pelle75

Rammade av mindre nyktra - det slipper vi ju nu när nya lagen har trätt ikraft ;-) Nejdå.. Skämt åsido... Vi har ALLTID ankarlanternan tänd när vi ligger på boj eller ankare - oavsett var och hur vi ligger.. Tidigare med lanternan i masttoppen körde vi med en liten batteridriven LED campinglampa som hissades i bakkant av bommen.. Kostade typ 29kr på ÖB i trollhättan för några år sedan - batterierna räckte minst en säsongs svajnätter (med andra ord minst 7-10 nätter normalbruk)..

Jag har provat att köra ett liknande elverk - digital modell i resväskeformat eller hur man ska uttrycka det. Stoppa in det i en stuv i vår förra båt (sittbrunns-stuv) - monterade ett avgasutblås som en bordgenomföring och öppnade ett c:a 120mm stort hål för friskluft-tillopp... Elverket i sig förbrukar ju en hel del luft (förbränningsluft) så insugningen av luft i stuven blir rätt bra (betydligt mycket mer än vad en liten fläkt fixar) men trots det blev det på bara ett par minuter oroväckande varmt.. Vidare väsnades det trots isolermattor runt om på tok för mycket för att nyttjas annat än på ett par hundra meters håll från andra människor för att inte störa.. Så - ska du köra ett sånt aggregat någorlunda vettigt är jag rädd för att du får bygga en väldigt välisolerad låda som placeras i tex maskinrum och ventileras via ljudfällor med 2-4 stora motorrumsfläktar (om det ens räcker) samt förses med ljuddämpare på avgasutblåset. Annars är det nog lika enkelt att ha det undanstuvat och ta fram och ställa på land om det är tomt runt om och man absolut behöver laddning..

Tack.. Jag har som vana att dokumentera så gott det går för att hjälpa andra - speciellt om jag retat mig extra mycket själv på att jag inte hittat liknande guide själv ;-) Återstår en del jobb men en bra bit på väg iaf! Drevet var inte farligt tungt att lyfta in i bilen - vi var två.. Och sen vidare in i garaget hemma..

Drevet bortmonterat - en del svordomar för tapparna som håller drevlyftarna satt utav ******* men skam den som ger sig.. Gjorde en liten guide/instruktion som jag har lagt ut på Zephyros tekniksidor, http://www.pmi.nu Senast ändrad av pelle75 | 14 januari 2012 | 20:31

Finns rätt många hamnar som har fasta linor, så kallade moorings på västkusten och vissa hamnar i danmark. Marstrand har haft det flera år - tyvärr med rätt dåligt underhåll så linorna är riktigt vidriga på vårkanten och försommaren.. Dyrön.. Gullholmen.. Smögen.. Finns flera hamnar även norr och söder om dessa som har samma lösning. Bojar är smidigt på ett sätt, moorings på ett annat.. För och nackdelar.. hrm..

Ahh.. Låter som den danskflaggade Storebro´ n som försökte lägga till i 10m/S sidvind inne i smögens hamn med ankarsläpp. Runt 45 fot motorbåt, 1 kapten på flybridge, 6 till på däck runt om med tampar och fendrar. Båten börjar driva lite i vinden - kaptenen släpper ratten, ställer sig upp och ropar jag kan inte göra något - ni får ta emot. Helt off topic, men sånt händer oavsett akter eller för mot bryggan tydligen

Det kanske beror på att du lättare ser när det går åt helvete nu ;-)

Tapparna som bär själva drevet - ska man slå dom inåt mot drivknuten eller ska dom demonteras utåt? Ska dom utåt lär man ju behöva nån glidhammar, avdragare eller annat specialverktyg. Har plockat bort styrningen, återstår drevlyftarna och dom här som bär hela drevet.. Ska försöka ge mig på det i helgen..... Finns en tillgänglig pall-lyftare samt diverse grövre pallningsmaterial i trä som ihop med spännband blir en fin drev-vagns-lyft..

Backar in så fort det är möjligt.. Bättre siktfält bakåt än framåt, lättare att gå av och på, dock lite mindre insynsskydd iofs, men ligger man i gästhamn så är man väl inte folkskygg ändå!? Dessutom slipper man ju gå och smutsa ner hela däcket (för oss som inte har teak) utan hamnar direkt in i båten så att säga Gjorde så med förra båten (segelbåt, bavaria 36) och gör det med nya.. Iofs föredrar jag länsplatser om det inte är flytbryggor (som är för låga) men gillar inte för många båtar utanpå.. Det har blivit mer längs-liggande på olika öar efter båtbytet - mest på grund av djupgåendet, men även skrovformen.. rak skrovsida känns lite enklare att fendra av än en rund segelbåtssida..

Har seglat i 10år och är numera motorbåtsägare.. Senaste segelstället vi köpte kostade listpris runt 90.000kr.. Utöver det diesel för kanske 4-5000kr/år.. (70 nätter om året i båten, kanske 40% för segel resten för motor).. Diesel nu vet jag inte riktigt - första sommaren gick det alldeles för mycket ;-) Anser inte att diesel och/eller segelkostnader är den största delen i båtägandet - finns så mycket annat som kostar både i drift, underhåll och värdeminskning.. För oss är dieselns driftsäkerhet och säkerhet (brand, explosion) och även komfort (lukten osv) stora punkter.. Känns tryggare med en stor dieselspis under luckan när man ska hem från Danmark i lite sjögång... Båten är en sommarstuga för oss.. Det är pengar vi med glädje avsätter varje månad året runt för att kunna njuta av skärgård och hav under den del av året som det känns lockande. Dessutom - vi har en förbrukning runt 2,3l/nm vid 26knop.. Med besinalternativet skulle det tydligen ligga runt 3,5-4liter.. x1100nm.. x16kr.. blir en bit över 20´ om året i skillnad..

Har mer eller mindre alltid VHF´ n igång när vi rör oss och ofta när vi ligger still.. Det var en diskussion kring just Biltema´ s led-lanternor när dom kom ut på marknaden för några år sedan.. Vill minnas att det var uppe på SXK´ s tekniska forum då.. Led-lampor kan störa - tror iofs inte att det är själva lysdioderna i sig utan elektroniken som reglerar ström och spänning till dioderna som är av olika bra kvalitet beroende på tillverkare.. You get what you pay for ungefär.. Senast ändrad av pelle75 | 12 januari 2012 | 09:28

Grundtanken är inte att slipa bort färgen utan isåfall att slipa eller sickla den slät och sedan måla på ny, och släta till den så att ytan är slät och inte lätt rugglig/skrovlig. Är inte helt nöjd med Trilux Vit för den ser förjävlig ut i vattenlinjen vilket kräver tvätt en gång i veckan för att det ska se snyggt ut.. Blir nog svart färg till sommaren.. Har dock ingen känsla för vilket fabrikat och vilken modell ännu - Triluxen är ju hård så den borde gå att måla över med det mesta.. Båten ligger i Stenungsund och det växer en del.. Så att köra utan färg eller med dålig färg är inte aktuellt..

Beträffande färgen och böter torde det inte vara hur enkelt som helst... I Danmark har vi säkert hälften av alla gånger vi tankat fått grön diesel då det är det enda som dom tillhandahåller till fritidsbåtar... Även på sjömackar som ser ut / upplevs som rena fritidsbåtsmackar..

Har ägnat åskilliga timmar åt att söka både här samt åt googlande i allmänhet i ämnet.. Men.. Det skrivs en hel del, men då framförallt i segelkretsar, kring hur mycket ytstruktur, släthet osv påverkar farten. När man seglar är detta givetvis av stor vikt, framförallt om man kappseglar. För en motorbåt kan det kännas mindre relevant iofs, men en aspekt är givetvis belastning på motorn samt bränsleförbrukning. Våran Bavaria Sport 34 från 2011 med en D6-370 har en maxfart på strax över 31 knop om den inte är för tungt lastad. Den marchar rätt fint runt 25-26 knop i lugna vatten - då med en förbrukning på runt 2,2 l/nm enligt EVC-instrumentet - neråt 2,1 om det inte är för mycket i tankarna.. När vi tittade på olika båtar så angav man en toppfart på c:a 33 knop och en marchförbrukning på runt 1,9 liter vid 23 knop. Min erfarenhet är att båten börja gräva lite när man går ner mot 23knop även om förbrukningen ligger kvar på 2,2.. Vid 20-22 börjar den gå tungt.. Testbåten ska ha varit identisk med vår, men försedd med en extra badbrygga vilket ger uppskattningsvis 150kg på fel ställe.. Så vi borde hamnat högre i toppfart och lägre i förbrukning i mina ögon. Troligtvis var testbåten omålad i botten medans våran är epoxi-grundad 3 lager och sedan 2 lager International Trilux (vit). Ytan är inte helt slät utan lite skrovlig. Kan denna skrovlighet påverka så mycket? Någon som har en känsla för hur mycket denna ojämnhet påverkar fart och förbrukning? Merarbetet med att våtslipa botten och antingen fortsätta med Trilux eller byta till en slätare färg (kanske VC17 eller annan modell/fabrikat) kan jag nog tänka mig om det ger en minskning av förbrukning och kanske hålla 100 RPM mindre på motorn vid marchfart. Vad tror ni?

Såg inte denna tråd förrän idag tyvärr.. Hade en Garmin 4012 i förra båten (segel).. Tyckte den var lite slö.. Bytte till en 6008 (som ju är motsvarande, fast mindre skärm men snabbare processor).. Det är en otrolig skillnad.. 6008:an hänger med helt perfekt i 25knop.. Det TROR jag inte en 40XX eller 50XX gör lika bra som 60XX och 70XX.. Helt klart vettigt att kliva upp i mina ögon..

I förra båten byggde jag ett vattenburet system.. Motorn jobbade direkt mot en liten Danfoss-växlare, motsvarande den som dom använder i dom små villa-värmeväxlarna för fjärrvärme. Detta för att inte göra motorns kylslinga sårbar - dessutom var det en ganska billig lösning. På andra sidan växlaren satt en Eberspächer D5 hydronic (från en gammal Saab 9-5 Diesel - ligger på typ 3000kr på skroten), en varmvattenberedare, ett vanligt expansionskärl (typen som används i tex villor - billigt och smidigt) samt ett antal fläktradiatorer. Fläkradiatorerna var ett hopkok av dator-kylgrejjer.. Använde en sån här; http://www.indomo.se/7299-XSPC-RX240-Dual-Radiator som huvudfläkt i salongen och så mindre (plats för bara en fläkt) i kabinerna. Visst, just den modellen är inte billigast (fanns inte lika stort utbud då iofs) men den är rätt tjock, 58,5mm, så den ger bra värme. Uppskattningsvis 1,5-2kW vid normal drift (värnaren ger 80 grader ut, motorn några grader till).. Dom halva ger ungefär hälften.. PC-fläktar är billiga och tysta och drar nästan ingen ström.. Termostater använde jag enklast möjliga rumstermostat - i det fallet Clas Ohlson á 149 eller 199kr.. All värmedistribution gick via PEX-rör och hela systemet var reglerat med kulventiler och sanitetskulventiler. Vanliga radiator-luftskruvar vid fläktkonvektorerna.. Tack vare trycksatt system måste inte exp-kärl sitta högst upp (likt en villa kan pannan med pump stå i källaren men ändå trycka upp värmevatten till övervåning). Köpte en extremt tyst och strömsnål liten cirk-pump från tyskland - från en firma i f.d ITT gruppen (numera Xylem) - har dock inte länken kvar, men den var 12v för solvärme i huvudsak, mjukstartande (för att kunna drivas enbart av solcell) och ställbar i typ 5 steg.. Kan ha varit den här; http://www.laing.de/produkte/pumpen/gleichstrompumpen_vario/ eller möjligen den här; http://www.laing.de/produkte/pumpen/gleichstrompumpen_ecocirc_solar/ Systemet gav hur som helst väldigt jämn och fin värme, smidigt att kunna värma vattnet i varmvattenberedaren och som bonus blev det lite självcirkulation på motorns sida så man fick upp kanske 40grader i motorn - ingen nackdel att varmstarta en diesel

Utan att veta hur grova du behöver så känns vanliga gummidämpare en som tänkbar lösning.. Googlar man lite så finns bla denna sida; http://www.kullager.se/sv/search?q=gummidämpare Dom är grymt lika såna som används till tex. utedelen till luft/vattenvärmepumpar och dom är konstruerade för hyfsat otrevlig miljö, ska hålla ett antal år, rätt hög belastning osv.. Så det kanske kan vara ett alternativ om man letar mer specifika mått osv..

Har en D6-370 DPH -11.. Den har EVC.. Har fart, ekolod, temp osv.. Sitter 1 givare i skrovet som är för fart iaf.. Men det finns bara en.. Vet inte om temp och lod ligger i den också, men eftersom det inte finns några andra givare så borde det väl vara så. Har aldrig haft motorbåt med drev innan - men det lär väl inte sitta några givare i drevet?!

I förra båten byggde vi om värmesystemet helt från luftburen till vattenburen värme.. Otrolig komfortskillnad.. Jämnare värme, göra varmvatten i naturhamn osv.. Riktigt bra.. Motors värmeslinga gick till en värmeväxlare för att göra motorn så safe som möjligt (inte kul om det blir en läcka i en slang framme i förpiken och motorn överhettas p.g.a tomt i kylslingan.. Sen gick värmarens vatten antingen bara genom VV-beredaren eller även genom hela båtens system beroende på hur ett par kulventiler stod. Nackdelen om det bara cirkulerade genom VV-beredare var att värmaren slog till och från då det var lite lite volym att jobba mot.. I båten hade jag små fläktelement som jag mekade ihop själv av kyl-grejjer till datorer. Billigt, effektivt och väldigt tyst (datorfläktar finns i riktigt tyst utförande och med låg förbrukning). Mer fördelar var att kunna reglera varje hytt för sig.. Satte vanlig rumstermostater till varje fläktkonvektor. I nya båten ingick en Webasto värmare - luftburen - men jag ville ändå ha möjlighet att göra varmvatten och även förvärma motorn (En D6-370).. Satte även nu in en vattenburen värmare som nu sitter i serie med motor och VV-beredare. Ger runt 55-60 graders kylvatten i motorn på 30-60min drift och i nederkant av blocket kanske 35-40 grader - klart bättre än en 10 graders kallstart i april.. Dessutom varmvatten.. Gemensamt för båda systemen har varit värmaren - Eberspächer D5 Hydronic. Dom sitter som standard tillskottsvärmare i tex Saab 9-5 dieslar (inte nyaste modellen utan den som såldes mellan typ 99 och 2010).. Kostar 2500-3500 på bildelsbasen. Den har inbyggd reglering och matar man den med 12V bara så går den och fungerar perfekt i såna här system. Komplettera bara med avgasslang och bordgenomföring så är det bara värmesystemet kvar... Har tyvärr ingen dokumentation på mina system ännu men en kompis har lagt ut en del på sina hemsidor; fhm.mine.nu/WhiteStar och fhm.mine.nu/WhitePearl

Dom är nog inte identiska med din bild, men jag hittade den här artikeln.. http://www.infrastrukturnyheter.se/2011/06/stena-line-f-rst-i-v-rlden-med-vindkraft-p-f-rja Det var nog inte så mycket för bruk i hamn utan mer för att nyttja fartvinden och slå sönder den samtidigt för att minska vindmotstånd..

Jag tror det var StenaLine som provade ett sånt där och monterade det framför överbyggnaden på typ Stena Danica ganska nyligen. Tanken var att minska behovet för hjälpkärror i hamn och även slå sönder fartvinden för att minska luftmotståndet samt även ge viss del av elbehovet under färd.. Tror den vindsnurran (som säkert var rätt avancerad) höll typ 3 veckor.. Så hållbarheten är väl tydligen inte helt enkel.. Men - den är, i mina ögon, mycket trevligare i design och är den tystare så är det ju ett starkt alternativ.. Vinande vindsnurror och brummande elverk uppskattas inte direkt i naturhamnar..

Mackey: Inte alls upprörd.. Dock väl medveten om att det är viktigt att vara väldigt tydlig i sammanhang där det finns brand och explosionsrisk inblandad.. Kanske var väl strikt i formuleringen - man inte tillstymmelse till irriterad ens Och för trådens skull: Visst är det en liten installation som är ganska okomplicerad, men då och då finns det människor som halkar in i en sån här tråd och inte läser ALLA inlägg och då eventuellt läser snabbt och får för sig att det nog är OK även vid en rätt komplicerad installation.. Har jobbat med 12V system under 6 år och såg dom konstigaste lösningar där man tyckte att jag hörde att det inte var så noga med säkring om man bara har en liten förbrukar - det sa kalle för han hade en enkel installation.. Och detta var efter att en 10mm2 kabel brunnit i en tröskellåda i en bil.. Det blev inte jättebra.. Rätt material på rätt ställe, och har man både knallgas och bensinångor på fel ställe, fel tidpunkt, rätt blandning med luft och en icke gastät brytare eller relä, smältsäkring osv.. ja.. Mindre bra är väl en summering man kan göra? Gott nytt år.. Ha ingen bensin i närheten av raketerna ikväll.

Har haft följande kombinationer, med ungefärliga hastigheter och dragmotstånd; B31 -76 med en Bombard AX2 inkl 2hk Yamaha.. Båten var inte så snabb, men gummibåten bromsade typ inget kändes det som. Snurran gjorde väl att jag själv kunde nå 5knop kanske.. B31 -76 (samma båt) med Zodiac MK2 gummibåt - den var mörkgrå, runt 3m med hårda durkar och uppblåsbar köl.. 15hk Yamaha som fick hänga på för den var för tung att ta av.. Bromsade en del, kanske 0,5-1,5knop beroende på vind (mer i lättare vind).. Toppfart gummibåt runt 20knop.. Bavaria 36 2004, Grand Rib 300 med 15Hk yamaha.. Bromsade en del, men när det väl blåste på gick den upp i planing och bromsade inte lika mycket då.. Gummibåten gjorde väl 21-22 med en person och gick fint i 18-19 med två.. Bavaria 36 2004 med Grand Rib 300 ombyggd med jockey-konsol och 30hk Tohatsu.. Fyfan vilken kul leksak.. Men den bromsade ju typ 1-2 knop (160kg på släp).. Roligaste jollen, men också mest krävande.. Bavaria 36 2004 med en 250cm lång 35kg Rib (Plastimo stod det på den) och en 8hk Yamaha.. Bromsade inte mycket det lilla vi släpade den - hängde sedan mest i dävertar.. Gick nog 18 knop med 1 person.. Lite trög att få i plan med 2.. Små pontoner som det sköljde över lätt.. Bavaria 36 2004 med Suzumar 270 Rib och 15Hk Yamaha.. Hade aldrig motorn på vid segling och la båten på däck.. Bromsade då inget - lätt att lyfta upp (typ 40 kg).. Gick 22-23 knop för motor.. Nu - Bavaria Sport 34 med samma Suzumar.. Jollen går lika bra, men går inte att släpa i över 6 knop.. (vill inte släpa i 25 knop ändå).. Tungt att lyfta upp och ner motorn. Den 8hk Yamaha 2-taktaren vi hade - den var inte dum. Lätt å lyfta, startade direkt, smidig att stuva (tack vare vikten.. ) Optimala i mina ögon är en RIB med en 2-taktare.. Då gärna en Yamaha då dom är driftsäkra.. Lycka till..

Citat Mackey; pelle75, diesel och bensin är helt olika när det gäller antändningsrisk. Diesel är i stoprt sett ofarligt medan bensin är relativt riskabelt. Olika regler gäller, men jag tror som sagt också att det är ok att placera batterier i samma utrymme som bränsletankar bara utymmet är ventilerat. Jag är fullständigt medveten om skillnaden mellan dom olika bränsletyperna och det är också därför jag tydligt skrev i mitt inlägg att layouten i motorrummet på en bensin-variant av motsvarande båt som vi har tycks vara identisk, förutom just att det är bensintank och bensinmotor istället för dieseltank och dieselmotor. Däremot skulle jag absolut inte vilja installera vanliga smältsäkringar eller okapslade brytare i ett utrymme som innehåller en besinmotor eller bensintank - lika lite som jag skulle vilja ha det i en oventilerad batteri-installation eller i närheten av rörliga gasoldelar.

Vi har en Bavaria Sport 34 från 2011 som är CE märkt.. Vår version är förvisso försedd med en dieselmotor men bensinvarianten har tanken på samma ställe såvitt jag kan se på ritningar osv.. Batterilådan står också i maskinrummet - det är max 2dm mellan den och tanken.. Båtmodellen är CE-märkt och godkänd och batterilådan rymmer totalt 4x140Ah.. Så - det lär inte vara något regelbrott att ha batterierna i samma utrymme som bränsletanken. Batterilådan är givetvis ventilerad mot utsidan via slang och bordgenomföring..