seglarfreaken

Det tycker inte jag! Snarare kunde han illustrera en mera vidsynt och filosofisk bild av segling och inte fastna i facktermer. Hans skildring av lite truliga skärgårdsbor i Hemsöborna tycker jag också kan vara mycket passande. Jag har själv stött på den jargongen hos bland annat en ung sommarboende på Möja när han drev ett litet internetcafe i en skola där för många år sedan. Vad man än håller på med och är intresserad av så kan den världen bli bra liten och trångsynt. Fram för vidgandet av intryck och friheten att få uttrycka sig som man vill oavsett om det är på ett brukligt sätt eller inte!

LSR: Dialog i Nynäshamns gästhamn anno 1989 Min fru och jag seglade med våra två små barn runt Södertörn i vår första ruffade segelbåt: Crescent Skipper Slocum Special. Hon var väldigt charmig, hade ljus ruff med fönster föröver, men bra liten 4.95 och seglade inget vidare. Vår son var då bara sex månader och sov mest förnöjsamt i barnvagnsinsatsen. Hans storasyster var två år och lekte ofta affär i ruffluckan eller satt i cykelstolen som vi hade surrat inne i ruffen mot maststöttan. Att vi både hade en udda segelbåt och var en ovanlig seglarfamilj insåg vi verkligen när vi låg i Nynäshamns gästhamn bredvid alla stora fina segelbåtar denna soliga och underbara sommarkväll. Vi hade burit iland barnvagnen utan insatsen och surrat den på bryggan intill Slocum. Det var intressant att se folks reaktioner när de gick förbi oss på bryggan. Många gånger var segelbåtarna så stora att man fick titta uppåt för att se dem ordentligt, men när man kom till vår Slocum fick man nästan titta nedåt! - Va ful den är! utbrast ett par smågrabbar spontant när de kom fram till oss. - Jasså, tycker ni det! Å vi som tycker att hon är så fin, sa min fru. Vi blev inte ett dugg stötta utan snarare lite stolta över att skilja oss så mycket från mängden. Efter ett tag ställde sig en man framför vår Slocum och studerade henne noggrant. Plötsligt så tilltalade han oss på engelska. - Where do you come from? - We are from Slagsta in Lake Mälaren, sa jag - Jasså, är ni svenskar, sa mannen och gick sedan lite snopet därifrån. Förmodligen trodde han att vi var en smågalen tysk seglarfamilj. Antingen så brukade de ha stora fina båtar eller så hade de väldigt små men mycket gedigna och praktiska. Bättre beröm av vår ovanliga Slocum kunde vi inte få! http://www.bilddump.se/bilder/20150822205002-213.114.172.145.jpg

Här kommer ett känt sådant. August Strindberg skrev i sin bok I havsbandet följande som jag då och då brukar peppa rookies som jag seglar med: " Märker ni inte hur ni växer istället för att krympa när ni överlistar vinden och tvingar honom för er åt höger när han vill åt vänster. Erfar ni inte vilken stormakt innebor i er när ni ni rider upp på vågen då han med med tusen skålpunds tryck vill pressa er ner i djupet "

Ja, det blir inte alltid som man tänkt sig JonasP Då kanske man till slut får byta identitet genom att gå från att ha varit vinden vän till att bli motorns vän

Ahh, härlig Vpuis forgus31 Kasta loss Maringuidens seglande folk och bjud oss på dina minnen och berättelser! Jag tycker även vi kan bjuda in "grytputtarna" så att även de kan få berätta sina historier. Skit samma var de hamnar. Den som vill tillräckligt mycket ska nog kunna navigera rätt här för att hitta dem

Ja, då får jag ytterligare belägg för min eget förhållningssätt till sjöss håller i Mälaren och i Stockholms skärgård: Jag väjer för allt och alla!

En liten reflektion bara: Kan köra på strecket i farleden syndromet bygga på samma anledning till att så många bilister kör i mittenfilen på motorvägarna? Min analys av sådant beteende är: lathet, bekvämlighet och fördummande på grund av den moderna tekniken.

Mycket kloka och konkreta uppmaningar som verkligen främjar sjösäkerhet och båtvett som du kom med nu Mackey Tack!

