Jump to content
Thursday 06 August 2020

Niklas-L

Medlemmar
  • Content Count

    374
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

29 Expert

About Niklas-L

  • Rank
    Kommendör

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Yes, han fick ner bränsleförbrukningen ordentligt. Den låg tidigare på 1-1,2 liter per distans (dock var motorn sliten och förgasaren felinställd) Efter motorbytet, så fick han via instrumentet informationen om en bränsleförbrukning på ca 0.5 l per distans. Han räknade fram, manuellt 0.6 l per distans, vid ett tillfälle. Största fördelen för han, var driftsäkerheten, hans gamla motor flödade över vid vissa farter och självdog. Han ansåg att detta gjorde det värt ett motorbyte, samt att båtens värde ökade i samband med bytet. Att köra igen själva bränslekostnaden var sekundärt i hans synvinkel. Nu förtiden tycker han mest det känns skönt att alltid slippa tanka (kånkande med jeepdunkar) och fundera på om han kommer fram problemfritt.
  2. En polare bytte motor på en Flipper 510 (från -70/-80 talet) där föll valet på en 70 hk Evinrude E-Tec. Var nog ca 5 år sedan nu. Den var lättare mot för en del andra 4-taktare samt hade ett snabbare klipp i början som gjorde att båten lätt och snabbt kom upp i plan. Även om de åkte 4 pers i båten. vet inte om det skiljer så mycket i vikt nu mellan de olika märkena, men få detta skedde så var det skillnad.
  3. Gällande 5kg ankare av Bruce modell. jag köpte ett ”rostfritt/polerat/AIS316” modell. Detta gick ner precis i det fack som jag hade. Skulle sedan byta till en i normalt utförande (köpt på Biltema/Jula) det var aningen större, gick därför inte ner i facket. vet inte om detta var en tillfällighet, eller att det skiljer modeller/fabrikat imellan, men kan vara värt att testa, om det är tajt för dig.
  4. Tack för nyttig info. delen som är skadad är enligt bilden. Wallas Värmeväxlare. Min teori är att denna värmare inte alltid slagits av med strömbrytaren, utan att huvudströmbrytaren har brutits, då har fläkten inte fått spridit ut kvarvarande värme och det har blivit för varmt i värmeväxlaren, alt så är den bara väl använd och detta är en förslitningsskada. Men insett att denna värmare blir för dyrt att väcka till liv igen. Trasslande bränslepump samt en skadad värmeväxlare, det är i klass med 50% av kostnaden för en helt ny värmare. suck
  5. https://m.nettivene.com/en/purjevene?pto=5000&page=1 sida med annonser i finland
  6. Skulle ta tag i att få igång en Wallas 1300 från 2001. Har aldrig testat den i min ägo. Försökte först att starta den enligt konstens regler. Men endast fläkten startade. Tyckte mig inte ens höra bränslepumpen. Rev ner värmaren. Men snabbt mötet jag av detta. Ser ut som den gått varm. Dvs att huvudströmen brutit och fläkten inte fått ventilerat bort värmen. Vilket har skadat ”värmeelement” går detta laga? Är det värt att finna reservdel? Tror som sagt att bränslepumpen också behöver översyns/bytas.
  7. Sommaren 2013 stod jag i valet att köpa en lättare begagnad båt. Denna modell var med utombordare. Bor i Stockholm och har båten i detta område. modellen hade sålts med 4 takts verado samt 2 takts Optimax (med insprutning) Valde modellen med 2 takt, till viss del för att jag ansåg den vara mindre stöldbegärliga (sett till statistik som fanns då) min motor har nu ännu tills idag, fått varit i fred. där båten ligger nu på sommaren, så har vi en populär ”skärgårdskrog” på en lite ö brevid. Alla som skall dit passerar båtarna. Det verkar göra susen, då det sällan/aldrig skett stölder när båtarna ligger i vattnet.
  8. Min fru fick en ny terhi sommaren -95. Den har varit mycket stryktålig. Tuffar fortfarande på med originalmotorn. ”Hört” att de kan vara svåra att laga vid skada, men rep kitt finns hos alla återförsäljare. Förstått att den såkallade problematiken som uppstått vid reparation av dessa, att folk försökt laga båtarna med glasfiber och gelcot, vilket inte går. Vår Terhi är 4,15 med ruta och styrpulpet. Vi använder den till korta turer i fint väder. Skall vi längre så har vi en Uttern hardtop på 5,5 m med utombordare. Den har snart 20 år på nacken, men tuffar även den på bra. Är stor skillnad på båtarna och hur vi kan använda dem. Du bör fundera vad ni främst kommer använda båten till. Vet att 2019 var Terhi 475 den mest sålda ”stugbåten” i Finland. Så att det är en lyckad modell, går inte att utesluta. https://www.terhi.fi/se-se/nyheter/2018/allt-for-sjon-3-11-mars-2018-monter-a24-10
  9. Modellen du skriver om ovan, Ryds 435 FC är en liten specialare, i mitt tycke. Tittade på en sådan för flera år sedan. Fördel för dig som fiskare, är att den är öppen i aktern. Dock i mitt tycke väl spartanskt, gillar mer att kunna få en aktersoffa. men beror helt klart hur du skall använda båten. Vidare var det inte heller någon ruta/överbyggnad som skyddade från blåst och regn. Har en Uttern 5500 HT, den kan man lyfta bort aktersoffan på, i några enkla lyft. Då blir den bra mycket bättre att använda som fiskebåt. 14fot, 16fot. Det tycker jag du inte bör lägga betydelse i. Du märker inga större skillnader i hur båten är i sjön, eller hur du skall transportera den. Men visst är det vikt att se så vikten inte blir mer än vad bilen din får dra. brorsan köpte en Örnvik 481 HT. Riktigt lik min HT båt, men de mindre måtten, gör den svår att röra sig i. Trångt överallt. ut och testa olika modeller till våren!
  10. Uttern 5500 HT med 90 HK Honda från 2000. Går ca 32 knop med en person i båten. Båten har samma vikt som din. Kan macha ca 23 knop, går säkert helt ok i 25 knop med.
  11. Har en Honda 90 HK från 2000, den har 4 förgasare, men är rätt snål ändå. E-tec fån 2011, har väl insprutning? Står du i valet att välja, utan prisskillnad, kör på den som är nyare. Min Honda tuffar dock på, utan att klaga. Bytt kamrem (lekande lätt, för den som någon gång bytt en kamrem på en bil, eller båtmotor) olja och filer.
  12. Åker rätt mycket båt i Stockholms skärgård. Började med en 5,3 m Ryds daycruiser. Det gick rätt bra, men när andra båtar båtar samt turbåtar var i farten, blev båten obekväm. Den fick hoppa omkring en hel del på svall och vågor. Flera gånger fick jag vågor som mer eller mindre sköljde upp på fördäck båten. Tur den inte var öppen fram! En båt med öppet fördäck, skulle jag inte vilja vara ute med. Den kan snabbt bli utsatt för större svall, som slår över. (Främst vaxholmsbåtarna som bidrar till det) att det är lättare att lägga till med en bowrider, förstår jag inte. En DC båt, är det bara sitta på rumpan på fördäck och förflytta sig, i mitt tycke ännu säkrare, då det inte går att falla. I Stockholms skärgård, är det att föredra en så stor båt som möjligt, iallafall om man åker där andra båtar rör sig. i de båtklubbar jag varit medlem i, så är det aldrig längden på båt, som varit så relevant, utan bredden. Oavsett om du har boj eller bommar, så är längden mer eller mindre ointressant Att lägga till på en sandstrand, så är det inte av någon betydelse om fören är täckt eller inte. Där är båtens tyngd viktigt. Visst kan en dc vara något tyngre än en liknande modell av bowrider, men inte av betydelse. (Jämfört likvärdig båtstorlek) med en bowrider, så har du kapell både fram och bak, som skall monteras av och på. Visst, vissa modeller har bara kapell bak. men bäst är väl att du åker ut till någon större handlare som har ett bredd utbud från Bella, Flipper eller liknande, de har alla olika båtmodeller, se om det går att prova dessa. En hyttbåt, kan vara svårare att lägga till med, om det blåser och vinden ligger på. Annars skulle jag säga att dc eller bowrider är likvärdiga (en dc har ofta en mindre trapp som måste bestigas innan du kommer upp på fördäck)
  13. Hade ett liknande problem. Skulle ta loss köljärnet på båten. Den stod på en Trailer med kölrullar. Kunde med träkloss med ca 50 cm längd lägga den mig skrivet och sedan med en domkraft höja båten så mycket i fören att jag kunde vinkla ut köljärnet. Sedan samma sak i aktern. Det bör även gå för dig. Tror det är rätt att fördela trycket från domkraften med en större kloss/batting.
  14. Har ett irriterande läckage från taket. Tror att förarsidorutan saknar ett avsnitt med tätningsmassa. För mig rinner det in vatten då det regnar. Lägger sig nästan längst fram mot förar rutan. Men då på sidorutan. Detta gör att jag ofta kan torka upp vatten mellan rutan och mätarhuset på styrbordsida. Trodde jag skulle få bort detta, när jag tätade med sikaflex upp vid solluckan där den rostfria metalllisten sitter samman med förarrutan mot fören samt sidorutan vid styrbord ruta. Har du haft något läckage där? Mitt alt är att med någon tunn massa lägga en sträng längst hela främre delen av sidorutan. Blir från insidan, utsidan är den rostfria listen ivägen.
  15. Jag har min på trailer. För mig blev det smidigast och billigast. För två år sedan sålde jag en beg trailer som jag hade 2 år, fick 1000 kr mer än vad jag köpte den för. Ställningen kan säkert fungera bra, men ser inte speciellt stabil ut. Andrahands måste anses tveksamt. Möjligheten att kunna sjösätta och ta upp båten, utan övriga kostnader (mer än egen dragbil, alt bekants dragbil) Skulle rekommendera trailer
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy