Mackey

Efter några dygn är luften torr och all ytlig fukt borta, så sedan är det transporten av fukt genom tyg, trä, skumplast, papper, mm. som styr hur fort fukten går bort. De första dygnen brukar vi typiskt avfukta 2 - 3 liter vatten och sedan minskar det tydligt. Det tar ytterligare minst en vecka att få ut fukten som finns inuti allt material. Tänk själv på hur lång tid det tar för en båtkudde som blivit våt i regnet att torka eller en dyna som någon spillt vatten på/i. Ytan torkar fort, men det är fortfarande vått inuti under ganska lång tid.. Det kan nog stämma på ett ungefär att fukten går upp som du beskriver. Jag brukar köra avfuktaren ungefär halva tiden, två timmar igång (då tas fukten som kommit ut i luften omhand) och två timmar av (när fukten transporteras ut ur materialet till luften). En kompressoravfuktare fungerar bättre när luften är fuktigare, så det är bara ett plus att fuktigheten i luften ökar innan avfuktaren startas på nytt. Vi har en kompressoravfuktare som inte är fuktstyrd så på det viset halverar jag elförbrukningen. Sedan brukar jag inte köra avfuktaren när det är som kallas eftersom en kompressoravfuktare fungerar sämre och sämre ju kallare det blir. I praktiken innebär det att jag inte kör avfuktaren mellan 18 och 06 eller kanske 08. Under tiden transporteras ändå fukten ut ur materialet mot materialets torra yta och den förhållandevis torra luften. Nu vet jag inte hur din avfuktare styrs och hur mycket ström den drar, så det kan ju vara så att det inte alls är någon större besparing att starta och stoppa avfuktaren. Om det dessutom är en sorptionsavfuktare du har så avfuktar den ju ganska bra även när det är ganska kallt. Du ska inte avfukta allt under krympplasten tycker jag, inte till att börja med iaf. Täta de ventilationsöppningar och luckor båten har på enklaste vis med trasor och kör avfuktaren in någon eller några veckor till. Om du sedan vill avfukta under krympplaten måste du sätta igen de öppningar som finns i plasten. Om du har luftgenomströmning så kommer det ju in ny fuktig luft hela tiden.

Det gör ju bara att problemet är lika dant fast 10 cm längre fram på trailern. Det är ju stävstödet som är för kort eller så ska tornet vara mera lutande. Den rätta lösningen är ju att reklamera så att säljaren kan åtgärda felet.

Alla fritidsbåtar som importerats från ett land utanför EES (EU plus Norge, Liechtenstein och Island) som tillverkats efter 1950 måste CE-märkas, fast inte om de är kortare än 2,5 m eller något sådant. Båtar som bevisligen funnits inom EU/EES innan de berördes av krav på CE-märkning behöver inte CE-märkas om de återimporteras till ett EU/EES-land. Saknad CE-märkning bör alltså inte påverka dig om båten befann sig inom EU/EES när kravet på CE-märkning infördes, någon gång på sommaren 1998 tror jag det var. Mängden pappersarbete får någon annan svara på.

Tack för intressant info över mängder med hamnar och förtöjningsplatser på den finska sidan. Klickbar länk för den late: https://www.vierassatamat.fi/se På den svenska sidan finns det minst 200 naturhamnar och gästhamnar. Det känns som det kan bli en intressant långsegling även för oss någon gång runt Bottenhavet.

Det ser ju inte så bra ut, men samtidigt är det ju inte vinschen på trailern som ska hålla båten. De när ju till för att få upp båten på trailern. När båten ligger där den ska (rätt kultryck) så ka den ju lastsäkras så att den inte kan "hoppa" upp, åka framåt eller åka bakåt. Klykan på vinschtornet är till hjälp, men det är inget som klarar att hålla emot om du kör in i något. Det är inte säkert att spännband håller heller, men det ökar chansen om de är tillräckligt kraftiga.

Exakt så! Om tillverkningen sker i Kina låter jag bli att köpa förutom någon enstaka gång när jag gör spontanköp och glömmer bort mig. Brukar oftast fråga i butiken, men som sagt, ibland glömmer jag bort mig. När det ingår lite delar från Kina brukar jag oftast acceptera det, men inte alltid. Jag tog ställning mot Kina och kinesiska produkter 2012 och det är inte alltid lätt att göra rätt, men jag gör vad jag kan. Alla gör ju som de vill när det gäller att stötta diktaturen i Kina.

Webasto är inte vår vän heller, de vill ha orimligt mycket betalt för en värmare. Så vem ska man köpa av? Håller med om att det kostar att inte stötta diktaturen i Kina. Jag har kommit fram till att jag är beredd att betala för det (eller låta bli att handla), men var och en gör ju sina egna val.

Det låter som en helt galen plan att ägna så kort tid åt 600 M segling. Oj, ursäkta att jag brusade upp. Jag menar att det är väldigt lite tid för att uppleva 600 M kust. Finska sidan, 170 M på 3 dagar. Här har jag inte varit, men det låter som att ni hoppar över att se och uppleva. Svenska sidan, 250 M på en vecka. Vi ägnade två veckor åt att segla från Holmön/Kvarken till Öregrund och det var för kort tid. Några veckor för Kvarken och Österbotten låter däremot vettigt rent upplevelsemässigt. Jag förstår om tid för semester inte finns, seglade själv med min fru från Stockholm till Haparande ToR 2016. Vi valde att sträcksegla till Haparanda på fyra dygn för att sedan segla ner (alldeles för fort) längs den svenska kusten. Finns det inte mera tid får man göra det bästa av den tid man har. Det här blev ett ganska off topic inlägg när det var vindarna frågan gällde, men om vi ska komma in lite på det så hade vi ungefär 130 timmar motorgång på en månad (ca. 1 000 M) när vi "seglade" till Haparanda och tillbaks till Stockholm. Vindarna var mot oss eller uteblev helt. Drygt halva sträckan gick vi för motor.

Oavsett hur bra kvalitet det är på värmare från Kina så avråder jag från att köpa något alls från Kina. Kina är inte vår vän.

Vågar (både mekaniska och elektriska) är hyffsat korrekta även om de inte är kalibrerade. Det är en mogen teknik som i sämsta fall visar 5 % fel mot uppmätt vikt. Om man vill mäta dragkraften själv föreslår jag en handhållen bagagevåg för en eller två hundralappar. De går till 50 kg och räcker inte det så kan man köpa två och parallellkoppla dem. Jag tror att det största felet när man jämför motorer är att man inte använder respektive motors bästa propeller för den båt man testar. En lärdom från 11-12-års åldern. Jag hade en ganska lite snurrbåt med en 4 hk motor och en kompis hade en lite större båt med en 9 hk motor. Båtarna gick ungefär lika fort när vi båda ansträngde oss att nå maxfart. Drömmen var att hänga på den stora motorn på min lilla båt och det blev naturligtvis fiasko, fast vi vågade inte göra det så att någon skulle se eftersom vi trodde att våra föräldrar skulle tycka det var en dum idé att forsa fram i 25 knop med min lilla båt. Min båt gick inte ett dugg fortare, jo lite, men marginellt. Den lite större båten gick däremot saktare, men inte så enormt mycket saktare som vi hade trott. Troligen hade våra föräldrar haft större invändningar mot att vi flyttade motorerna mellan båtarna en bit hemifrån och när båtarna låg i vattnet och guppade än vad de skulle ha haft om vi hade bytt motorer under uppsikt på stranden.

Min input just nu är att Kina inte är vår vän, så köp inte kinesiska prylar alls. INGET! NADA!

Det kan ju hjälpa att lägga in ett sjökort över Bottenhavet. Jag tror som jussi_h att det är bättre att slippa kryssa på den finska sidan eftersom det är roligare att kunna hålla sig närmare land. Det är väl cirka 600 M runt. Hur lång tid räknar du med att vara ute? Lägg gärna in lite bra tips på Marinwiki. Obs länk!

Du kan också kolla också på att förkoppra propellern, finns säkert beskrivet på någon sida av SXK. JA! Här, https://sxk.se/system/files/blekingekretsen/forkoppring_av_propeller.pdf Nej, du hade ett tryckfall som motsvarade att pumpa upp vattnet ett par decimeter högre än till inloppet på motorn. Nu får du en ny och bättre installation, men jag vill skriva tydligt så om andra läser så förstår de att det inte är hela världen att ha en trång genomföring och en trång ventil. Nej, det är absolut inte alls onödigt petigt att se till att alla delar är avzinknikngshärdiga. Det är viktigt! Det som händer är att zinken lakas ut ur mässingen och kvar blir en sprödare metallstruktur som kan sägas bli porös och därmed svagare. Den kan både börja läcka och i värsta fall även gå av. Denna process går fortare i salt vatten Nu är det ju så bra att man oftast kan se om mässingen har utarmats på zink. Då blir delarna liksom lite rödbrunt missfärgade, som kopparfärgade fält eller prickar. Bild lånad av SXK.

För att veta måste man undersöka rätt mycket, men det behöver inte vara sämre att smälta ner och återanvända på det viset. PET-flaskor är väl ett bra sådant exempel där man kommit fram till att transportera och diska glasflaskor är sämre än att smälta ner plastflaskor och tillverka nya. Utan att undersöka är det ofta en bra första gissning att engångsanvändning är sämre för miljön än flergångsanvändning.

Det är ju naturligtvis inte helt miljösmart att använda engångsplast (polyeten, troligen tillverkad av olja) som väger ungefär lika mycket som en presenning per kvadratmeter. Sedan ska man värma den med fossilgas också. Jag har ofta tyckt att båtägare bryr sig mera om miljön än genomsnittssvensken, men jag har nog fel. Tillägg: I bästa fall tillverkas denna PE av vegetabiliska råvaror och återvinns på ett bra vis och blir ny täckning.