Kan du konkretisera någon sjölag som du tycker tolkas fel av en del ArneRadar? Jag kan inte "nian" utantill.

Det är mycket möjligt att detta ämne blev så populärt just på grund av att TS skrev vesntertrafik och inte använder de korrekta båttermerna när det gäller väjningsregler till sjöss, Men det är också lite märkligt att vi inte pratar/diskuterar väjningsregler, förhållningssätt och båttrafikkultuer mer än vi gör här. Jag uppfattar det som att ett sådant här furum är ett unikt ställe där ma kan möta så många båtmänniskor som man kanske aldrig skulle göra annars när man är ute till sjöss eller i någon annan marin miljö. En inttressant fråga tycker jag är att bena ut om det verkligen är styrbordsregeln eller inte som gäller när två fritidsbåtar möts och där BÅDA just då använder motorn. Anledningen att jag betonar detta extra tydligt är det finns alltför många seglare som inte väjer när de inte seglar oavsett om de har sina trasor uppe i stiltje eller inga segel satta alls. Sjölagen säger tydligen att man är skyldig att göra allt vad man kan för att undvika en kollision. Innebär det då att att man även måste vara beredd att gå babord om en båt som man möter och inte väjer? Det måste väl i så fall innebära att det blir väldigt godtyckligt att bedöma när det är ett skarpt läge eller inte. I tidningen På kryss skrev de nyligen att kollisionsmål med/mellan fritidsbåtar som kommer upp i rätten kan dömas både godtyckligt och orättvist.

Intressant önskemål JonasP, men jag skulle gärna vilja komma med fler icke tekniska frågor inom seglingstrådarna än RR och TR. Här kommer några förslag: Vsj Varför seglar jag? Vfjuas Vad får jag ut av att segla? Lks Loggbok korta seglingar Lls Loggbok långa seglingar Kom igen och nu och dela med er av era seglingssjälar gott folk! Eftersom vinden är fri så föreslår jag även att det är upp till den som skriver om hen vill kategorisera ämnet eller eller inte. Så stort är inte seglingsforumet här och det är ju upp till var och en om man vill läsa eller kommentera.det andra har skrivit. Upplever man inte att någon annan har skrivit något intressant så kan man ju pröva om man själv kan komma med en intressant tråd utan seglingsfrågor. Men visst är det både lite märkligt och spännande att RideReports och TripReports i andra seglingsforum är så populära i internationella seglingsforum. Facebook har nog bidragit en hel del till att även vi i Sverige har börjat berätta mera om vad vi upplever och visar upp så då borde vi även kunna göra det här utan bilder. Det kanske rent av skulle kunna vara en bra interlektuell träning?

Om man jämför seglet på en Ljungsströmare (De lär nog bara ha ett storsegel) och Freedoms segel plus även tittar på hur man reglerar skotningen så tror jag det kan bli lättare att förstå varför man har gjort som man har gjort. Ljungströmaren har ett dubbelvikt storsegel som skall vara så när man seglar allt från bidevind till slör. Eftersom det blir en sådan tyngd i seglet när den är dubbelvikt och det här är typ en skärgårdskryssare så seglar man förmodligen inte den i speciellt tuffa förhållanden. Om det börjar bralla för mycket så kan man ju även väldigt lätt reglera segelytan genom att snurra på masten tills man har uppnått den segelytan som man vill ha. När man länsar så vecklar man ut storseglet så att den får två skothorn och seglar då helt uppfläkt. Mycket smart och orginellt tycker jag! Eftersom Freedom inte har dubbelvikta storsegel utan ser ut som ett traditionellt sådan (saknar lattor?) så behöver man ha en bom, men också möjlighet att även här reglera seglingsytan steglöst. Då passar den principen som man har på en klassisk vindsurfingbom väldigt bra! Självklart så kommer skothornet att hamna allt högre ju mer man minskar segelytan, men framåt lär det gå ändå. Hade man tillverkat Freedom idag så hade man säkert haft en modern bom där man kan reglera/sätta uthalet där man vill ha det längs hela bomlängden beroende på hur stor segelyta som man vlll använda. Man kan ju segla på så olika sätt och under olika miljöer, ambitioner och villkor. Jag kan mycket väl tänka mig att för de som seglar mycket på öppet hav så kan det passa en del perfekt att ha en självstyrande båt som dessutom inte är beroende av elektronik eller vindroder som kan gå sönder. Fast AIS, ekolod o plotter är nog alltid bra att ha i sådana lägen kan jag tänka mig åså sextant tabell o sjökort. Men som total skärgårds- och Mälar-seglare så är det här inte min/vår grej: Jag njuter av upptäckta även små vindvridningar och vill då upptäcka dem själv eller att någon annan gör det när de sitter till rors. Har någon av er prövat på klassisk vindsurfing eller möjligtvis gör det forfarande? Lossnade det någon gång? Det var lite tråkigt att det förmodligen var så få som hade tillgång till varken följebåt eller coach när de prövade på att vindsurfa framför allt på 80-talet, när vindsurfingen var som störst. Klassisk vindsurfing anser jag handlar mycket om att luta /trimma masten bakåt eller framåt för att minska lovgirighet och fallgirighet. Det är ju i princip samma sak som att trimma en mast på en segelbåt. At skota rätt och även stå rätt har stor betydelse om det skall gå bra eller inte. Man skulle kunna sammanfatta detta som att som att en klassisk vindsurfare är både stag, roder och skot. Notera även gärna att man kan styra brädan redan när seglet ligger i vattnet, vilket jag faktiskt tror att inte att så många tänkte på som nybörjare! Även jag missade det och det tog lång tid innan jag fattade det Det är samma princip som gäller då med lovgirighet och fallgiright. Med en modern bräda är det lite annorlunda eftersom seglen är mera välbalanserade samt att man oftast styr brädan med fötterna och vindsurfar i regel rätt hårt åtskotat precis som när man seglar katamaran. Hoppas att ni inte tog illa upp nu när ämnet flöt ut lite, men vi gillar ju alla att vara ute på sjön

Det var i alla fall skillnad mellan att vindsurfa på en vanlig fullängdsbräda och en tandembräda, men det finns också tre väsentliga saker som de har gemensamt: 1 Båda har en fast fena istället för roder 2. Båda har en en ostagad och ledad mast som sitter fast i brädan med en mastfot och gummijoint. 3. Man styr brädan genom att flytta segeltryckpunkten föröver /akteröver på all bogar förutom läns. Då styr man genom att lägga segeltryckpunkten babord/styrbord sida. Lutar jag masten styrbord när jag länsar så svänger brädan babord För att summera likheten melllan tandembrädan och Freedom så söker man balansen/självstyrning genom att reglera skottrycket i de olika storseglen. Jag kan mycket väl tänka mig att man ställer/fäster masten på samma sätt som man gör på en Ljungström-riggad båt dvs ungefär så som Thallatha beskriver. Men Ljungströmmarna har ingen bom och Freedom har typ två väldigt stora vindsurfingbommar

Precis en såda här segelbåt låg för några år sedan i Svinsundet mellan Adelsö och Munsö. Här kommer några kvalificerade teoretiska gissningar från min sida hur jag tror man gör när man seglar en sådan här typ av segelbåt.: Jag tror att när man väl har rullat/fått ut seglen så seglar man på samma som man gör med en tvåmastad segelkanot eller en tandembräda.Själv har jag erfarenhet av att just vindsurfa på en tandembräda. Där har mastens lutning mindre betydelse än på en vanlig bräda. Man försöker hitta en balans, rätt kurs och seglingstryck genom att skota på olika/samma sätt med de olika riggarna: Lova - Då slackar man på det främre seglet och minskar trycket Falla - Då slackar man på det bakre segel och minskar trycket Om man skotar bägge seglen på ungefär samma sätt kan man uppnå perfekt balans och få segelbåten/tandembrädan att gå spikrakt. När vi plattlänsade med tandembrädan hade vi seglen på varsin sida. Det var en märklig o härlig upplevelse som jag tror att man även kan uppnå med andra tvåmastade segelbåtar, med någorlunda samma storlek på storseglen. Jag kommer inte ihåg om Freedom båten hade utrullbara storsegel eller om de var vikta/upplagda på bommarna som i princip var två stycken förstorade vindsurfingbommar. Klart orginell och intressant segelbåt tycker jag i alla fall

Bra att du snappat nu atraktorracing! Jag hoppas att ni får många fräsiga seglingar med 470:n

Pistolhakar /plasthakar En del försegel har insydda sådana i fockens framsida/förliket som krokas i förstaget Saggar motsatsen till ett spännt förstag i det här fallet Läs igenom mina inlägg igen från FÖRSTA till det SENASTE och försök att ta till dig det jag skrev mera. Annars kan du gå in på 470 förbundets hemsida och mejla dem dina riggfrågor Lycka till!

Men det kanske ska vara precis som på Hobie 16! Där saggar förstaget flera centimeter när man spännt upp focken. Sitter den några/flertal plastkrokar/pistolhakar på fockens förlik? På Hobie 16 sitter bara en plasthake nertill och en upptill och däremellan ligger förstaget och saggar/vilar lite mot ena sidan av focken. Visst ser det konstigt ut, men det är så det ska vara.

Jo,det har jag förstått men jag tror inte att det ena behöver utesluta det andra. På lite större båtar använder man i regel vantskruvar som man kan spänna på alla stag plus akterstag/sträckare.Men det använder man nog inte på så många stagade jollar. Bland annat använder man inte det på Tvåkronorna. Där använder man också U-järn. Det kan innebära att det blir lite svårare att spänna förstaget, MEN då kan man tiilfälligt sträcka upp masten med fockfallet så att man når det hålet på U-järnet som man vill använda. När man gör det så spänns ju även sidostagen. Jag tror alltså att denna åtgärd plus sträcka upp fockfallet ordentligt är så man gör eftersom det varken finns vantskruvar till sidostagen eller något akterstag.

Njaa. När jag tänker efter odentligt nu , så kommer jag ihåg att det även sitter ett U-järn nertill o på vardera sidostaget på Hobien. MEN det sitter garanterat TVÅ på förstaget och den masten SKA luta bakåt rejält!

Aha! Ni fick bara med två stycken sk.U:n..Ja mina kära nyblivna 470-ägare! Det stärker bara min teori att det är samma riggprincip på 470:in som på en Hobie16. Den har också bara två stycken U:n och BÅDA DESSA skall sitta på förstaget! För att verkligen få en mast att lutar rejält bakåt som man skall göra på en del båtar t ex Hobie16 och Contender så behöver man förlänga förstaget flera decimeter eller ha ett förstag som redan är så långt. När det gäller Hobie 16 så har man inga justerbara infästningar på sidostagen. Man uppnår alltså rätt spänning på riggen först då man spänner upp fockfallet. Hobien har en insydd stålvajer som förlik i focken. Vet inte hur det är på 470:in, men jag tror att riggningsprincipen är den samma.

Grattis till Fyrsjuttian attractracing! Den kommer ni säkert få mycket roligt med! Nu känner jag inte till just 470 så väl. Men min uppfattning generellt med stagade segeljollar är att förstagen brukar inte vara så hårt ansatta samt att de är fästa i däcket med ett smalt rostfritt bandjärn som ser ut som ett U. Fick du med ett sådant? Så är det på Hobie 16, tvåkronan och Flipperjollen till exempel. På Hobie16 blir förstaget väldigt löst och bara sidostagen spänns när man hissat upp fockfallet hårt. Så ska man göra på Hobien, men jag vet inte hur det är när det gäller andra modeller. Både på Hobien och en del andra segeljollar skall masten stå en del bakåtlutat för lovgirigheten och höjdtagningens skull. Jag kan mycket väl tänka mig att det även gäller 470:in. Lycka till!

Visst har du en poäng Jonas P med att mooringtamparna bara en kort tid kommer att ligga i vattnet framför allt när vi inte kommer att använda båtarna så mycket. Men Samborna är korta vilket innebär att vi kommer att både blöta ner och kladda ned både på toften och de de stora kulfendrarna,Jag tror fortfarande på att behålla flyttamparna, men att sträcka upp dem hårt mellan boj och brygga. Man kan ju då använda dem för att dra sig in och ut vid tilläggning. Rimligtvis bör väl någon i alla fall ha prövat på/använda den här varianten.

Jag behöver nog förtydliga lite mera, så att ni verkligen förstår omständigheterna och kan lägga ribban på rätt nivå: 1. Majoriteten av besättningarna/skepparna på Samborna är glada amatörer som förmodligen i snitt seglar max en vecka per säsong och detta är just under lägret. 2.Med 99% säkerhet, så är det bara en minoritet av dessa som har en egen båt och får alltså väldigt lite möjlighet att öva upp sig på att lägga till och lätta från en brygga. 3. Samborna används nog i snitt max tre veckor aktivt per säsong och då av väldigt många olika människor som gör det förutom mer eller mindre kunniga och erfarna skeppare. 4 Några av dessa är kunniga seglare/skeppare och har lite olika åsikter om det är viktigt eller inte att ha en gemensam strategi vid tilläggning/utsegling. De flesta av oss har även egna segelbåtar. 5. Det här är inget vanliga seglarläger där man har några större ambitioner på att man ska lära sig att segla. Fokus ligger på att vi ska ha trevligt tillsammans, segla och anpassa oss efter var och ens behov. 6. Vi har både ett handikappseglarläger och et läger då vi seglar med personer som har sociala problem. 7. Det här en beprövad verksamhet som har funnits i över 25 år nu och vi har peppar peppar inte drabbats av några allvarliga olyckor. I år var vi lite fler än vanligt (över 40 pers) och hade tillgång till 5 Sambor, 3 större kölbåtar och en Hobie 16. Men nu när vi är så här många och då även många deltagare återkommer år efter år, så tror jag ändå det är dags att vi hittar en konstruktiv lösning och ett gemensamt förhållningssätt hur man gör med Samborna då man lättar och lägger till. Det är inte bara jag som vill ha en förändring på det här nu och det här förslaget med dragna tampar mellan boj och brygga är ursprungligen inte mitt förslag, men jag tycker det kan vara värt att pröva. Moring-tampar känner jag till, men eftersom båtarna används bara under ett par veckor under säsongen så tror jag inte de mera kommer uppfattas som jobbigt och slemmigt. Det här är en enskild brygga och inga andra båtar än Samborna kommer att ligga vid dessa bojar. Är det någon som har någon erfarenhet av en sådan här lösning?

Jag är med i ett sammanhang där det är många glada amatörer som under en veckas seglarläger skall in och ut från en brygga med fem stycken små kölbåtar/Sambor utan motor, men med paddlar ombord. För säkert de flesta av deltagarna är det här kanske enda tillfället på hela sommaren som de kommer ut och seglar, men många är med på lägret år efter år. Vi går ut från en relativt stillsam vik i Mälaren. Bojtamparna är långa och flytande vilket ställer till det när man allt som oftast bara låter de ligga i vattnet utan att att samla ihop dem och hänga dem på bojarna. De fem Samborna ligger i rad vid bryggan, men ibland händer det att bojtamparna ställer till det för våra andra segelbåtar som riskerar att få in bojtamparna i propellern.Nu till mina frågor: Är det någon som har positiva erfarenheter av att ha bojtampen permanent dragen till bryggan när man är ute och seglar? Ställer det till det om man har så fem bojplatser i rad längs bryggan? Jag tror nog att det här kan vara det bästa alternativet eftersom det är en samling glada amatörer som inte är så bra på planering och förutseende vad som kommer/kan hända då man lägger till och kastar loss med båtarna.

Sunwind 26:an tycker jag verkar passande om pengarna räcker till. Vi började familjeseglingseran med en crescent Skipper när barnen var riktigt små, men när minstingen var 1,5 tog vi ett radikalt beslut: Vi sålde bilen och köpte en IF! Här skall seglas ordentligt trots att vi inte har så mycket pengar! Åren har gått och just nu är vår 26-åriga son ute med sin flickvän och seglar själva vår S30:a Det går mycket bra att segla spartanskt med barn bara man är flexibel anser jag/vi. Barn tänkr nog inte mycket på bekvämligheter. Det är vi vuxna som gör det. Ett bevis på detta, var när vi var och tittade på någonting större än Crescent Skippern. Barnen var mest intresserade av trånga segelbåtar där fick lite kojkänsla/glädje.