Jump to content
Wednesday 25 November 2020

FredrikTysk

Medlemmar
  • Content Count

    24
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    2

Everything posted by FredrikTysk

  1. Hej! Nu har jag skrivit ihop en reseberättelse om sommarens båtresor längs "Farled Dalarna", som sträcker sig (eller i alla fall var tänkt att sträcka sig) från Avesta i söder till Orsa i norr och inkluderar (eller i alla fall var tänkt att inkludera) Dalälven/Österdalälven (och kanske även en snutt av Västerdalälven) samt de större sjöarna Runn, Siljan och Orsasjön. "Farled Dalarna" var ett projekt som bedrevs som en ekonomisk förening i början av 2000-talet, med syfte att få till en farled mellan Avesta i söder och Orsa i norr, inklusive trailerramper förbi några kraftverk och en pampig slussanläggning vid Grådadammens kraftverk. Även om projektet fick ta del av en del EU-pengar så gick tyvärr den ekonomiska föreningen "Farled Dalarna" i konkurs 2010, men projektet hann i alla fall få till en del gästbryggor och trailerramper längs sträckan, liksom man hann sammanställa en guide över hamnar längs sträckan, vilken jag har haft stor nytta och glädje av, då jag till stor del följt denna hamnguide under sommarens resor. Resorna har genomförts under två olika veckor under sommaren 2020. Den första etappen blev som en rundtur på Siljans sjösystem. Ett sjösystem som även inkluderar bland annat Orsasjön, Byrviken och Insjön, vilket betyder att det förenklat sett sträcker sig från Grådadammen i söder till Orsa i norr. Resan längs detta sjösystem avlöpte under midsommarveckan och inkluderade fyra övernattningar i båten i olika hamnar. Den andra etappen delades som upp i tre delsträckor, då delsträckorna begränsades av olika kraftverk som vi fick köra båten på båttrailer förbi. Denna etapp genomfördes under en vecka i juli 2020 och inkluderade även den fyra övernattningar i båten i olika hamnar. Den första delsträckan under den andra etappen innebar en rundtur i Borlänge och Falutrakten på framförallt Dalälven och sjön Runn. Delsträckan gick från Färjegårdarna i Borlänge upp till SSAB, ut i Tunaån till Tunaåstrand. Vidare ner längs Dalälven till Långhags kraftverk och tillbaka upp till Torsång och vidare ut på en längre tur på sjön Runn, via bland annat Ornäs, Falun och Staberg, samt tillbaka upp till Färjegårdarna i Borlänge, efter att en tur ut i Vikasjön också avklarats. Den andra delsträckan av den andra etappen blev en älvtur på Dalälven från Fäggeby till Avesta, och under denna delsträcka hann vi även med att inleda delsträckan med en tur upp till Stora Skedvi kraftverk. Den tredje och därmed sista delsträckan av den andra etappen blev en älvtur på Österdalälven/Dalälven från Gagnef till Norr Amsberg. Under denna delsträcka hann vi även med en avstickare upp i Västerdalälven till Svedjan och en tur ner till Forshuvud kraftverk innan vi alltså tog upp båten i Norr Amsberg. För att läsa reseberättelsen och ta del av bilder och kartlänk så är ni välkomna att besöka min webbsida/blogg! https://www.fredriktysk.se/2020/08/23/med-båt-längs-”farled-dalarna”-mellan-orsa-och-avesta,-inklusive-sjöarna-orsasjön,-siljan-och-runn.-44642021 /Fredrik Dalälvens enda fyr finns i Fäggeby. En gästbrygga vid Dalälven. Forshuvudbron och Forshuvudforsens kraftverk i bakgrunden.
  2. Jo, det är nog så att det är den sidan som ger mest svar, även om den inte berättar allt. /Fredrik
  3. Absolut! Själv försöker jag bland annat samla på kanaler och slussar med båten, och besök vid STF-stugor (Svenska Turistföreningens stugor) och DNT-stugor (Den Norske Turistforening:ens stugor) i fjällen.
  4. Jo, om den tunneln blir av så tänkte jag absolut åka genom den, gärna med min egen båt, om nu det blir tillåtet (vilket jag skulle tro att det blir)...
  5. Hej! Jag tänkte att det vore roligt att passera samtliga fungerande slussar, akvedukter (för båtar) och båttunnlar I Sverige och Norge!, ungefär som en del vill besöka alla världsdelar eller runda någon ö långt bort någonstans. Att försöka ta sig över de stora världshaven med min lilla motorbåt kändes inte så värst realistiskt, men väl att kunna åka genom alla slussar (där det inte är allt för låga broar, men där kanske man istället kan åka med en liten öppen båt/jolle istället), akvedukter (för båtar) och båttunnlar i Sverige och Norge verkar inte vara någon helt omöjligt projekt med min båt, så jag tänkte att de kunde vara trevligt! Dessutom brukar ju kanaler vara riktigt mysiga att färdas på många gånger! På tal om "skärmanläggningar", så visste jag inte om att "Ormo skärmanläggning" fanns, då jag kom fram till den för första gången 2017. Men det var ju också som en sak man kunde passera med båten, så jag tänkte att det kanske finns fler liknande anläggningar eller andra lite ovanliga saker som man också kan passera med båten. Med vänlig hälsning Fredrik Slussen i Pråmkanalen i Karlstad. Akvedukten i Håverud. Tunneln i Herøyakanalen. Ormo skärmanläggning.
  6. Hej! Vilka skärmanläggningar, båttunnlar, akvedukter (för båtar) och fungerande slussar finns det i Sverige och Norge? Jag har sammanställt en väldans massa frågor, så även om ni inte kan svaret på alla frågor, så får ni gärna svara på de frågor som ni känner till svaret på, så kan jag beta av listan allt efter hand och få färre frågor kvar som kräver en djupare efterforskning... Den enda skärmanläggningen som jag känner till är Ormo skärmanläggning i Norrde älv, som ska skydda så att inte havsvatten ska riskera att strömma in i Göta älv. Finns det fler liknanden anläggningar som Ormo skärmanläggning i Sverige eller i Norge? Den enda båttunneln som jag känner till i Sverige eller Norge som man kan åka med en motorbåt genom, är den cirka 135 meter långa tunnel i Herøya kanal. Men finns det någon mer båttunnel i Sverige eller Norge, som inte bara är att betrakta som en väldigt kort vägtrumma eller en vanlig viadukt? I Kvareneskilen i Norge (strax utanför Kristiansand) så finns en liten tunnel, men är den farbar med motorbåt? Lista kanaltunnel, är ju ett projekt i Norge som diskuterats. Men den är väl inte byggd och vet någon hur det går eller gick med det projektet? De enda akvedukterna (för båtar) som jag känner till i Sverige eller Norge är, akvedukten i Håverud i Dalslands kanal, och de två akvedukterna mellan Berg och Borensberg i Göta kanal. Men finns det några fler akvedukter (för båtar) i Sverige eller Norge? I både Sverige och Norge så finns det ju ett flertal slussar längs olika kanaler. I både Sverige och Norge så är det ju ett ganska stort antal slussar som ännu fungerar, men det finns ju också ett antal slussar i de båda länderna som inte längre går att använda. Jag tänkte försöka mig på att ta mig igenom samtliga fungerande slussar i de båda länderna, men jag har svårt att finna någon bra översikt på var de olika slussarna är. Så ni får gärna berätta om statusen på de slussar, som jag inte känner till statusen på, alltså om de är farbara eller inte. Skulle jag ha missat några slussar som är i drift (eller som är på väg att driftsättas), så får ni gärna berätta vilka fler slussar som finns i drift (eller som är på väg att driftsättas), så att jag kan komplettera min lista. De slussar som jag känner till är följande: Följande slussar har jag åkt genom i Sverige, så att jag vet att de ännu lär vara farbara: 58 slussbassänger i Göta kanal. 31 slussbassänger i Dalslands kanal. 26 slussar i Strömsholms kanal. 15 slussbassänger i Kinda kanal. 9 slussar Hjälmare kanal. 6 slussar i Bergslagskanalen. 6 slussar i Trollhätte kanal. 2 slussar i Sickla kanal. 1 sluss i Falsterbokanalen 1 sluss i Hammarbyslussen. 1 sluss i Pråmkanalen i Karlstad. 