Jump to content
Sunday 29 March 2020

Jonas478

Medlemmar
  • Content Count

    1,869
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

17 Trovärdig

About Jonas478

  • Rank
    Amiral

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Jag har aldrig förstått poängen med ett peke med liten stege, för mig verkar det främst ge mer risk att något går sönder om man råkar stöta emot en kaj eller klippa... Båten har ju en gummikant runt och jag har dessutom monterat ett stävskydd i gummi, men ett peke som sitter stumt monterat, det tål väl knappast särskilt mycket av "impuls" utan att nått går sönder? Hoppa ner behöver ändå ingen göra. Både min fru och dotter, som normalt kliver iland först, brukar sitta fram i stäven och dingla med fötterna. Då kan de hålla sig i pulpit med händerna på vardera sidan medan de väntar, vilket de tycker känns tryggt, och sedan glider de bara ner på klippan. Är inte det bättre/säkrare än att stå och balansera på en ranglig liten stege?
  2. Batterier och solceller: finns många inlägg om detta högre upp i denna tråd, särskilt under 2009. Dessutom ett mer generellt ämne, fungerar likadant på andra båtar, så sök på "solcell" eller "förbrukningsbatterier". Sammanfattning batterier: storleken på batterilådan varierar mellan årsmodeller för 26HT. Vår från 2003 rymmer max 4 st 75 Ah eller 3 st 110 Ah. Jag har numera ett Optima 75 Ah startbatteri och två AGM Professional 95 Ah förbrukningsbatterier (lättare att montera kablar med lite plats över). För den som har råd verkar det bekvämare med Lithium-jon båtbatterier. Solpaneler: Det knepiga på 26HT är att lyckas dra kablarna genom HT-taket och ned genom de kromade handtagen. Regulatorn har jag placerat längst in i skåpet under diskhon. Numera har vår båt en 38W solpanel mellan takluckorna och en 50W bakom förarplatsen taklucka, seriekopplade. Maxpower regulator växlar ned från 40V till laddspänning och de soligaste timmarna ger solpanelerna 3,5A. Det kan vara värt att veta att startspärren (röd LED som blinkar, drar cirka 0,1A på min båt) är kopplad direkt mot startbatteriet. Upptäckte en vinter när jag dröjt med att koppla in laddare på startbatteriet att det var tomt (det töms efter cirka 5 veckor med 0,1A förbrukning). 26HT har liksom andra båtar ett relä som kopplar ihop alla batterier vid start, så eftersom förbrukningsbatterierna fylls på av solcellerna vid bryggan är startspärrens förbrukning normalt inget problem. Men startspärren gör det värt att välja ett startbatteri som tål djupurladdning.
  3. Lägga till i sidvind mellan Y-bommar: Särskilt då är bogpropeller är en bra uppfinning. När jag hamnar snett beror det ofta på att jag haft vinden "i ryggen" på vägen in och därför inte märkt hur mycket det blåser. Med hänsyn till vinden + bogpropp brukar det gå bra att pricka 3,5 meter. Fördelar med 3,5 meter mellan Y-bommarna: Lättare att nå tamparna vid förtöjning. Lagom att stå på bommarna när något behöver fixas, t ex fylla på vatten (våra Y-bommar har 2 rejäla bojar som gör att bommen bär en vuxen nästan hela vägen ut). Fördelar med 4 meter: 14% större öppning på väg in. Men det viktiga och helt avgörande för att båten inte skadas är förstås att Y-bommen har bra glidskydd i ändan och att inga vassa metalldelar sticker ut så de kan skrapa båten. Så länge Y-bommen är "snäll" gör det inget att båten glider mot den.
  4. Speciell lack för Aquador: jag gissar att ni söker efter den mörkröda färgen som träet har på vissa årsmodeller, som kan blekas av solen. Min från 2003 har "normal" teak så jag har ingen direkt erfarenhet. Jag har trott att det mörkröda är någon typ av bets, om det stämmer ska det gå att slipa bort det översta lagret och lacka med klarlack. Testa på liten yta först. Lacka 26HT mer generellt: det jag har lackat är innerdurken, 2 gånger. Första gången gjorde jag det bara på de värst utsatta ställena och struntade i att göra om nåtningen runt, vilket inte blev så bra (lacken spricker i kanten mot den gamla nåtningen och vatten tränger in under). I våras gjorde jag om det första försökt + lackade nästan alla durkytor med 5 lager. Har några tips: 1. Jag skar och skrapade först bort det översta lagret av den svarta nåtningen runt. Syftet är att ett nytt lager nåtning skyddar kanterna på lackningen. Nyinköpta stämjärn var värda pengarna för att skrapa gelcoaten slät. 2. Skruvade bort luckvreden till motorluckan + golvfästet till bordet, tog kort på ett luckvred först (vid återmonteringen flyttade jag ett par av låsmuttrarna nederst till bättre position). tog bort övriga 2 luckor helt + monterade bort alla metalldetaljer. 3. Skrapade och slipade bort det som var fult/skadat av lacken, men behöll den hyfsat snygga lacken. Resultatet blir att träet efteråt ser mer "levande" ut, tycker jag, inte så platt/konstgjort ut som orginalet. 4. Lackade 4 lager billig "båtlack" klarlack, väntade minst 24 timmar mellan (hängivna väntar flera dagar). Jag tvivlar att vattenbaserad lack blir tåligt nog, välj lack som "luktar". Sista lagret matt klarlack, som gör att träet inte ser "vått" ut och att träytan syns istället för lacken. Jag köpte (dyr) Hempel Dura-Satin Varnish som späds med Thinner/träcellulosa (miljöfarlig men bra). 5. Monterade tillbaka alla metalldetaljer. 6. Tejpade på båda sidor med röd maskeringstejp innan ny nåtning (utom i hörnen, där chansade jag på frihandsnåtning). Nåtade med brun Sika, som jag tycker blir snyggare (syns mindre, ser mer naturlig ut än svart). Pressa dit bara LITE Sika och släta ut med pekfingret. Blir det för lite, lägg på lite mer (värre om det blir för mycket = fult, svårt få bort).
  5. Troligen är en 26HT från 2001 byggd på Irland (syns på först 2 bokstäverna i skrovnumret). Och därmed är en hel del annorlunda än de flesta av denna båtmodell, som är byggda i Finland. Fönster som inte går att öppna gissar jag är ett exempel. Takluckor på glänt: vi har ofta det när vi är i båten, särskilt om vi lagar mat eller kokar diskvatten. Men när vi lämnar båten vid hemmabryggan försöker vi komma ihåg att stänga dem helt, för om det regnar och blåser droppar vatten in. Ventilation i kabinen: Minns att jag var lite orolig i början att sova med dörren stängd. Men sedan såg jag att (åtminstone på 2003 års modell) är det luftinsläpp "under" skjutdörren. Och uppe finns dels ventilationshål i nederkanten av framrutan, dels där kapellet går in under sidorna på HT-taket (där smiter även myggen in).
  6. Vill bara summera: Det blev tätt. Allt annat hade väl varit konstigt, trycket från vattnet är lågt både utifrån havet och bara cirka 1/2 meter vattentryck uppifrån tanken. Inte alls rörläggares normala problem, att vattentrycket kommer från ett vattentorn. Framöver planerar jag att "motionera" kulventilen när jag kommer ihåg det och det är en lämplig plats (ute på en fjärd, öppna kortast möjliga tid) så att risken minskar att den "gror igen" och åter behöver bytas.
  7. Tack Georg för bra tips och förklaringar. Smart tanke att trycka fast med domkraft, men lite tveksamt om det räcker som mothåll när man drar åt ringmuttern (mkt vridmoment). Verkar säkrare att ha en medhjälpare som håller emot och kollar att skrovgenomföringen inte rör sig. Varmluftpistol är svårt att värma "lagom" med. Jag har ibland doppat slangändan i nykokt vatten = cirka 90 grader. Men när det räcker med diskmedel ger det mindre stress, en plastslang kallnar ju rätt fort.
  8. För att spara min rygg monterade jag ihop slang + slangkoppling + kulventil innan jag tryckte upp dem på fästet i septitanken. Ett bra tips jag fick av en bekant är att ha lite diskmedel på insidan av septislangen, så glider den lätt upp på fästet. Sedan på med ringmuttern och 6 varv gängtejp på skrovgenomföringen, innan min fru (som stod på utsidan) skruvade fast skrovgenomföringen med skiftnyckelns handtag (31 mm). Slutligen på med ny Sikaflex för att täta skrovet och så drog jag fast ringmuttern, först med fingrarna, sista varven med varabel tång och 46 mm fast nyckel. Sjösättning imorgon, hoppas det är tätt.
  9. Jag är snart klar med att byta kulventilen under septitanken. Vridstången gick av i höstas, när jag skulle tömma ut det sista bajsvattnet inför vintern. Även de som har andra båtar kan vara intresserade, så jag startade en egen tråd. Men ni som också har en Aquador 26HT är kanske extra intresserade, eftersom ni troligen också kommer att råka ut för att denna ventil kärvar ihop (särskilt numera när däckstömning finns). Svårigheterna beror främst på att slangen mellan septitank och ventil bara är cirka 20 cm, här är tråden: www.maringuiden.se/forum/topic/88838-byta-kulventil-under-septitank-aquador-26-ht/
  10. I kväll har jag tänkt montera tillbaka allt. Har funderat mycket på hur jag ska få dit septislangen ovanpå kulventilen igen. Pratade om problemet med min granne som också har båt, och då kom han på lösningen: Montera uppifrån och ned, då är det inga problem att få dit 22 cm septislang. Alltså: septislangen först (med 4 slangklämmor på), sedan kulventilen (tätad uppe och nere med gängtejp denna gång) och sist skruvar jag dit ringmuttern på skrovgenomföringen (tätad med Sika) och skruvar upp den i kulventilen. Men det gäller förstås att slangbiten är lagom lång ( säkrast aningen för kort) så att skrovgenomföringen hamnar på rätt nivå. Jag återkommer med hur det gick...
  11. Här är de speciella verktyg/prylar som jag har behövt, från vänster: Syl för tömning spetislang + bågfil för att såga av den. Skruvnyckel till slangklämmor (böjbar, klart köpvärd). LED-lampa + en provisorisk krok jag tejpade fast i septitanken Rörtång som jag vred loss kulventilen med + variabel tång för mothåll i ringmuttern Multiverktyg för att såga i innerskrovet Fast nyckel 46 mm för att lossa ringmuttern Skiftnyckel med 31 mm skaft som gav grepp i skrovgenomföringen + större skiftnyckel att vrida loss skrovgenomföringen från ringmuttern (trögt eftersom den var tätad med Sika).
  12. Här är alla delar (ligger på en nylackad lucka, den som ska sitta ovanför batterierna). Nedre raden det nya jag köpt (cirka 200 kronor tillsammans). Övre raden det gamla: 4 slangklämmor + isärsågad septislang + slangkoppling + trasig kulventil + ringmutter + skrovgenomföring.
  13. När en skrovgenomföring har roterat så måste den skruvas loss och tätas på nytt. Det sa alla jag pratade med. Tydligen är det "allmänt känt" att gammal Sika som rört sig inte längre är tät. Men hur dra åt andra hållet? Skrovgenomföringen har 2 små bulor på insidan högst upp, för detta syfte. Frågade på Marinshoppen och fick tips att sticka upp handtaget en lagom stor skiftnyckel genom hålet underifrån. Max 32 mm, jag hittade en billig på Biltema där handtagen är 31 mm. Fast när jag använt ringmuttern som mothåll hade den tydligen dragits åt hårdare. Den gick inte att rubba med den variabla tången. Och muttern kräver en 46 mm nyckel, min grannes största skiftnyckel når bara 45 mm. Plus att öppningen i innerskrovet är för liten... Bilden visar lösningen. Jag tog bort lite av inneskrovet, sågade först med ett multiverktyg och knackade sedan bort två "trianglar" med ett stämjärn. Och på Biltema kostar en 46 mm fast nyckel bara 109 kronor, jämfört med 1035 kronor för en (dessutom alltför lång) 46 mm proffsnyckel hos min närmaste järnaffär.
  14. Att skruva loss den gamla kulventilen visade sig vara muskelkrävande. Nu när den är loss vet jag att gängerna var tätade med Sika (inte gängtejp eller lin+fett). Första problemet var att skrovgenomföringen inte klarade att hålla emot, den började rotera... Det enda som fanns att hålla emot med var ringmuttern till skrovgenomföringen, längst ned i hålet i innerskrovet (Aquador 26HT har 2 skrov med lim emellan (sandwich) för att få en snyggare yta inne och en lättare/starkare konstruktion). Utrymmet runt ringmuttern var för litet för att komma åt med en jättestor skiftnyckel. Jag lyckades låna en smal variabel tång av en granne, som räckte för mothåll.
  15. Första problemet var att få ut det sista ur septitanken. Om bajsvattnet fick rinna ner skulle det fortsätta in under kylskåpet, svårstädat elände. Så hämtade våtdammsugaren och gjorde ett hål med en syl. Hålet täpptes till flera gånger, varje gång jag tryckte in sylen fick jag en kort stråle brunt vatten. Bra ventilation rekommenderas. Nästa steg var att såga av septislangen med en liten bågfil (varför är septislang armerad?). Täppte sedan till med plast och tejpade runt uppåt, för att stoppa doften. Redan nu var jag orolig för hur jag skulle få dit en ny bit septislang, bara 22 cm. Har tidigare bytt till ny mellan toa och septitank (den gamla slangen hade börjat släppa igenom lukt), så vet att den är svårböjlig.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy