Jump to content
Wednesday 21 October 2020

Jonas478

Medlemmar
  • Content Count

    1,878
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

22 Expert

About Jonas478

  • Rank
    Amiral

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Vi har en Aquador 26HT och funderade på Snap Davits när vi skaffade jolle. Det avgörande motargumentet för min del är att fästet i badbryggan behöver sitta med genomgående bultar och det verkar hopplöst jobbigt att komma åt på insidan av badbryggan. Så vi fortsätter ha jollen stående på sidan på badbryggan, fäst med ett rep så att den kan "hänga ut" i hamn. Original är dyra här i Sverige (ungefär som en jolle), men Snap Davits finns för ungefär halva priset i USA. Ett annat tips är att det finns en konkurrerande teknisk lösning som kallas Dinghy Rings (verkar passa bättre på segelbåtar dock, plus behöver att jollen har spetsiga pontoner baktill)
  2. "... Vad jag lyckats lära mig är att det är bra att dra ett tunnare rep fram och tillbaka med ca en meters mellanrum under pressarna. På så vis undviker jag att det bildas större snöhögar som tinar och fryser till stora isklumpar på pressen. " Tack Christer, bra tips! Jag har några spännband som håller ställningen på plats i sidled, som även delvis fyller denna funktion. Men det vore ju en förbättring att sätta dit fler rep (eller kanske kosta på sig fler spännband, de är lättare att dra åt så att de sitter tight?), för jag har också problem med att tung snö "drar upp" presenningen och isklumpar bildas sedan i "groparna" innanför pulpit på fördäck vid tö.
  3. Efter att ha tittat på de få 26HT som ligger ute på Blocket, kontaktade jag nyss Svenska Sjö och sänkte försäkringsvärdet på vår båt (årsmodell 2003, KAD44) från 700.000 till 600.000. Nån som tycker att jag är för pessimistisk?
  4. Kul att den här tråden är igång igen, den gav massor av kul läsning när jag själv hade min första motorbåt (en Ryds 478 såklart) och funderade på att byta till större 🥰 Tack MaCro !!
  5. Länkar till andra trådar i detta forum om Aquador 26HT Detta forum har ju HELT värdelös sökfunktion (som ni kanske märkt). Ett tips är att det går att använda "avancerad" Google sökning, t ex skriva "Aquador 26 D6 KAD44 site:www.maringuiden.se" https://www.google.com/search?hl=sv&as_q=Aquador+26+D6+KAD44&as_sitesearch=www.maringuiden.se + att gamla länkar i t ex denna tråd inte längre fungerar... Så som en service till andra ägare av Aquador 26HT har jag försökt leta upp de nya länkarna till gamla trådar som vi i denna tråd har länkat till:
  6. Bäst presenning: Efter 12 år tycker jag det kan vara intressant för andra att lyfta denna tråd. Den billiga tunga: Biltema 650 g/m2 för 1299 kr, är nu officiellt helt slut. Öljetterna har länge varit rostiga och under senaste vintern ökade antalet små hål i den trötta och solslitna, väldigt fula gröna ytan. Bara att slänga. Den dyraste: Grunda 700 gram/m2 för 2663 kronor hos Woody, är fortfarande helt fräsch efter 12 år, bara lite solblekt på den sidan som brukar vara utåt på vintrarna. Tunna andra lagret: Microflex 250 g/m2 hos SeaSea, den ena som legat under (som "innertält" över hytten) är forfarande helt OK. Den jag delade diagonalt är slut, jag slängde de två tranglarna redan för några år sedan, de "dog" av solljus. Inte förvånande är det alltså sett över en tid på mer än 12 år värt att köpa den dyraste presenningen. För innan oktober behöver jag köpa en ny 7x5 och då blir totalkostnaden för "Biltema" större än den jag har akteröver.
  7. Här är mer exakt svar på frågor om årsmodell 😃 (från sidan 11 i denna väldigt långa tråd)
  8. Blev ändå inspirerad att läsa början av tråden för att hitta mer exakta svar. För att få en KAD 44 mindre "trött" är mitt tips att byta till Volvo Penta B4 propellrar i aluminium. Den stora fördelen med alu jämfört med rostfritt är att aluminium är mjukare, så när (det händer förr eller senare) du råkar köra på en sten så skadas mer troligt bara propellrarna, inte drevaxeln (mkt dyrare) + en förklaring till att första halvan av denna tråd är lite svårläst: Vid en uppdatering av detta Forum försvann alla citat i gamla inlägg = det syns inte vad personer svarar på. Men ofta går det att lista ut om man minns de 5-10 senaste inläggen...
  9. KAD44 - vi har den motorn, som ger toppfart 33 knop. Trimplanen behövs tryckas ned en bit för att komma upp i planing, särskilt i motvind, men så var det även med D6-310 jag provkört (diskuteras i början av denna tråd). Så vitt jag vet är alla båtar som väger 4 ton eller mer "tröga" att komma upp i planing, om du jämför med en mindre motorbåt som väger 1 ton. Tips: Välj rätt propellrar - Genom att byta till lägre "stigning" (motsvarar lägre växel på en bil) så kan motorn jobba med högre varv när den kämpar sig över planingströskeln (diskuteras också högre upp i denna tråd). Nackdelen är möjligen att toppfarten vid maxvarv blir lägre, men det sliter hårt på motorn att köra på maxvarv, så bör ändå undvikas om motorn ska hålla många år till (jag har helt slutat köra maxvarv som är 3900 för KAD44, håller mig under 3500). Irlandsbåtar - Om jag minns rätt finns de med årsmodell fram till 2001 (diskuteras i början av denna tråd, men jag orkar inte leta, sök på "Irland"), detta syns tydlig genom att skrovnumret inte börja med FI (som står för Finland). Be alltså om skrovnummer innan du åker och kollar på en äldre båt, om du vill undvika de tyngre/rejälare (slarvigare byggda?) båtar som tillverkades på Irland. Kan även vara värt att veta att 2004 ändrades steglisterna på skrovet så Aquador 26 går snabbare - vilket dock kräver större motor för att orka upp i planing (ingen slump att D6 började monteras samtidigt). Så en fördel med min 2003 är att det skrovet kräver lite färre HK...
  10. Jag har aldrig förstått poängen med ett peke med liten stege, för mig verkar det främst ge mer risk att något går sönder om man råkar stöta emot en kaj eller klippa... Båten har ju en gummikant runt och jag har dessutom monterat ett stävskydd i gummi, men ett peke som sitter stumt monterat, det tål väl knappast särskilt mycket av "impuls" utan att nått går sönder? Hoppa ner behöver ändå ingen göra. Både min fru och dotter, som normalt kliver iland först, brukar sitta fram i stäven och dingla med fötterna. Då kan de hålla sig i pulpit med händerna på vardera sidan medan de väntar, vilket de tycker känns tryggt, och sedan glider de bara ner på klippan. Är inte det bättre/säkrare än att stå och balansera på en ranglig liten stege?
  11. Batterier och solceller: finns många inlägg om detta högre upp i denna tråd, särskilt under 2009. Dessutom ett mer generellt ämne, fungerar likadant på andra båtar, så sök på "solcell" eller "förbrukningsbatterier". Sammanfattning batterier: storleken på batterilådan varierar mellan årsmodeller för 26HT. Vår från 2003 rymmer max 4 st 75 Ah eller 3 st 110 Ah. Jag har numera ett Optima 75 Ah startbatteri och två AGM Professional 95 Ah förbrukningsbatterier (lättare att montera kablar med lite plats över). För den som har råd verkar det bekvämare med Lithium-jon båtbatterier. Solpaneler: Det knepiga på 26HT är att lyckas dra kablarna genom HT-taket och ned genom de kromade handtagen. Regulatorn har jag placerat längst in i skåpet under diskhon. Numera har vår båt en 38W solpanel mellan takluckorna och en 50W bakom förarplatsen taklucka, seriekopplade. Maxpower regulator växlar ned från 40V till laddspänning och de soligaste timmarna ger solpanelerna 3,5A. Det kan vara värt att veta att startspärren (röd LED som blinkar, drar cirka 0,1A på min båt) är kopplad direkt mot startbatteriet. Upptäckte en vinter när jag dröjt med att koppla in laddare på startbatteriet att det var tomt (det töms efter cirka 5 veckor med 0,1A förbrukning). 26HT har liksom andra båtar ett relä som kopplar ihop alla batterier vid start, så eftersom förbrukningsbatterierna fylls på av solcellerna vid bryggan är startspärrens förbrukning normalt inget problem. Men startspärren gör det värt att välja ett startbatteri som tål djupurladdning.
  12. Lägga till i sidvind mellan Y-bommar: Särskilt då är bogpropeller är en bra uppfinning. När jag hamnar snett beror det ofta på att jag haft vinden "i ryggen" på vägen in och därför inte märkt hur mycket det blåser. Med hänsyn till vinden + bogpropp brukar det gå bra att pricka 3,5 meter. Fördelar med 3,5 meter mellan Y-bommarna: Lättare att nå tamparna vid förtöjning. Lagom att stå på bommarna när något behöver fixas, t ex fylla på vatten (våra Y-bommar har 2 rejäla bojar som gör att bommen bär en vuxen nästan hela vägen ut). Fördelar med 4 meter: 14% större öppning på väg in. Men det viktiga och helt avgörande för att båten inte skadas är förstås att Y-bommen har bra glidskydd i ändan och att inga vassa metalldelar sticker ut så de kan skrapa båten. Så länge Y-bommen är "snäll" gör det inget att båten glider mot den.
  13. Speciell lack för Aquador: jag gissar att ni söker efter den mörkröda färgen som träet har på vissa årsmodeller, som kan blekas av solen. Min från 2003 har "normal" teak så jag har ingen direkt erfarenhet. Jag har trott att det mörkröda är någon typ av bets, om det stämmer ska det gå att slipa bort det översta lagret och lacka med klarlack. Testa på liten yta först. Lacka 26HT mer generellt: det jag har lackat är innerdurken, 2 gånger. Första gången gjorde jag det bara på de värst utsatta ställena och struntade i att göra om nåtningen runt, vilket inte blev så bra (lacken spricker i kanten mot den gamla nåtningen och vatten tränger in under). I våras gjorde jag om det första försökt + lackade nästan alla durkytor med 5 lager. Har några tips: 1. Jag skar och skrapade först bort det översta lagret av den svarta nåtningen runt. Syftet är att ett nytt lager nåtning skyddar kanterna på lackningen. Nyinköpta stämjärn var värda pengarna för att skrapa gelcoaten slät. 2. Skruvade bort luckvreden till motorluckan + golvfästet till bordet, tog kort på ett luckvred först (vid återmonteringen flyttade jag ett par av låsmuttrarna nederst till bättre position). tog bort övriga 2 luckor helt + monterade bort alla metalldetaljer. 3. Skrapade och slipade bort det som var fult/skadat av lacken, men behöll den hyfsat snygga lacken. Resultatet blir att träet efteråt ser mer "levande" ut, tycker jag, inte så platt/konstgjort ut som orginalet. 4. Lackade 4 lager billig "båtlack" klarlack, väntade minst 24 timmar mellan (hängivna väntar flera dagar). Jag tvivlar att vattenbaserad lack blir tåligt nog, välj lack som "luktar". Sista lagret matt klarlack, som gör att träet inte ser "vått" ut och att träytan syns istället för lacken. Jag köpte (dyr) Hempel Dura-Satin Varnish som späds med Thinner/träcellulosa (miljöfarlig men bra). 5. Monterade tillbaka alla metalldetaljer. 6. Tejpade på båda sidor med röd maskeringstejp innan ny nåtning (utom i hörnen, där chansade jag på frihandsnåtning). Nåtade med brun Sika, som jag tycker blir snyggare (syns mindre, ser mer naturlig ut än svart). Pressa dit bara LITE Sika och släta ut med pekfingret. Blir det för lite, lägg på lite mer (värre om det blir för mycket = fult, svårt få bort).
  14. Troligen är en 26HT från 2001 byggd på Irland (syns på först 2 bokstäverna i skrovnumret). Och därmed är en hel del annorlunda än de flesta av denna båtmodell, som är byggda i Finland. Fönster som inte går att öppna gissar jag är ett exempel. Takluckor på glänt: vi har ofta det när vi är i båten, särskilt om vi lagar mat eller kokar diskvatten. Men när vi lämnar båten vid hemmabryggan försöker vi komma ihåg att stänga dem helt, för om det regnar och blåser droppar vatten in. Ventilation i kabinen: Minns att jag var lite orolig i början att sova med dörren stängd. Men sedan såg jag att (åtminstone på 2003 års modell) är det luftinsläpp "under" skjutdörren. Och uppe finns dels ventilationshål i nederkanten av framrutan, dels där kapellet går in under sidorna på HT-taket (där smiter även myggen in).
  15. Vill bara summera: Det blev tätt. Allt annat hade väl varit konstigt, trycket från vattnet är lågt både utifrån havet och bara cirka 1/2 meter vattentryck uppifrån tanken. Inte alls rörläggares normala problem, att vattentrycket kommer från ett vattentorn. Framöver planerar jag att "motionera" kulventilen när jag kommer ihåg det och det är en lämplig plats (ute på en fjärd, öppna kortast möjliga tid) så att risken minskar att den "gror igen" och åter behöver bytas.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy