Makro

Ja vi får hoppas att det räcker med en tank för svartvatten en lång tid framöver.

Just att det ligger andra båtar i närheten och släpper ut gråvtten är ju inget stort problem anser jag, vi gör ju likadant, se det som ett tillägg i debatten 🙂 Det jag funderar på är skillnaden i lagstiftning mellan husbil och båt och hur länge det dröjer innan nån på något ”verk” eller ”styrelse” kommer på det? Men antagligen är mängden vatten försumbar i förhållande till bräddning och jordbruk så att man låter det vara?

På land verkar det ju förbjudet att tömma gråvatten från en husbil eller stuga enligt miljöbalken men från båt verkar det ju vara om inte tillåtet att släppa ut, så ganska otydligt tycker jag. Kanske finns det lokala betämmelser för insjöar? Inte för att jag vill ha någon lag för fritidsbåtar men lite märkligt är det ju att det anses vara så skadligt att tömma i ett dike eller dagvattenbrunn, men inte i direkt i hav eller sjö? Eller är det en tolkningsfråga där fritidsbåtar hamnar i "gråzonen" 😁 Den första april i år hade ju toatömningslagen 10 årsjubileum så nu kan man väl snart förvänta sig ett nästa steg för de mijöförstörande fritidsbåtarna. Hur besämmelserna för yrkessjöfarten lyder känner jag inte till men de släpper ju ut både det ena å det andra? Bräddningen från kommunernas reningsverk känner vi ju redan till.... Men jag tycker att det vore trevligt för närmiljön med hålltankar för gråvatten, när man t.ex ligger många båtar i en vik, för ibland får man ju vänta ut båtgrannens diskvatten innan man badar eller när tandborstskummet kommer flytande mitt i kvällsdoppet 😝

Låter rimligt. När jag hade ur mina maskiner så spolade jag igenom block och topp länge med vattenslangen innan det slutade att komma rostvatten och då hade de nog också gått länge utan byte. Men nu har det gått 5 säsonger och är dags igen, så tack för tipset @kossor att byta till våren.

Ok, några bekanta har alcantara i sin Nimbus 320 och hade även i sin tidigare 280

Du har en Nimbus va? I så fall är det kanske originalet?

Nimbus har ju nån typ av Alcantara i sofforna i salongen, om inte på alla modeller så i varje fall på vissa men där sitter det ju mer skyddat.

Rätt sort- Propylen säger du, från början har de maskinerna etylenglykol Pentas typ 90 så det kan ju vara som @Mercury_44XS säger att det har släppt avlagringar om det var etylenglykol innan? Jag har kört Oxalsyra enligt Pentas service bulletin men systemrens innehåller bl.a fosforsyra (säljs dyrt i små förpackningar som s.k ”rostätare”) vilket också funkar bra.

Nä nu har ni haft två dagar på er 🙂, är det verkligen ingen som har Niroxx eller Alcantaraliknande microfibertyg i sin båt?

Nu hägrar underhållsperioden av båtlivet och vi tänkte klä om stolar och soffa i sittbrunnen på vår Fjord. Nu verkar det vara klätt med något jag tror är en slags PU-vinyl som ger en lite gummiaktig yta som är ganska lätt att hålla efter men som kan vara lite kall och klibbig att sitta i beroende på väderlek och därför har vi alltid filtar i soffan. Som alternativ har vi kikat på klädsel av alcantaratyp, som t.ex Niroxx som är ganska vanligt i båtar idag fast det är är rätt dyrt material så jag undrar vad ni har för erfarenhet av detta?

Trots att jag växt upp på en ö dröjde det ganska länge innan jag skaffade egen båt även om jag från unga år upp till tonåren var ute på havet mycket med släkt och vänner. Jag försökte att tjata till mig en optimistjolle som liten men det gick inte igenom så första båten blev en Karlskrona Viggen -67, först många år senare i vuxen ålder, ett impulsköp jag och dåvarande flickvännen gjorde tillsammans med ett kompispar. Trota ringa seglingskunskaper hankade vi oss fram och hade roligt. Efter några år svalnade intresset och båten såldes efter 3 säsonger. Sen följde några år då jag bara paddlade havskajak och tältade längs hela Bohuskusten då det gav betydligt mindre underhåll än en båt och mer tid på havet och ändå besökte jag hela t.ex hela Kosterskärgården och Väderöarna samt öarna längs norska Helgelandskusten så man kommer långt med enkla medel och det tilltalade mig, sen paddlade jag året om, även på vintern vilket gav ytterligare en dimension jämfört med sommarens båtåkande. Nu kanske inte alla tycker att kajak räknas men för mig gjorde det ingen egentlig skillnad från en ”riktig” båt. , huvudsaken var att få vara ute på havet. Men sen när dottern blev tonåring och en ny kvinna gjorde entré i mitt liv var de inte lika intresserade av mitt enkla kajakliv så jag började at fundera på en lösning för att fortfarande kunna åka ut, och det landade i en Draco 2400 -87 en sjöduglig planande båt med dieselmotor och midkabin som hängde med i tre säsonger innan vi insåg att den var för liten för 3-4 veckors sammanhängande semester. Den var mycket bra planerad men man tröttnar på ett pentry som inte når mer än strax ovanför knäna och midkabinens bredd på 110cm lämnar ju mer att önska. Följande och nuvarande båt är en Fjord 900 Dolphin som har hängt med i 7 säsonger nu och denna båten passar oss perfekt med bl.a en stor soffa i aktern, väl tilltagen byssa/ pentry hyfsad midkabin och en stor septiktank. Vi har kikat på nyare både ”DC” och slalongsbåtar men ingen har hittills kunnat matcha det vi har idag och samtidigt ha en rimlig prislapp, så vi väljer att lägga pengar på att uppdatera den vi har tillsvidare. Tyvärr hittade jag ingen bild på vår Viggen.

Ja folks tillkortakommande när det gäller vett går ju inte att lagstadga mot. Man har ju redan genom att överskrida max rekomenderad motor effekt gjort avsteg, men för den som kan köra båt och vet hur man anpassar båten behöver det ju inte innebära problem, fast inser man inte sina begränsningar så kan det ju gå åt skogen rätt snabbt. Det är ju ganska vanligt idag med bland annat effektstarka elbilar, att folk har betydligt mer kraft i sin bil än vad de klarar av att hantera. Det finns ju mängder av klipp när folk snurrar av vägen med sportbilar, och på land borde risken att ställa till med allvarlig skada vara större än på sjön, ändå får vem som helst köpa en bil med 3-400 hk fast de egentligen inte kan bemästra den. Tillägg: Jag kikade på den andra videon och där ser man ju tydligt att det inte är direkt vårdlös körning men kanske omdömeslös eller brist på kompetens hos föraren. Ungefär som bilkörning. Många säger när de ligger i diket "jag fick sladd", det finns inget som heter så, man kör över sin förmåga och kompetens och skapar en sladd som man inte kan hantera och åker därför av vägen. Sen kan ju alla göra misstag, vi är ju i slutändan bara människor

Ja en bensinare i den typen av båt drar sällan så mycket mindre i låg fart, en diesel däremot hade varit snålare. En tumregel är att inte hålla högre fart än vattenlinjens längd eller kolla när båten börjar att dra mer än obetydliga svall, då börjar förbrukningen öka. Att göra vågor kostar bränsle och 8 knop är ingen bra fart med den båten. Ekonomifart borde ligga på max 6 knop skulle jag tro.

Kolla med Agder boats de säljer tillbehör till Scand.

Jag byggde efter bl.a goda råd här på forumet som @Lintott nämnde med bilden ovan, med LFP och XS50 tillsammans med AGM för start, ankarspel och bogpropeller och det funkar klockrent. XS50 ersätter ju även skiljerelät så det är ju ändå minimalt med prylar, bara en regulator till solpanelerna som laddar LFP. Startbatterierna sköter generatorerna på 2x60A på helt egen hand. Men det finns ju helt klart många sätt som fungerar 🙂

Ja Hydrographicas kort är fina synd att de inte finns på fler områden där de underlättar för fritidsbåtarna. Nu får man lära sig av ”di gamle” och av andra båtägare var det det går att gena och inte, samtidigt är det kanske en del av tjusningen? Men aktuella kort ligger alltid framme, om inte annat som översikt över dagens etapp tillsammans med en orienteringskompass för att snabbt kunna ta ut eller jämföra en kurs eller bäring, något som jag hämtat från kajakpaddlingen och som jag tycker är enkelt och fungerar bra. Radar hade varit trevligt.

Ja hur många hade klarat sig på havet om GPS-signalerna försvann eller blir alldeles för opålitliga och då tänker jag även på vanlig pappersnavigering. Kanske inte så stor skillnad då de flesta håller sig i 6 m farlederna fast de bara sticker ner en meter eller två. Men mörkerkörning blir nog knivigare? https://www.sverigesradio.se/artikel/modern-krigforing-gor-att-fyren-blir-viktig-igen

Bra idé med att testa stenarna men var försiktig med att hälla i ättika och låta det stå om du har aluminiumtank.

Ja det blir många tabletter. Det vanligaste och bästa verkar vara klordioxid eller hypoklorsyra. Just nu testar jag hypoklorsyra som sägs vara ofarligt och lämnar inga farliga rester men renar vattnet effektivt, däremot finns lite bismak från min aluminiumtank kvar. Tidigare har jag testat Xinix som innehåller klordioxid och denna tog bismaker bättre men vilken av dessa som rengör din tank och får bort biofilm och annat bäst kan jag inte svara på, kanske produktsidorna kan ge något. Jag tror även att Bio Cool innehåller något av ovan nämnda aktiva ämnen?

Amigovarvet som en gång gjorde segelbåtar låg på Öckerö och efter att de la ner verksamheten i slutet av 80-talet så hade Nimbus någ sammansättning eller delproduktion där en tid nu är det gamla varvslokalerna borta och en frireligiös verksamhet håller till där, men de har en liten gästhamn. De öppna plastbåtarna som heter Amigo idag verkar komma från Nederländerna och har nog knappast inget med segelbåten Amigo att göra. Men det finns ju hur många andra märken som helst i Norden som gör liknande öppna båtar för utombordare så man blir ju nyfiken på vad som gör dem intressanta? 🙂

Det var lite svala N/NV vindar men soligt på västkusten också, tyvärr hade vi inte möjlighet till naturhamn men jag sprang på @Georg_Ohm som låg i samma hamn.

Ja var stänger man av felstavningsfunktionen 😂

Vad märkligt, kan det vara något med webbläsaren?

Man kan hämta alla instruktionsböcker på Pentax sida gratis, skriv bara in motorbeteckning i ”produkt designation” och välj språk https://www.volvopenta.com/your-engine/manuals-and-handbooks/ 7746346.pdf

Men J3 och B3 är ju äpple och päron har jag förstått men jag kan inte säga hur mycket det skiljer, så att farten inte är den samma vid samma varvtal kan ju ha sin förklaring, men det kan ju inte vara så mycket som 700 varv. Men jag har samma ”problem” på mina två 31:or likadana generatorer utbytta på samma gång men för den ena motorn visar varvtalet alltid ca 100 rpm mer och det hörs ju tydligt, så jag synkar alltid varvtalen med örat (som att stämma en gitarr) istället för att kika på varvräknarna. Att ändra remspänning eller byta remmar verkar inte hjälpa.