Jump to content
Sunday 29 March 2020

Jonas478

Medlemmar
  • Content Count

    1,869
  • Joined

  • Last visited

Everything posted by Jonas478

  1. Jag har aldrig förstått poängen med ett peke med liten stege, för mig verkar det främst ge mer risk att något går sönder om man råkar stöta emot en kaj eller klippa... Båten har ju en gummikant runt och jag har dessutom monterat ett stävskydd i gummi, men ett peke som sitter stumt monterat, det tål väl knappast särskilt mycket av "impuls" utan att nått går sönder? Hoppa ner behöver ändå ingen göra. Både min fru och dotter, som normalt kliver iland först, brukar sitta fram i stäven och dingla med fötterna. Då kan de hålla sig i pulpit med händerna på vardera sidan medan de väntar, vilket de tycker känns tryggt, och sedan glider de bara ner på klippan. Är inte det bättre/säkrare än att stå och balansera på en ranglig liten stege?
  2. Batterier och solceller: finns många inlägg om detta högre upp i denna tråd, särskilt under 2009. Dessutom ett mer generellt ämne, fungerar likadant på andra båtar, så sök på "solcell" eller "förbrukningsbatterier". Sammanfattning batterier: storleken på batterilådan varierar mellan årsmodeller för 26HT. Vår från 2003 rymmer max 4 st 75 Ah eller 3 st 110 Ah. Jag har numera ett Optima 75 Ah startbatteri och två AGM Professional 95 Ah förbrukningsbatterier (lättare att montera kablar med lite plats över). För den som har råd verkar det bekvämare med Lithium-jon båtbatterier. Solpaneler: Det knepiga på 26HT är att lyckas dra kablarna genom HT-taket och ned genom de kromade handtagen. Regulatorn har jag placerat längst in i skåpet under diskhon. Numera har vår båt en 38W solpanel mellan takluckorna och en 50W bakom förarplatsen taklucka, seriekopplade. Maxpower regulator växlar ned från 40V till laddspänning och de soligaste timmarna ger solpanelerna 3,5A. Det kan vara värt att veta att startspärren (röd LED som blinkar, drar cirka 0,1A på min båt) är kopplad direkt mot startbatteriet. Upptäckte en vinter när jag dröjt med att koppla in laddare på startbatteriet att det var tomt (det töms efter cirka 5 veckor med 0,1A förbrukning). 26HT har liksom andra båtar ett relä som kopplar ihop alla batterier vid start, så eftersom förbrukningsbatterierna fylls på av solcellerna vid bryggan är startspärrens förbrukning normalt inget problem. Men startspärren gör det värt att välja ett startbatteri som tål djupurladdning.
  3. Lägga till i sidvind mellan Y-bommar: Särskilt då är bogpropeller är en bra uppfinning. När jag hamnar snett beror det ofta på att jag haft vinden "i ryggen" på vägen in och därför inte märkt hur mycket det blåser. Med hänsyn till vinden + bogpropp brukar det gå bra att pricka 3,5 meter. Fördelar med 3,5 meter mellan Y-bommarna: Lättare att nå tamparna vid förtöjning. Lagom att stå på bommarna när något behöver fixas, t ex fylla på vatten (våra Y-bommar har 2 rejäla bojar som gör att bommen bär en vuxen nästan hela vägen ut). Fördelar med 4 meter: 14% större öppning på väg in. Men det viktiga och helt avgörande för att båten inte skadas är förstås att Y-bommen har bra glidskydd i ändan och att inga vassa metalldelar sticker ut så de kan skrapa båten. Så länge Y-bommen är "snäll" gör det inget att båten glider mot den.
  4. Speciell lack för Aquador: jag gissar att ni söker efter den mörkröda färgen som träet har på vissa årsmodeller, som kan blekas av solen. Min från 2003 har "normal" teak så jag har ingen direkt erfarenhet. Jag har trott att det mörkröda är någon typ av bets, om det stämmer ska det gå att slipa bort det översta lagret och lacka med klarlack. Testa på liten yta först. Lacka 26HT mer generellt: det jag har lackat är innerdurken, 2 gånger. Första gången gjorde jag det bara på de värst utsatta ställena och struntade i att göra om nåtningen runt, vilket inte blev så bra (lacken spricker i kanten mot den gamla nåtningen och vatten tränger in under). I våras gjorde jag om det första försökt + lackade nästan alla durkytor med 5 lager. Har några tips: 1. Jag skar och skrapade först bort det översta lagret av den svarta nåtningen runt. Syftet är att ett nytt lager nåtning skyddar kanterna på lackningen. Nyinköpta stämjärn var värda pengarna för att skrapa gelcoaten slät. 2. Skruvade bort luckvreden till motorluckan + golvfästet till bordet, tog kort på ett luckvred först (vid återmonteringen flyttade jag ett par av låsmuttrarna nederst till bättre position). tog bort övriga 2 luckor helt + monterade bort alla metalldetaljer. 3. Skrapade och slipade bort det som var fult/skadat av lacken, men behöll den hyfsat snygga lacken. Resultatet blir att träet efteråt ser mer "levande" ut, tycker jag, inte så platt/konstgjort ut som orginalet. 4. Lackade 4 lager billig "båtlack" klarlack, väntade minst 24 timmar mellan (hängivna väntar flera dagar). Jag tvivlar att vattenbaserad lack blir tåligt nog, välj lack som "luktar". Sista lagret matt klarlack, som gör att träet inte ser "vått" ut och att träytan syns istället för lacken. Jag köpte (dyr) Hempel Dura-Satin Varnish som späds med Thinner/träcellulosa (miljöfarlig men bra). 5. Monterade tillbaka alla metalldetaljer. 6. Tejpade på båda sidor med röd maskeringstejp innan ny nåtning (utom i hörnen, där chansade jag på frihandsnåtning). Nåtade med brun Sika, som jag tycker blir snyggare (syns mindre, ser mer naturlig ut än svart). Pressa dit bara LITE Sika och släta ut med pekfingret. Blir det för lite, lägg på lite mer (värre om det blir för mycket = fult, svårt få bort).
  5. Troligen är en 26HT från 2001 byggd på Irland (syns på först 2 bokstäverna i skrovnumret). Och därmed är en hel del annorlunda än de flesta av denna båtmodell, som är byggda i Finland. Fönster som inte går att öppna gissar jag är ett exempel. Takluckor på glänt: vi har ofta det när vi är i båten, särskilt om vi lagar mat eller kokar diskvatten. Men när vi lämnar båten vid hemmabryggan försöker vi komma ihåg att stänga dem helt, för om det regnar och blåser droppar vatten in. Ventilation i kabinen: Minns att jag var lite orolig i början att sova med dörren stängd. Men sedan såg jag att (åtminstone på 2003 års modell) är det luftinsläpp "under" skjutdörren. Och uppe finns dels ventilationshål i nederkanten av framrutan, dels där kapellet går in under sidorna på HT-taket (där smiter även myggen in).
  6. Vill bara summera: Det blev tätt. Allt annat hade väl varit konstigt, trycket från vattnet är lågt både utifrån havet och bara cirka 1/2 meter vattentryck uppifrån tanken. Inte alls rörläggares normala problem, att vattentrycket kommer från ett vattentorn. Framöver planerar jag att "motionera" kulventilen när jag kommer ihåg det och det är en lämplig plats (ute på en fjärd, öppna kortast möjliga tid) så att risken minskar att den "gror igen" och åter behöver bytas.
  7. Tack Georg för bra tips och förklaringar. Smart tanke att trycka fast med domkraft, men lite tveksamt om det räcker som mothåll när man drar åt ringmuttern (mkt vridmoment). Verkar säkrare att ha en medhjälpare som håller emot och kollar att skrovgenomföringen inte rör sig. Varmluftpistol är svårt att värma "lagom" med. Jag har ibland doppat slangändan i nykokt vatten = cirka 90 grader. Men när det räcker med diskmedel ger det mindre stress, en plastslang kallnar ju rätt fort.
  8. För att spara min rygg monterade jag ihop slang + slangkoppling + kulventil innan jag tryckte upp dem på fästet i septitanken. Ett bra tips jag fick av en bekant är att ha lite diskmedel på insidan av septislangen, så glider den lätt upp på fästet. Sedan på med ringmuttern och 6 varv gängtejp på skrovgenomföringen, innan min fru (som stod på utsidan) skruvade fast skrovgenomföringen med skiftnyckelns handtag (31 mm). Slutligen på med ny Sikaflex för att täta skrovet och så drog jag fast ringmuttern, först med fingrarna, sista varven med varabel tång och 46 mm fast nyckel. Sjösättning imorgon, hoppas det är tätt.
  9. Jag är snart klar med att byta kulventilen under septitanken. Vridstången gick av i höstas, när jag skulle tömma ut det sista bajsvattnet inför vintern. Även de som har andra båtar kan vara intresserade, så jag startade en egen tråd. Men ni som också har en Aquador 26HT är kanske extra intresserade, eftersom ni troligen också kommer att råka ut för att denna ventil kärvar ihop (särskilt numera när däckstömning finns). Svårigheterna beror främst på att slangen mellan septitank och ventil bara är cirka 20 cm, här är tråden: www.maringuiden.se/forum/topic/88838-byta-kulventil-under-septitank-aquador-26-ht/
  10. I kväll har jag tänkt montera tillbaka allt. Har funderat mycket på hur jag ska få dit septislangen ovanpå kulventilen igen. Pratade om problemet med min granne som också har båt, och då kom han på lösningen: Montera uppifrån och ned, då är det inga problem att få dit 22 cm septislang. Alltså: septislangen först (med 4 slangklämmor på), sedan kulventilen (tätad uppe och nere med gängtejp denna gång) och sist skruvar jag dit ringmuttern på skrovgenomföringen (tätad med Sika) och skruvar upp den i kulventilen. Men det gäller förstås att slangbiten är lagom lång ( säkrast aningen för kort) så att skrovgenomföringen hamnar på rätt nivå. Jag återkommer med hur det gick...
  11. Här är de speciella verktyg/prylar som jag har behövt, från vänster: Syl för tömning spetislang + bågfil för att såga av den. Skruvnyckel till slangklämmor (böjbar, klart köpvärd). LED-lampa + en provisorisk krok jag tejpade fast i septitanken Rörtång som jag vred loss kulventilen med + variabel tång för mothåll i ringmuttern Multiverktyg för att såga i innerskrovet Fast nyckel 46 mm för att lossa ringmuttern Skiftnyckel med 31 mm skaft som gav grepp i skrovgenomföringen + större skiftnyckel att vrida loss skrovgenomföringen från ringmuttern (trögt eftersom den var tätad med Sika).
  12. Här är alla delar (ligger på en nylackad lucka, den som ska sitta ovanför batterierna). Nedre raden det nya jag köpt (cirka 200 kronor tillsammans). Övre raden det gamla: 4 slangklämmor + isärsågad septislang + slangkoppling + trasig kulventil + ringmutter + skrovgenomföring.
  13. När en skrovgenomföring har roterat så måste den skruvas loss och tätas på nytt. Det sa alla jag pratade med. Tydligen är det "allmänt känt" att gammal Sika som rört sig inte längre är tät. Men hur dra åt andra hållet? Skrovgenomföringen har 2 små bulor på insidan högst upp, för detta syfte. Frågade på Marinshoppen och fick tips att sticka upp handtaget en lagom stor skiftnyckel genom hålet underifrån. Max 32 mm, jag hittade en billig på Biltema där handtagen är 31 mm. Fast när jag använt ringmuttern som mothåll hade den tydligen dragits åt hårdare. Den gick inte att rubba med den variabla tången. Och muttern kräver en 46 mm nyckel, min grannes största skiftnyckel når bara 45 mm. Plus att öppningen i innerskrovet är för liten... Bilden visar lösningen. Jag tog bort lite av inneskrovet, sågade först med ett multiverktyg och knackade sedan bort två "trianglar" med ett stämjärn. Och på Biltema kostar en 46 mm fast nyckel bara 109 kronor, jämfört med 1035 kronor för en (dessutom alltför lång) 46 mm proffsnyckel hos min närmaste järnaffär.
  14. Att skruva loss den gamla kulventilen visade sig vara muskelkrävande. Nu när den är loss vet jag att gängerna var tätade med Sika (inte gängtejp eller lin+fett). Första problemet var att skrovgenomföringen inte klarade att hålla emot, den började rotera... Det enda som fanns att hålla emot med var ringmuttern till skrovgenomföringen, längst ned i hålet i innerskrovet (Aquador 26HT har 2 skrov med lim emellan (sandwich) för att få en snyggare yta inne och en lättare/starkare konstruktion). Utrymmet runt ringmuttern var för litet för att komma åt med en jättestor skiftnyckel. Jag lyckades låna en smal variabel tång av en granne, som räckte för mothåll.
  15. Första problemet var att få ut det sista ur septitanken. Om bajsvattnet fick rinna ner skulle det fortsätta in under kylskåpet, svårstädat elände. Så hämtade våtdammsugaren och gjorde ett hål med en syl. Hålet täpptes till flera gånger, varje gång jag tryckte in sylen fick jag en kort stråle brunt vatten. Bra ventilation rekommenderas. Nästa steg var att såga av septislangen med en liten bågfil (varför är septislang armerad?). Täppte sedan till med plast och tejpade runt uppåt, för att stoppa doften. Redan nu var jag orolig för hur jag skulle få dit en ny bit septislang, bara 22 cm. Har tidigare bytt till ny mellan toa och septitank (den gamla slangen hade börjat släppa igenom lukt), så vet att den är svårböjlig.
  16. I höstas när båten stod på land skulle jag öppna kulventilen under septitanken för att tömma det sista innan vintern. Ännu trögare än det brukar vara. Och vridstången på ventilen gick av. Oväntat var det väl inte, den röda spaken gick av redan för ett par år sedan. Hade inte tid eller lust att göra något åt detta i höstas, hade sugtömt efter sista utfärden, så tanken borde vara nästan tom och inte kunna frysa sönder... Men för ett par veckor sedan började jag. Kulventilen behöver bytas till en ny (se bild). De senaste 3-4 åren har vi använt den däckstömning som finns vid vår sjömack, men skulle det ta stopp i spolningen långt ute i skärgården behövs nödlösningen. Och på hösten vill jag kunna tömma ut även det sista. Fast att byta kulventilen under septitanken är nog den knepigaste reparation jag råkat ut för på min Aquador 26 HT, så jag tror att andra kan vara intresserade av det jag lärt mig och hur det går (blir det tätt?).
  17. Det finns en diskussion i den här tråden för 6-7 år sedan, om hur man bäst förvarar gummijollen. Jag funderade då på låga dävertfästen som sitter i nederkanten på badbryggan, tänkte köpa dem i USA där de är billigare (typ 300 dollar istället för 7000 kronor). En kompis har dem på en Aquador 33HT. MEN det jobbiga är att dävertfästen behöver sitta med genomgående bultar (bricka och mutter på undersidan, inuti badbryggan) för en vanlig skruv klarar omöjligt vridkrafter och stötar när du kör båten och det hänger en gummijolle utanför/bakom. Samma sätt att fästa som pollare (båten ska kunna lyftas i sina förtöjningsbeslag). OCH då behöver du krypa in och nå bakom motorn, för att hålla muttrarna... Väldigt trångt. Jag gav upp och struntade i dävertfästen. Har fortfarande jollen stående på badbryggan, fäst med en tamp. Först åtgärd innan vi förtöjer är att släppa i jollen. Funkar OK.
  18. Vit plast i båtar är väl bland annat till just för att reflektera, så att solen inte gör båten brännhet. Svart plast skulle nog funka dåligt... Skärgårdsjeepar typ Targa 25.1 har lösningen att framrutan lutar inåt, men det skulle ju bli svårt att fixa på en 26HT. För mig blir lösningen i praktiken att stå upp med huvudet genom takluckan, helst med keps och solglasögon för att se riktigt bra. Jag ställer mig upp med jämna mellanrum och kollar runt extra noga. Ett par gånger har min keps blåst av...
  19. Kollade nu, mitt projekt att montera solpanel var redan första våren vi hade båten. Diskussionen börjar 2009-04-15 som är sidan 4 i den hår tråden. Där finns bilder på när jag sågat hål i innertaket och sedan det slutliga resultatet 20 maj.
  20. Jag har monterat en "mjuk" solpanel som är fastlimmad med Sika direkt mot takplasten (avlång, mellan takluckorna) och jag funderar på en till, bakom förarplatsen. Det finns bilder både på min montering (tror det var våren 2010) och andra högre upp i tråden. Fördelar med en mjuk solpanel är att de tål att gå på (bra när jag monterar på/av täckställning) och att de inte syns så mycket. Nackdel är att det kanske blir lite dyrare (fast NOA-ställning är inte gratis). Tips 1: det går bra att seriekoppla 2 olika solpaneler (de kan även ha olika spänning) om du använder en MPPT regulator, t ex Maxpower, för den "växlar ned" från upp till 45V ned till 12V. Tips 2: Det är knepigt att dra upp elkablar genom taket, för i mellanrummet ligger rör i båtens längdriktning som blockerar. Jag passade på att monterar extra små LED-spottar i innertaket och en list med krokar över diskhon för att få de hål som behövdes för att kunna få igenom elkabeln till solpanenen. Tips 3: Min Maxpower regulator har "dött" 2 gånger och jag misstänker att den inte tål blixtar vid åskväder för båda gångerna hade det varit intensiv åska veckan innan. Räddningen för min del är att jag har monterat en Voltmeter och en Amperemeter (syns i min kontobild), så jag ser när laddningen slutar fungera.
  21. Tack både Bernte och Master, Ni har helt rätt. Var ute i båten nyss och kollade, det är 4 små skruvar (ser ut som vanliga galvade med rund skalle) som håller min kyl. Mitt misstag var nog att jag trodde det skulle vara något större, mer "proffsigt" som höll fast kylskåpet. De där 4 skruvarna ser så klena ut, som att de bara är där för att fästa plywoodskivorna.
  22. Förra våren monterade jag en extra vattenkran för sjövatten, då lossade jag spisen för att komma åt bakom kökslådorna (om man lossar "avgasröret" så gick det att flytta/vrida spisen ganska långt innan dieselslangen tog emot). MEN då tappade jag ett bithandtag ner bakom kylen. Och upptäckte att kyskåpet var omöjligt att dra fram. Det måste sitta fastsatt (skruv?) på ett sätt som jag inte lyckades upptäcka. Min 26HT är från 2003 men antar att det är samma typ av kylskåp ganska många modeller. Hur sitter kylen fast ?!?
  23. Värdetapp beroende på antal gångtimmar -- jag frågade chefen för mitt VP-varv om detta nyligen och han svarade att det idag är ett större problem att vissa båtar har gått för lite, så att motorerna tar stryk av detta. I manualer från Volvo-Penta står att motorn ska köras minst varannan vecka, om den står kall längre tid ska den konserveras. 2 veckor är nog lite överdrivet, men det finns ändå en sanning att korrosion blir ett problem om motorn aldrig körs. Åt andra hållet så ska motorn få ny olja efter 100 timmar, så du ska väl kanske undvika en båt där motorn har körts mycket mer än 100 timmar på en sommar -- men det är väl få båtar? Fast vi lät besiktiga en 26HT som visade sig ha gått över 800 timmar efter bara 4 somrar, vilket berodde på att ägarna hade hyrt ut den. Den köpte vi inte, av flera skäl, men det var inte de många motortimmarna som avgjorde. Slitage på dieselmotor -- det som instruktionsboken varnar för är att köra lång tid på full gas. Med vår VP-diesel följde till och med klisterlappar där det står att man inte ska köra fortare än 200 varv under max varv. Och det är väl ibland svårt att veta hur tidigare ägaren har kört. Men dels kan ett varv som du ber att kolla motorn förhoppningsvis lätt få ut statistik hur många timmar den gått på olika varv (minns att det gick på vår 50 hk Mercury och det går på vår VP-diesel, en KAD44), dels kan du kanske fråga ägaren hur de brukar köra båten, typ "Vilken fart tycker du att båten går bäst?" Just en båt som har varit uthyrd mycket ger väl extra risk att den körts mycket med full gas, för de som hyr bryr sig inte om att motorn får kortare livslängd. Nåja, det finns gott om gamla båtar med VP-diesel som är från 80-talet = 30 år gamla. Så om du räknar med att en diesel som får service varje år nästan säkert håller i 30 år, vilket med 100 timmar per år skulle betyda 3000 timmar totalt, då spelar det inte så stor roll med 200 timmar extra, det är bara 7% av motorn livstid. Men det avgörande i ovanstående är "får service varje år" -- jag skulle kräva att serviceboken är ifylld eller att det finns detaljerade kvitton på att olja och filter är inköpta varje år. Annars skulle jag pruta rejält eller köpa en annan båt.
  24. Funktion olika elankarspel: bättre starta egen tråd om t ex Winchmatic + ange vilken modell och typ. Försök till svar: det verkar orimligt att din mottagare skulle sluta lyssna bara för att du byter batteri i sändaren. Varför skulle mottagaren sluta lyssna? Däremot så finns nog en knapp som sätter på/av mottagaren (mitt ankarspel av annat märke har en dragknapp på/av för fjärrkontroll bredvid panelen för på/av ankarspelet, vid förarplatsen), så att mottagaren inte drar ström hela tiden (mottagare måste dra ström konstant när de är på, de lyssnar på en frekvens och förstärker den signalen, plus försöker hela tiden "höra" order från sändaren). Så försök hitta knappen som sätter på/av mottagaren. [varför försämrar de detta forum nu igen? Jag gissar på unga tekniker som tror att alla vill att allt på internet ska fungera som Facebook...]
  25. "Min erfarenhet är att om man endast tar bort kapellets baksida så får man ett inte helt irrelevant baksug i båten och det blir sjöblött i planande hastighet genom indrag av vattensprut." Indrag av vattensprut -- har diskuterats högre upp i tråden, verkar kunna hända på vissa nya 26HT med D6-motor som har ett drev som kan ge vattensprut uppåt. På vår båt med KAD44 och DPE-drev har detta bara hänt när vi har glömt badstegen nedfälld. Indrag kan ju inte hända utan vattensprut... Baksug i båten -- i låg fart och svag vind med bara kapellfönstret ovanför bakdörren upprullat har vi upplevt att dieseldoft kommer in, men det går att hantera genom att öppna en taklucka. "Vi brukade helt fälla bort kapellet genom att dra upp blixtlåsen i hörnen och vika upp sidor och bakstycke på taket (plant så det inte blir veck i fönstren), fälla upp bågen och helt enkelt fästa snoddarna runt takkanten. ... inrullade." Vika upp sidorna -- Vi gör så ibland när det är riktigt fint väder, men... kapellet sitter ju fast i bågen, så inte går det väl att rulla ihop utan att det blir veck på mitten? Den magin skulle jag gärna vilja se...
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy