 meter lång ramp i 3-4 sektioner. Dyrare, men går nog för 2000 kronor och då drar du lätt båten upp så ofta du vill. 3) Du har glömt att nämna att du har båten på en båtkärra. Med den drar du lätt upp båten fram till bergskanten. Där sätter du en kil bakom ena hjulet på vagnen. Dra sedan främre ändan på båtvagnen åt sidan, som en hävstång, så orkar du få det första hjulet över bergskanten. Därefter flyttar du kilen till första/öve hjulet och drar båtkärrans framända åt andra sidan, så att även andra/nedre hjulet lyfts över kanten. 4) Du har mer nytta av en båtkärra än av en vinsch. På Jula säljs en båtkärra som lastar 384 kg max för 2995 kronor. Begagnat kan du väl hitta en lite billigare. Sedan använder du metoden med hävstång, 3) ovan.

Steeri skrev om samma fel på samma båt för ett år sedan i Exploderande glaslucka på MV Marin 6600, se http://www.maringuiden.se/forum/;thread=298269 Där finns även en lång diskussion om vem som borde betala reparationen.

Teak --- finns som sagt två skolor: enbart tvätta med sötvatten / olja in mer eller mindre ofta. Men oljan behövs inte för att träet ska klara sig, däremot tycker vissa att oljat trä är snyggare. Andra (som jag) tycker att grå teak är snyggare. En stor nackdel med olja är att teaken blir halare att gå på när den är våt = större risk att halka i vattnet eller slå sig. Dynor i skinnimitation --- kolla i andra trådar, men jag har ett svagt minne att folk tipsar om silikonspray. Fråga på din båttillbehörsfirma. Tänk på att även dynor som ytbehandlas kan bli halare = sämre.

Tack för en bra länk. Intressant diskussion av problemen med olika typer av plast som kan finnas i slangar.

Jag har aldrig sett eller hört talas som en sjö som flyttar, eller ens tar en promenad... Kanske sjöar där du bor åker på semester ibland? Min poäng -- som kanske behöver förtydligas -- är att merparten vatten som fanns i en normal sjö förra året, finns kvar där även i år. På kul har jag räknat på sjön vid mina föräldrars lantställe. Den är cirka 5 kvadratkilometer stor och jag gissar att den i snitt är minst 6 meter djup. Det blir minst 30 miljoner m2. Det skulle räcka till en avrinning i bäcken som går därifrån på i snitt 1 kubikmeter vatten/sekund i ett år. Jag som har sett bäcken är säker på att det normalt rinner mindre än så i snitt. Men även om sjön under ett år skulle fyllas på med 30 miljoner m2, så byts förstås inte allt vatten ut --- ett överslag där sjön fylls på med 1 miljon m2 i taget och blandas helt ger att 36% av vattnet skulle vara kvar efter ett år. Fast om man antar att det tillrinnande vattnet ofta är 0-gradigt (vintertid) eller varmare (sommartid) och därmed ligger kvar på ytan, så skulle allt det 4-gradiga vattnet på botten av sjön stanna kvar -- stillastående... ;-)

Sjöar i fjäll och skog --- fiskar bajsar, fåglar bajsar, skräp blåser ned i sjön, bäckar rinner in och ur en stillastående vattensamling som i huvudsak har varit där många år... 0,2 mg/liter klor --- alltså 2 delar klor av totalt 10.000.000 i en liter. Om jag fattat rätt så reagerar Cl2 med vatten och bildar två syror, HCl och HClO. Jämför då med den mängd Cl som finns även i Östersjön som har en salthalt (NaCl) på 0,7% = minst 20.000 delar klor av totalt 10.000.000 i en liter. Tio tusen gånger mer -- och ändå har vi algblomning på sommaren = bakterier i havet... För att bakterierna har fått näring! Den enda rimliga förklaring jag kan komma på till att det räcker med 2 delar klor av 10.000.000 för att skydda kommunalt dricksvatten är att det är så rent. Det finns så lite näring och så få bakterier i vattnet att minimalt med klor räcker. Precis som i vattentanken i båten -- dit det kommunala kloret ju följer med...

Fjällen och sjöar har en omsättning på vatten hela tiden --- hur då? Menar du att vattnet byts ut på något magiskt sätt? Kommunalt vatten har väl ganska snabb omsättning --- har du hört talas om vattentorn? De är hyfsat fulla hela tiden och en del av vattnet där är alltså gammalt. dessutom finns en lätt tillsats av klor --- Kanske där du bor? Stockholm Vatten skriver på sin hemsida att vattnet renas, men ingenting om tillsatser, se http://www.stockholmvatten.se/sv/Vattnets-vag/Dricksvatten/ som man kan få in i tanken med max otur. --- hur då? Enda gången locket är öppet är när jag fyller på vatten, som sagt kommunalt vatten. Nej -- som sagt -- bakterier behöver näring. Så länge ingen smuts finns i tanken, så har de inget att leva av.

Håller med om att det verkar klokt att hålla sig till kommunalt vatten. Men varför skulle kommunalt vatten bli dåligt, ens efter ett halvår? Bakterier behöver dels näring, dels värme för att föröka sig -- plus att det måste finnas några bakterier från början... När jag har vandrat i fjällen eller paddlat i skogssjöar har jag alltid druckit direkt ur sjöar. Alla proffs verkar överens om att det är riskfritt. Varför skulle en plasttank vara sämre? Eller har ni smuts i tanken som bakterierna kan leva av? Gör i så fall rent vattentanken ordentligt, så är problemet löst sedan. För övrigt har en människa i snitt 2 kilo bakterier i kroppen och mage/tarmar är fulla av bakterier som hjälper oss att smälta maten. Så man ska nog ha bra otur om bakterier i kommunalt vatten ska kunna orsaka någon skada...

Utombordare / inombordare --- finns massor av trådar på detta forum som diskuterar detta. 10 år äldre --- fördelen är att en större del av värdeminskningen redan skett, en 3 år gammal båt ska förstås också ha minskat i värde, men jag gissar att det blir svårare att pruta. Men om det är OK att köpa en 13 år gammal båt beror på omständigheterna och motorn (diesel/bensin, söt/sjö-vattenkylning, Västkusten/insjö, finns bevis på årlig service, är du själv händig med motorer?). Mest prisvärd --- beror väl mycket på vad ni ska ha båten till. Tror att folk kanske kan ge bättre tips om du förklarar mer vad din familj har tänkt använda båten till.

Sorry, jag missade att du tog upp frågan om fäste i nästa svar. Inverter -- det finns andra trådar om att det inte fungerar med en billig inverter till laptops, så du ska nog inte räkna med de billigaste... En Inverter 300W Verklig Sinus kostar 1795 kronor hos SeaSea. Tror att det är bättre att försöka hitta en 12V-omvandlare som ger den spänning Ipad vill ha. Jag kanske ska tillägga att jag själv har tänkt köpa en Ipad 3G när de kommer till Sverige i höst. Den ska ersätta min 8 år gamla Palm 500. Kanske får min Ipad följa med i båten i bland... Men det blir i så fall för att surfa och läsa mail, inte för navigering i 30 knop.

Läste vidare på Atlanticas hemsida och numera är det tydligen bara ett varumärke och affärsområde i en mycket större dansk koncern: Sedan den 2 april 2009 ingår Moderna Försäkringar i den danska försäkringskoncernen TrygVesta A/S. Och letar man vidare på sajten http://www.trygvesta.com/uk så ser man att TrygVesta är störst i Danmark och börsnoterat -- därmed är det väl främst pensionssparare runt om i världen som tjänar en slant extra på att Atlantica är snåla.

Logiken styrs nog av konkurrens och lönsamhet hos försäkringsbolagen. Atlantica har väl en VD som bestämt att lägga mycket pengar på reklam och att fjäska för båtfirmorna (det var väl därför båtfirmorna som sålde både vår förra och vår nuvarande båt rekommenderade Atlantica och fixade pappersarbetet). Dessa extra kostnader måste Atlantica ta igen någon annanstans. Så VD säger åt sina jurister att driva alla dyra ärenden hårt för att få andra försäkringsbolag att betala en del av kostnaden. Det nämns inte i Uppdrag Granskning, men det verkar väl troligt att mannen som körde den lilla ekan också har någon ansvarsförsäkring (hemförsäkring?) och då försöker Atlantica få detta försäkringsbolag att ta halva kostnaden. Juristerna vill behålla sina jobb, så de gör sitt jobb... Men här har de ju gått för långt. Tingsrätten har dömt två gånger att Nimbusföraren och därmed Atlantica är skyldiga att betala skadorna. Nu verkar det som VD har sagt åt juristerna att sluta förhala och försöka avsluta ärendet... Fast någon VD finns inte på Atlanticas hemsida, högsta hönset verkar vara Conny Landström Affärsområdeschef Dir nr: 08 - 562 00 684 Mobil: 070 - 715 33 28

Jag tycker också att det är kul att följa andras projekt! Se till att det är slätt -- ett tips jag fick för ett par år sedan säger tvärtom: Det är bara segelbåtar som behöver bry sig om att botten är helt slät, planande båtar liknar stora fiskar som valar, de har inte slätt skinn -- små ojämnheter är en fördel vid hög fart, för de ger virvlar och skum som gör att båten glider lättare. Vet inte om detta tips är sant, men jag slipar inte så noga, det viktiga tror jag är att man får bort allt som sitter löst. Vår båt nådde ändå den toppfart den ska ha enligt tillverkarens säljbroschyr (33 knop med GPS) efter sjösättningen, främst tror jag för att jag bytt till bättre propellrar. Tänk då på att tillverkarens angivna toppfart troligen är helt utan bottenfärg, med blank och ny gelcoat i botten. Så slät kan man aldrig få båten igen -- men alltså samma toppfart!

tar alltid med mig prylarna ifrån båten -- antar att det är svar på påpekandet att du behöver ett fäste? OK, om du hade skrivit att du har en segelbåt, med navigationsbord i ruffen... MEN du skriver att du ska ha GPS-plottern till en Bella 512 Excel -- en snabb motorbåt som enligt test i senaste Båtnytt går 37 knop med 90 hästars motor. Eller bara 34 knop med 75 hästar... Då måste du ha en hand på ratten och en hand på gasen. Ska du ha din Ipad i knät eller? Nej du behöver ett säkert fäste, så att GPSn sitter fast ordentligt även om båten smäller i några stora vågor.