1 sluss i Skellefteälven, utanför Skellefteå. 1 sluss i Säffle kanal. 1 sluss i Södertälje kanal. 1 sluss i Åkers kanal. 1 sluss i Örebro Följande slussar har jag inte åkt genom i Sverige, så de har jag sämre koll på: 3 slussar i Torshälla kanal. De är väl alla farbara nu igen, efter att man bytte några slussportar under 2019? 1 sluss i Viskan vid Åskloster. Den är väl ännu i drift? 1 sluss vid Örnsköldsvik i Moälven. Den är väl ännu farbar? 1 sluss vid Växjö, alltså Åbysluss. Den är väl ännu farbar? 1 sluss vid ”Slussenområdet” i Stockholm. Genomgår för tillfället en totalombyggnad, öppnas 2021. 1 sluss i Pråmleden, alltså Silfhytteå sluss, som dock stängdes 2018, på grund av underhållsbehov. Ännu råder väl osäkerhet huruvida denna sluss kommer att repareras eller inte. Har någon färsk info om läget för denna sluss? Det är väl inga slussar vid Forghaga i drift, och det pågår väl inte heller något arbete för att sätta slussarna vid Forshaga i drift igen? Följande slussar har jag åkt genom i Norge, så att jag vet att de är farbara: 18 slussar i Telemarkskanalen. Följande slussar eller kanaler har jag inte åkt genom i Norge, så jag har många frågetecken om dem: 8 slussar i Haldenkanalen, som alla lär vara farbara. Porsnes sluss i Tista kanal. Jag tyckte att den inte såg så välanvänd ut, då jag besökte platsen i somras. Är den att betrakta som i drift ännu? Lindåsslussen, visst är den restaurerad och ännu i bruk Skjoldastraumens slussanläggning är väl ännu i bruk? Är några slussar i Soots kanal i drift? Støa kanal har väl ingen sluss? Svanefoss sluss är väl ännu i bruk? Storstraumen och Småstraumens båda slussar vi Eidstod är väl ännu i bruk? Slussen mellan Storstraumen mellan Øvre og Nedre Byglandsfjord är väl ännu i drift? I Løvenskiold Fossums kanalanlegg finns det väl inga farbara slussar längre? Jag har fått mycket inspiration av att bland annat titta på denna trevliga webbsida som framförallt behandlar de nordiska kanalerna: http://kanaler.arnholm.nu Men webbsidan ger inte svar på alla mina frågeställningar…, samtidigt som inte all information på webbsidan är helt aktuell, då saker kan ha förändrat sig på senare år, även om slussar påstås ha varit öppna för tiotalet år sedan… Med vänlig hälsning Fredrik
  7. Idag är det exakt ett år sedan jag inledde 2019-års, cirka två månader långa båtresa, med min plastnipa av modellen Bella 7002. Resan tog mig ”sicksackande” från Örebro till Notodden i norska Telemarkskanalen, via bland annat Hjälmare kanal, Mälaren, Uppsala, Sickla kanal, Åkers kanal, Möja, Sandhamn, Kolström, Strömma kanal, Muskö kanal, Landsort, Göta kanal, Kinda kanal, Säffle kanal/Vikingaleden, Arvika, Lurö, Trollhätte kanal, Smöghålet, Sotekanalen, Strömstad, Idefjorden, Halden, Telemarkskanalen, Dalen, samt Kviteseid. Slutligen avslutades resan liksom med två bonusturer, varav den första gick längs norska Herøyakanalen, med dess mysiga båttunnel, och den sista turen gick genom svenska Bergslagskanalen. Resan bjöd båtmotorn på drygt 400 nya drifttimmar, och under resan så lär jag ha passerat 119 unika slussbassänger, men då jag flera gånger var in i kanaler och liksom vände om tillbaka i samma kanal, så lär jag ha passerar slussbassänger hela 154 gånger. Nu har jag skrivit ihop en reseberättelse om resan, med en del bilder från resan. Så om någon är intresserad av att ta del av reseberättelsen så finns den på länken nedan, där det även finns länkar till några tidigare resor som jag också gjort med min Bella 7002. https://www.fredriktysk.se/2020/05/09/2019-års-båtresa-längs-kanaler-från-örebro-till-norska-telemarkskanalen,-samt-bergslagskanalen.-44385447 Jag hoppas att jag kan inspirera andra till trevliga båtresor på olika kanaler framöver! /Fredrik
  8. Tyvärr har jag också samma problem, nämligen att jag måste byta lösenord vid varje inloggningstillfälle... Ska jag också maila på samma adress?
  9. Hej! Jag funderar på vilken som egentligen är Sveriges innersta hamn som har förbindelse med havet, och vad man egentligen räknar med Sveriges innersta hamn? Enligt flera källor på internet så anges Sulvik, (som ligger i trakten av Arvika) som Sveriges innersta hamn med förbindelse till havet. Men när jag mäter på Eniro, så får jag det till att det är längre till Ed (som ligger längst in i Dalslands kanal) om man räknar sjövägen från havet, så jag undrar om någon kan förklara varför Sulvik påstås vara Sveriges innersta hamn med förbindelse med havet? Som en parentes i sammanhanget påstås även Smedjebackens hamn enligt vissa webbsidor, vara Sveriges högst belägna hamn med förbindelse till havet, då den är belägen på 100 meters höjd, men Östervallskogs hamn ligger ju på 111,2 meter över havet och har förbindelse med havet via Dalslands kanal och Trollhätte kanal, så hur man kan få Smedjebackens hamn att räknas som Sveriges högsta hamn (enligt vissa källor) är också för mig en gåta... Hoppas att någon kunnig kan reda ut dessa begrepp. Med vänlig hälsning Fredrik
  10. Hej! På Eniros sjökort (och på andra sjökort) så är ett skjutfält utmärkt som benämns som "Rakke". Skjutfältet som är beläget i Norge är beläget utanför Larvik och Skien, se denna länk: https://kartor.eniro.se/m/usktu Men hur vet man när och om man får vistas på skjutfältet med båt? I Sverige brukar man ju kunna finna sådan information på försvarsmaktens webbsida, men var finner men denna information för Rakke skjutfält som ligger i Norge? Med vänlig hälsning Fredrik
  11. Tackar för svaret! Det var just sådana batterier som jag har. Då tolkade jag alltså inställningen rätt, då jag trodde att det var denna inställning som jag skulle välja för dessa batterier redan innan du svarade. Men åter tack för svaret! Nu vet jag alltså att jag har ställt in rätt, så att jag slipper ändra inställningen, eller fundera på om jag skulle ha valt någon annan inställning. Med vänlig hälsning Fredrik
  12. Hej! Jag har en plastsnipa av modellen Bella 7002 av årsmodell 1998. Båtmodellen sägs vara av en så kallad "halvplanande snipa". I min båt sitter originalmotorn som är en Volvo Penta MD2040B på 40 hästkrafter. Backlaget som sitter i båten är märkt enligt följande: MS2AD 241 87 3073 och har nummer: 3101089986. På den trebladiga propellern som sitter på båten går att utläsa följande text: VOLVO .P OTE 13L 04.97 (Just 04.97 skulle jag tro att är tillverkningsmånad och tillverkningsår för propellern, då det verkar realistiskt, med tanke på båtens ålder. Men jag har funnit information om andra som fått andra liknande snipbåtar från Bella (som exempelvis Bella 7000 och Bella 702) att gå betydligt snabbare än farten som jag kan få upp min båt i... Min motor sägs ska ha ett maxvarvtal på 3600 varv, vilket är vad jag för upp motorn i och att nå detta varvtal är inga problem, så motorn känns inte alls slå och orkeslös, men det är som att båten knappt ökar något i hastighet oavsett hur mycket jag än gasar på, så skillnaden i hastighet är högst marginell oavsett om jag håller 1800 varv på motorn eller 3600 varv. Vid 1800 varv så går båten i cirka 5 knop och vid maxvarvet 3600 varv så gör den ändå inte mer än ungefär knappt 8 knop, medan jag läst att andra liknande båtar (med liknande hästkrafter tycks kunna göra i alla fall 12 knop). Det känns liksom som att det finns kraft i motorn som inte kommer till nytta då man gasar på, då jag upplever det som att propellern liksom slirar i vattnet vid högre varvtal, utan att förmå båten att gå snabbare, så jag misstänker att jag skulle kunna ha en större propeller, alternativt en propeller med mer stigning, alternativt en propeller med större eller fler blad. Alternativt kanske båten skulle ha en annan utväxling i backslaget... Så är det någon som har några förslag eller någon kunskap om vad jag ska välja för propeller för att få denna båt att gå så snabbt som möjligt (även om jag inser att den inte är någon racerbåt) och bli halvplanande, kanske är det rent av en felaktigt propeller som är monterad på min båt då jag tycker att det ser ut att finnas plats för en större propeller. Här är exempelvis några Youtubelänkar till ett par filmer med Bella snipor som lär ha samma skrov och motorer med liknande hästkrafter som min, men där man fått upp båtarna i mycket högre hastigheter än vad jag kan skrämma upp min Bella 7002. Här är en video med en Bella 7000 från 1991 (Bella 7000 och Bella 7002 är ju samma båtmodell, men olika generationer), som enligt videon går i 22 km/h, alltså cirka 12 knop med en Volvo Penta 2003T på 43,5 hästkrafter (som inte lär vara modifierad enligt uppläggaren av videon). I texten till videon går att läsa följande: "1st run at 10 km/h - 1750 rpm. 2nd run at 14 km/h - 2500 rpm. 3rd run at 22 km/h - 3300 rpm - over-rev". Vilket ju säger att båtens hastighet ökar markant i förhållande till varvtalen vilket inte är fallet med min båt. https://www.youtube.com/watch?v=7GExOdeYI3U&t=1s Här är en video med en Bella 702 från 1999 (som är av samma generation och längd som min Bella 7002, men på Bella 702 så har man istället ett längre akterdäck istället för ett separat toalettutrymme och det längre invändiga utrymmet som är på min båt, men skroven lär vara desamma på såväl Bella 700, 7000, 701, 702 och 7002). I just denna Bella 702 påstås det vara en Yanmar motor på 40 hästkrafter (alltså lika många hästkrafter som i min Volvo Penta-motor) och denna båt tycks gå mycket snabbare än min båt och ser ut att gå väldigt fint i den förhållandevis höga hastigheten. https://www.youtube.com/watch?v=6lHRHLK7ef8 Tackar i förhand! /Fredrik
  13. Hej! Jag har en Qick SBC 300 NRG+ laddare för 12 volt på 30 ampere. På laddare kan man ställa in olika batterityper nämligen följande inställningar: 1. OL (Open liquid electrolyte batteries) 2. SL (Sealed liquid electrolyte batteries) 3. GEL (Gel) 4. AGM (Agm) 5. OPT (Optima) Vilken av dessa inställningar ska jag använda då jag har SFM batterier? /Fredrik
  14. I augusti 2018 så var jag ute och åkte båt några veckor på den då 150-års jubilerande Dalslands kanal, som består av ett stort sjösystem som sitter ihop med ett flertal slussar och kortare kanaler. Resan skedde med min plastsnipa av modell Bella 7002 och började i Dals-Ed och gick via bland annat Norge, Töcksfors, Östervallskog (som ligger i sjön Östen som är belägen drygt 110 meter över havet, vilket innebär att den är Sveriges högst belägna sjö som man kan nå från havet via slussar), Gustavsfors, Årjäng, Krokfors, Signebyn, Bengtsfors, Håverud och Fröskog (som nås via Snäcke kanal) till Sunnanå hamn vid Vänern. Utöver själva kanalresan så åkte jag lite tåg på "De Vackra Vyernas Järnväg", också passade jag på att besöka bilkyrkogården i Båstnäs, som inte ligger långt från Dalslands kanal. Nu har jag skrivit ihop en reseberättelse med många bilder från resan på min hemsida/blogg, vilken man kan nå via denna länk, om någon vill läsa och se på bilder från kanalen med omnejd. Hoppas att jag kan inspirera någon annan att också göra en trevlig kanaltur! /Fredrik
  15. Jag kan hålla med om att det blev en hel del "textmassa" i detta inlägg och att det inte blev så värst läsarvänligt skrivet, så jag har i alla fall slagit isär texten lite mer nu och satt ut några mellanrubriker och delat upp texten i lite fler stycken. För övrigt så ska jag tänka på era rekommendationer inför kommande textskrivningar. /Fredrik
  16. Sommaren 1999 var jag ute och paddlade Strömsholms kanal med scouterna, men den gången nådde vi aldrig vårt mål som var Strömsholm. Sommaren 2010 skulle jag åka motorbåt genom samma kanal, men då började motorn att strejka, så att en slussvakt fick leda vår båt i en tamp, så då blev det ett abrupt slut på den kanalresan. Men i somras kom jag äntligen igenom kanalen!, om än bara åt ett håll... Så det blev liksom tredje gången gillt för mig, vad det gäller att komma igenom Strömsholms kanal. Nu har jag skrivit ihop en reseberättelse/ett blogginlägg om sommaren kanalresa mellan Smedjebacken och Mälaren, på den fina och rofyllda Strömsholms kanal, som är en kanal som jag kan rekommendera andra en färd på (även om man nog inte ska ha någon tid att passa...)! Så om någon skulle vara intresserad av att ta del av reseberättelsen, så kommer här en länk till mitt blogginlägg om kanalresan på Strömsholms kanal: http://www.fredriktysk.se/2018/10/20/efter-tredje-försöket-tog-jag-mig-äntligen-genom-strömsholms-kanal,-om-än-bara-åt-ett-håll.-40510203 /Fredrik
  17. Under 2017 så gjorde jag en försommarresa i en plastsnipa från Nådendal i Finland till Haparandatrakten, med en omväg via bland annat Åland, Gotland, Bornholm, Skåne och Göta kanal. I april 2017 så köpte jag en begagnad plastsnipa av sorten Bella 7002 i finska Nådendal. Sedan så var jag ute och åkte med den i sju och en halv vecka. Med mig i båten hade jag även min cykel så att jag passade även på att utforska en del platser från cykelsadeln, däribland Gotland. Resan gick från Nådendal upp till Haparandatrakten, men jag tog inte den närmaste vägen, utan istället tog jag omvägen via bland annat Åland, Stockholm, Fårö, Gotland, Öland, Simrishamn, Bornholm, Falsterbo kanalen, Ven, Hallands Väderö, Göteborg, Trollhätte kanal, Vänern, Göta kanal, Vättern, Mem, Dragets kanal, Södertälje kanal, Mälaren, Hammarbyslussen, Väddö kanal, Svartsundsrännan, Härnösand, Höga kusten, Norra Ulvön, Holmön, Skellefteå, Piteå, Strömsundskanalen, Boden och Töre innan jag slutligen nådde fram till Haparandatrakten och Finland igen. Här på länken nedan till min blogg har jag skrivit som en resedagbok om resan och publicerat en del bilder från resan. Så om någon är nyfiken så får ni gärna besöka min blogg och läsa om resan, och naturligtvis får ni ju gärna dela med er av länken. Det var kort sagt en fin resa som jag fick uppleva under våren och försommaren längs en stor del av den svenska kuststräckan, på några av landets mer kända öar, i ett par av landets sjöar och längs några av de mer kända svenska kanalerna. Naturligtvis har resan inspirerat mig att ge mig ut på fler resor framöver, så under de kommande åren är tanken att framförallt resa genom fler kanaler i Sverige, men även i Norge. Så jag hoppas att jag kan inspirera fler att ge sig ut på trevliga resor i de svenska farvattnen och som sagts för min del lär det bli fler resor och därmed fler resedokumentationer framöver också. /Fredrik Direktlänk till reseberättelsen i min blogg: www.fredriktysk.se
  18. Hej! Jag funderar på att göra en långtur med båt längs bland annat Norrlandskusten i vår/sommar. Vet ni hur långt in i Torneälv man kan åka med båt (en vanlig fritidsbåt av inte allt för stor modell)? I Bottenviken lär det ju vara Töre som är nordligast. Men vet ni var den nordligaste platsen är som man kan nå med båt om man åker in i en farbar älv eller å från Bottenviken med en fritidsbåt? Jag funderar på att det eventuellt skulle kunna vara en bit in i Torneälv, men jag är inte så säker, speciellt inte när jag inte vet hur långt upp längs älven som man kan komma. /Fredrik
  19. Hej! Jag funderar på att göra en långresa med fritidsbåt i vår/sommar längs bland annat Norrlandskusten. En tanke jag har är att göra en avstickare in i Moälven (som rinner ut i havet vid Örnsköldsvikstrakten). Men hur långt in i Moälven/dess sjösystem kommer man med en fritidsbåt (av inte allt för stor sort)? Vad är det som sätter stopp sedan? Fors, kraftverk, grund, väldigt låg bro eller var tvingas man vända? /Fredrik
  20. Hej! ​Jag är i färd med att köpa en båt, och i den båten sitter det en plotter av modell Garmin GPSmap 292. Den använder ju sig utav sjökort laddade på Garmin Data Card "BlueChart", så jag är intresserad av att få tag i sjökort till den över så många områden som möjligt i hela Norden, så är det någon som har något/några sådana sjökort att sälja, eller om någon har tips på var jag kan få tag i det så får ni gärna höra av er. /Fredrik Telefon: 073-9986883 ​fredrik@fredriktysk.se
  21. Hej! ​Om du (eller någon annan) har kvar något Garmin Data Card "BlueChart" med sjökort så får ni gärna höra av er då jag söker sådana över olika områden i hela Norden. /Fredrik Telefon: 073-9986883 ​fredrik@fredriktysk.se
  22. Tackar för informationen!, då är det med andra ord varken någon kamkedja eller kamrem som kan krångla i alla fall... ​/Fredrik
  23. Hej! ​Hur drivs kamaxeln på de båda Volvo Penta motorerna 2003T, respektive MD2040B? Sker driften på samma sätt på de båda motorerna, som ju tillhör olika generationer? ​Sker driften med kamrem, kamkedja eller på något annat sätt?, (och i så fall innebär det då att de motorerna saknar såväl kamkedja som kamrem?) ​/Fredrik
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy