BSven

Som tillägg till samanfattnngen så är det alltså att man inte bara skall tänka på boyta utan även på den volym vatten, mat och bränsle som båten måste rymma och vilken effekt denna viktökning får på båtens sjöegenskaper?

Jo, det stämmer. Frågar man NM-epoxi så verkar det lite godtyckligt. Jag lade tre lager med 300g matta.

Jag har uppfattat att i princip alla båtköp utomlands går till så att mäklaren har satt ett högt pris. Man lägger ett bud och så får ägarna svara, via mäklaren, om de accepterar eller inte. Jag har aldrig sett eller hört om någon som betalat listpriset?

Det frågas ofta om vilken båt som är lämplig för långfärd och alla delger då sin åsikt utifrån sina egna preferenser och påpekar brister hos alla andras förslag. Dessa diskussioner hjälper oss inbitna att klara abstinensen fram till sjösättningen men jag tror inte att de hjälper frågeställarna särskilt mycket. Det är som att fråga vilken bil man skall välja för en bilsemester i Europa? Det är lättare att säga vad som inte är lämpligt och varför. Jag tänkte att vi kanske kan försöka vända på resonemanget och nämna vilka båttyper eller egenskaper som är mindre lämpliga för långfärd/ocean? Att en båt har klarat att korsa atlanten är inget bevis och att en båt har sjunkit är det inte heller. Det har korsats oceaner i kanoter, öppna jollar och supersnabba trimaraner medan de vanligaste båtarna på de senaste årens ACR har varit X-Yacht och liknande så ALLT går! Men vad skall den presumtive långfärdsfamiljen välja bort när de bläddar genom säljesannonserna?

Man kan som synes få mycket båt, som redan finns vid stilla havet, för pengarna men det förutsätter att Tommy har möjlighet och kunskaper att åka till andra sidan jorden för att titta på och köpa båt. Frågan är då hur de kan lära sig segla och bli "begagnad båt smarta" under året utan att bränna för stor del av budgeten?

Tack! Som av en händelse har Dieselpower AB -20% på Racor så nu är ett sådant beställt! God Jul!

Tack för ett utförligt svar! Du har erfarenhet skriver du. Menar du hört/läst eller har du praktisk erfarenhet av olika filtertyper?

Kan du berätta vad det är som gör detta filter ett bättre val än CAV? Gör de olika saker?

Något som utmärkte inredningen när jag köpte båten var att man uppenbarligen varit helt ointresserad av stuvutrymme. Det mesta utrymmet var inte bara outnyttjat utan även oåtkomligt. Min ambition är den motsatta, så maximalt utnyttjat utrymme som möjligt (alla långfärdsseglare klagar på bristen av stuvutrymme alldeles oavsett hur stor båt de har) och, av säkerhetsskäl, inget utrymme som är oåtkomligt så att det försvårar felsökning eller nödreparation. Eftersom min båt är en tidig årsmodell så saknas i princip helt liner (innerskrov) så jag slapp ta bort det. Något som jag däremot lyfter på hatten för är hur de hade ordnat salongskojerna. I normalläge så är det som en vanlig soffa. När man skall sova så vinklas ryggstödet bakåt så att man kan utnyttja hela kojens bredd. Ännu bättre är det som sjökoj. Denna lösning behåller jag men jag utnyttjar det maximala utrymmet bakom ryggstödet. Detta blev pausat då jag ville göra så mycket utomhusarbete på hårda sprayhooden som möjligt innan det blev för kallt. Nu tror jag ni är i princip uppdaterade så långt som jag har kommit!

Jag har två CAV-filter. Det sitter slangnipplar på motorn, på tanken och på filtren så de tycks mena att man ska/kan använda slang. Jag köpte slang på Hydroscand utan att specificera mer än diesel och 10mm. Kan vi reda ut det här? När är slang inte ok? Finns det olika varianter av slang? Vad är det för "micron" (vad säger man, storlek?) på filtren och vad skall/bör/kan man ha och varför?

Min tanke är att visa vad, och hur, jag har gjort. Sedan säger ni hur jag kunde gjort det billigare, bättre eller bara annorlunda. Då kan Alice, Botved mfl. lära sig av mina misstag och förhoppningsvis spara pengar och arbete på sina båtar. De visar sedan i sina byggtrådar hur de gjorde. Alla äventyrslystna ungdomar och pensionärer ser då vad man kan göra med en 70-tals 30-fotare och så är segling tillbaka som svenskt nationalnöje! ⛵🏳️

En huvudvärk som drabbar alla kosterägare är montering av autopilot och alla kosterägare är tvugna att uppfinna hjulet på nytt eftersom alla kostrar är lite, men tillräckligt, olika för att det inte skall finnas en standardlösning. Varför skulle det vara särskilt svårt på kostrar? Låt mig förklara: Enligt instruktionen så skall rorkultsautopiloten monteras vågrätt, i rät vinkel mot rorkulten och exakt 46cm framför, och i rät vinkel mot, rodrets centrumaxel. Vi fäster en träribba längs rodrets centrumaxel. Vi mäter upp rät vinkel och 46cm framför Jaha, och vad är problemet? Där finns ingen båt att montera autopiloten på. Den hamnar i tomma intet! Man måste alltså bygga ut båten på något sätt. Jag valde en "hajfena" som jag kapade av och fäste horisontellt mot båtsidan. Med en kloss ek, epoxi och lite delar från båttillbehörsaffären fick jag till det här: Nu kan autopiloten sväva i den position som den kräver för att fungera bra. Den är styv och håller för kraften från rodret men om det behövs kan jag lätt sätta dit en snedstötta nedåt för att förstärka konstruktionen. Jag funderar lite löst att då skulle jag även kunna ha det som fäste för jollens utombordare.

I hörnet mellan spisen och diskhon.

Pentryt blev lite omständigt. En kylbox på 27 liter med utvändig kompressor satt lite märkligt placerad under kartbordet och i pentryt fanns ett kardanupphängt Origo-kök och några stuvfack. Eftersom jag ville använda utrymmet vid kartbordet så flyttade jag kylboxen till stuvfacket alldeles akter om spisen. Jag är inte helt förtjust i spritkök och Omnia-ugn. Även om det går bra att laga mat på så blir det sällan så. Nu fanns ju det så jag behöll köket och bara fräschade upp modulen den satt i. Nu fungerade inte kylboxen av någon anledning men den var ju gammal och hade fått lite omild behandling under arbetets gång så det var väl inte oväntat. Det visade sig dock att jag hade gjort klart motorrummet efter att jag fått dit kylboxen och nu gick det inte att komma åt att ens titta på kompressorn utan att riva antingen mororrummet eller pentryt. Det blev pentryt. Skulle jag ängna tid och pengar på att reparera den gamla kylboxen eller helt enkelt byta ut den? Jag kikade på enklare alternativ som bärbara kylboxar med kompressorn inbyggd med de hade så stora yttermått och luckrna hade gångjärnen i kortänden att de inte fick plats på något vettigt sätt. Efter lite mailande till fabrikanten fick jag ordning på elschemat och fick igång den gamla boxen. Exakt den kylbox jag har säljs fortfarande så jag kunde ju byta till en exakt lika dan när den gamla är slut OM jag bygger pentryt så att det går att lyfta ut den! När jag nu fick konstruera och bygga hela pentryt på nytt så tog jag samtidigt och bytte spritköket mot en gasspis med ugn. En kul anekdot: När jag var fem år gammal skaffade familjen sin första båt, en Askeladden. Det blev utflykter med mat och fika så därför inhandades en servis av melamin tillverkad av Gustavsberg. Den är praktisk för tallrikarna har höga, ganska raka kanter och är halvt fyrkantiga så de står stadigt, spiller ogärna och är lätta att förvara. Melamin är dessutom uppenbarligen både åldringsbeständigt och outslitligt för den servicen har jag kvar och facken bakom pentryt har jag anpassat till den.

Tanken var vid vintersegling dvs. att batterierna används som vanligt.

I Allegrons konstruktion så finns det en batteribox nedsänkt under en av luckorna till kölskarpen. På den tiden hade man ett motorcykelbatteri för lanternor och någon läslampa i ruffen. Förre ägaren hade placerat batterierna under durken till sittbrunnen men jag vill ha lite större kapacitet så i det utrymmet lade jag ner en 50-liters dieseltank. Jag gjorde en energikalkyl på plotter, autopilot, VHF, AIS, kylbox mm. under ett dygn och lanternor under ett halvt. Svaret omvandlades till tre 95Ah-batterier som förbrukarbank och ett 70Ah kombinerat start/ankarspel från Biltema. Tanken är att när ankarspelet används skall motorn vara igång så att jag kan ladda ifall batteriet skulle dräneras. Bra eller anus får tiden utvisa. Hade jag väntat till nu med att köpa batterier så hade jag kanske gått på 6V cartbatterier eller till och med Litium men jag hade inte kunskapen då. Jag byggde en onödigt kraftig ram för att få batterierna i våg i stuvfacket närmast navigationsplatsen på styrbords sida. Det blir ganska midskepps men båten kommer att få slagsida så jag får kompensera med något på babordsidan. Jag valde att inte isolera just det utrymmet med tanken att det är bra ju svalare batterierna är på sommaren men risken för kondens ökar ju och på vintern vill man ha det så varmt som möjligt? En annan tanke är att jag vill fördröja vatteninträngning i det utrymmet så länge som möjligt för att inte förlora den elektriska länspumpen när vatten når över durken? Kanske isolera utymmet, göra det helt vattentätt med ventilationsrör och en liten datorfläkt? I något färskt nummer av Praktiskt Båtägande fräschade Micke Westin upp elsystemet i någon gammal båt och eftersom jag redan hade en C-tec laddare så tog jag och helt okritiskt plagierade artikeln. Om det är bra grejor eller bara dyra hoppas jag få läsa här nedan! Elcentralen monterades på sidoskottet till motorrummet i benutrymmet under navigationsbordet. Tanken med att göra batteribanken vattentätt innesluten faller ju lite när elcentralen sitter helt öppet på samma höjd...

Tack! Nej, jag vet inte hur mycket tid jag lagt men jag har pysslat någon liten stund nästan dagligen, året runt i fyra år. Däremot har jag lärt mig att multiplicera med pi. Allt tar minst tre gånger så lång tid som man tror, kostar tre gånger så mycket och tar, om inte tre gånger så dubbelt så mycket plats än man tror. Jag tycker ni är lite dåliga med kritik! Det här är hur jag har gjort men säkert inte det bästa eller ens rätta sättet att göra det? Jag skall provocera lite i nästa inlägg så får vi se om någon protesterar.

Allegron har i sin grundkonstruktion träluckor i sittbrunnen av samma typ Som S/Y Alice och behäftade med samma fel. Nu finns det ett varv i Nyköping där ägaren själv har haft Allegro och han gjorde luckor i glasfiber till sin egen båt. Eftersom formarna nu finns så tillverkar han på beställning så jag uppgraderade till glasfiber. Det gamla halkskyddsmönstrade däcket såg ju lite skabbigt ut och frågan var hur det kunde snyggas till? Jag funderade på olika varianter av halkskyddsfärg eller andra beläggningar som Isiteek eller kork. Milo Dahlman talade ju sig varm för sitt miljövänliga korkdäck som var svalt i tropikerna och isolerade i Antarktis. Det fanns men var väldigt dyrt. Jag hittade ett företag som heter Industrikork AB som hade två produkter. En lite exklusivare med mer kork och mindre gummi och en lite billigare med mer gummi. Jag köpte en rulle av den senare och lade först i sittbrunnen och sedan på fördäck. Efter att ha gått och suttit på det både sommar och vinter så är det inte så svalt som jag hade hoppats på sommaren och inte heller så isolerande. Då skall man nog välja den dyrare varianten. Däremot så är det slitstarkt, halkfritt och rätt snyggt så jag är nöjd och skall ha det på hela däcket! Jag vet inte om jag fick det från Industrikork AB eller om jag bara tog något men Jag limade det med Sikaflex och inte Sikabond. Man skulle kunna vara rädd för att Sikaflex inte torkar under mattan och därför inte biter men när jag skurit ut en bit för att montera ankarspel eller beslag så är det helt torrt och sitter rejält fast så jag fortsätter med det. Knapen är rejäla. Jag gick runt i hamnen och tittade vilken storlek på knap som andra båtar hade. Små motorbåtar hade ofta en pytteliten knap av aluminium på fördäck och 40-fots segelbåtar hade inte mycket större de heller. Det tycks som det estetiska är vad man utgår ifrån hos båttillverkarna? Jag läste att skall vara anpassade i storlek till den grovlek på lina man avser fästa på dom och dels till vilken belastning de skall tåla. Permanent förtöjning till min båt rekomenderades 16mm lina och i princip skall knapen tåla båtens vikt. Tester visade att jag behövde en viss storlek för att tåla den kraften och när dessa drogs till brott så var det inte knapen som gick sönder utan bultarna som skuvades av. De som jag behövde hade 6mm bult men en storlek större så blev det 8mm. Jag tog den större storleken i både för och akter och en något mindre variant midskepps för att lägga spring.

Jag gjorde en mall och provade mig fram om den var stor nog, om den kunde stå i öppet läge, att det inte blev för lite material mellan hålen osv. Som du ser på bilden ovan sågade jag hålet i den undre delen av laminatet mindre än den övre så att det blev en fläns som luckan kan stödja på. Själva luckan har jag gjort ett misslyckat försök så den återstår att tillverka.

Någon frågade om utvändigt. Tidigare ägare hade placerat både påfyllning för vattensäcken och en ventilator längst fram på fördäck och jag var lite bekymrad för hur jag skulle säkerställa hållfastheten. Den inredning söm fanns under förpiken och som jag sågade loss var av 6mm tjock glasfiber så jag kapade den största bit jag kunde få ut, slipade den ren från gelcoat och färg, bredde på ett lager förtjockad epoxi och skruvade fast den på insidan däcket. Ovanifrån så lade jag sedan i en rund bit distansmaterial, plastade fast och jämnade ut med gelcoatspackel. Jag injicerade även lamineringsepoxi i skruvhålen ovanifrån med en injektionsspruta. Det gick i ett minst en deciliter så jag misstänker att det fanns en del delaminering i anslutning till hålen. Där pullpiten satt fästad var det inplastat en ruta med plywood vilken hade koncistensen av blött knäckebröd så den avlägsnades underifrån och hålet fylldes med epoxispackel innan den plastades över. Inte utan nervositet sågade jag sedan upp hålen för ankarspel och lucka till ankarbox.

Ja, det är nästa ämne. Se på bilderna i förra inlägget. Jag har klätt varenda kvadratcentimeter av skrovets insida med ett lager 10mm isoleringsmatta med slutna celler. Ovanpå det har jag limmat en skrovbeklädnad av PVC med 5mm skumbaksida. På styrbordssidan i förpiken där kojen är lade jag två lager isolering. Med tanke på ev. vintersegling så ångrar jag att jag inte lade två lager isolering överallt men jag har inte limmat skrovbeklädnad ännu i rufftaket och däckets undersida i förpiken så där kommer jag lägga ett lager till. Problemet med alla stringers och skott är att det inte finns några större, plana ytor. Att klä skrovet är ett lapptäcke av små, oregelbundna bitar som måste mallas, passas in och finjusteras innan de kan limmas på plats. Det tar en väldig massa arbete och tid och blir en massa skarvar som är svårt att få snyggt. Som tur är så döljs ju det mesta bakom soffor och stuvfack.

Jo, det är det nog. Tanken ligger rätt bra och rör sig inte mycket förrän det blir en knockdown eller värre. Jag tror jag skall fylla upp med cellplastskivor ovanpå innan jag skruvar dit locket permanent.

Risken att segla på något hårt och kantigt har vi diskuterat ett flertal gånger. Roger Taylor har ju fyllt hela sitt förskepp med frigolitskivor men han har ju bokstavligen bara med sig mat och vatten i sin båt. Det mer användbara alternativet är att göra stuvutrymmet som flera separata, vattentäta fack. Förpiken såg ut som på de flesta båtar i den här storleken, två korta kojer, en hänggarderob och ett toalettutrymme. Under kojbotten låg en läckande vattensäck men inredningen tydde på att det varit avsett för något annat tidigare. Vad kan jag inte gissa? Jag avlägsnade allt enligt tidigare och tog även bort skottet som avdelade garderoben. Den mellersta stringern ligger ungefär i vattenlinjen så jag gjorde ett ramverk som låg ovanpå dessa. (Jag spacklade även epoxi i springan i fören och plastade över några lager glasfiber. Den är nu en homogen trekantig förstärkning av fören). Gliporna mellan ramen och skrovet fyllde jag med fogskum, skar bort overflödet och plastade in med glasfiber. På så sätt fick jag dels en stark stomme till avdelade fack och dels en slät, vågrät yta som kojbotten kan täta mot. Fören delades med en ankarbox med dränering ovan vattenlinjen och ett undre fack med en vattentät lucka. Alla skivor är monterade enligt tidigare med inplastad hålkäl på bägge sidor. (I efterhand kan jag konstatera att ankarboxens lutning är för liten. Galvad kedja kasar inte ner mot fören utan ligger kvar som en hög). Det nedre, förliga stuvfacket avpassade jag för en 65-liters vattentank. Jag får bara hålla koll på viktfördelningen om jag har både vatten och ankare+kätting i fören. I övrigt så fungerar den ju som flytelement så ett hål i skrovet gör inte mycket skillnad. Resultat: En extra lång fullängdskoj om styrbord och ett stuvutrymme för segel mm om babord. Fem separata, vattentäta fack som når över vattenlinjen. Längst fram en skruvlucka för åtkomst till ankarspel och ankarbox innifrån och i toften en för åtkomst till vattentanken. Bakom luckan i nedre facket sitter reläet för ankarspelet. Ankarspelet är kopplat till startbatteriet midskepps och de två 50 mm2 kablarna löper inuti stringern som kabelkanal.

Jo, när jag insåg hur mycket jobb det skulle bli så fraktade jag hem båten. Sedan flyttade jag från Växjö till Nyköping och fraktade båten en gång till. Att ha tillgång till ett garage med verktyg är en stor tillgång men för mig är det ännu viktigare att kunna jobba korta stunder och ta en liggpaus så snart hälsan kräver det. Jobbar jag inne i båten så är det bara att släppa vertygen och luta sig bakåt i kojen. Edit: Har man inte möjlighet att ha båten nära en verkstad så rekomenderar jag att man delar av ex. vi mastskottet så att man har halva båten bobar medan man jobbar med den andra. Förpiken kan man ju renovera under segelsäsongen och använda båten ändå. Det kommer lite utvändigt också. Det är en POD, en "fotogenlampa" med värmeväxlare för vattenburen värme. Effektiv och helt tyst förutom cirkulationspumpen.

Ok, det får någon annan svara på.