Zwen

Ja, recycling är ju alltid bra. Vi bidrar här till en hållbar utveckling av forumet!

Jaha... Var de trådstyrda?!? Det hade jag ingen aning om. Men hur bar de sig år för att fånga in de grunkorna? Det låter farligt..., eller använde de tråden till att detonera dem med, och att de inte kunde detonera om tråden var av?

Jo men en sådan liknande knapp har jag haft på en utombordare... Dne satt liksom inklädd i en gummituta. Men vad var den till......?? Var länge sedan nu. Men undrar om inte det var någon primerfunktion på den... men osäker. Men omdet är så så kan ju inte det förklara hans Punkt 1, att inte ens startmotorn drar runt, eller?

Varför skulle man vilja köra ifatt torpederna? Tycker det låter lite Allan, om man säger. Vore det inte fränare att köra ifrån fiendens torpeder, om de nu också bara gjorde 39 knop?

Ja så kan det ju vara. Samtidigt är det ju så att om någon börjar fråga eller diskutera något som redan tagits upp i en annan tråd händer det att det dyker upp självutnämnda forumpoliser som poängterar det smarta i att starta en ny tråd för sådant som det redan trådats om. Inte lätt att bete sig korrekt på detta forum...

Var försiktig... kan vara den man skjuter ut sig med. Skämt å sido, om du kan förtydliga detta lite mer, med t.ex. en bild eller så, kanske det är lättare för någon att svara?

Min förra båt var en långkölad segelbåt, en Tur 80. Jag har genom åren växlat flera gånger mellan segel- o motorbåt. De 2 sista åren började jag tröttna på segel igen. Näst sist året hade jag masten på men seglade då bara med rullgenuan. Mycket bekvämare... Sista året orkade jag inte masta på och motorbåtade helt och hållet. Det är inga problem med rullning tycker jag, klart bättre gång än t.ex. en normal snipa. Även om det givetvis går stadigare med segel som stöd. Om du skall ut på långfärd tycker jag du ska välja en masthead-riggad långkölad båt och sätta på masten. Skaffa en rejäl rullgenua om det inte finns. Den är mycket enkel att hantera. Blåser det lite och du tycker det känns lugnt rullar du ut hela. Brallar det i är det bara att rulla in till det känns bra igen. Storseglet behöver du inte bry dig om om du tycker det är krångligt. Det tillför inte så himla mycket om genuan är bra. Ett annat alternativ är att bara ha ett litet storsegel som stöd och nödsegel. Då seglar den inte något vidare men du kan i alla fall transportera dig tvärs och med vinden om det skulle krisa med motorn. Du behöver inte vara rädd för att båten inte skall må bra av att bara vara motorbåt. Segelbåt är jättebra som deplacementmotorbåt. Går snålt och säkert. Oftast bättre än en motorbåt. Om det är en känd båttyp behöver du heller inte vara rädd för riggen. Men det är ju naturligtvis viktigt att kolla att den är iordning och att allt är helt och sitter ordentligt. Men det gäller ju mycket på en båt. Kylvattenintaget kan ju t.ex. också vara viktigt hålla koll på. Om du ändå tycker riggen verkar skrämmande så sätt på den i alla fall. Om du inte sätter något segel belastas den inte och lär stå kvar tills helvetet fryser. Skulle motorn lägga av med en grund kust i lä kan du då välja mellan lite magknip och kolera och rulla ut genuan så är du på rull igen!

Jo just det... Fortfarande har jag åsikten att det idag över huvud taget inte finns någon anledning att importera en båt från USA. Vår inhemska marknad svämmar snart över av dem och det blir totalt sett billigare att köpa här hemma. Såvida man inte söker en ovanlig modell då förståss. SeaRay och Bayliner måste väl snart vara de svenskaste båtar som finns? Köp från England verkar också ha spelat ut sin roll när man studerar senaste tidens hemmapriser på t.ex. Fairline, Sealine o Princess.

Skulle vilja kommentera detta med att undvika Floridabåtar. Som ett generellt tips är det helt ok. Men man skall veta att det verkligen är generellt. Jag följde själv detta för några år sedan och tog en båt från Lake Eire. Generellt ser vi ju tydliga motsvarande skillnader även på den inhemska marknaden (sett på snittet alltså, undantag finns givetvis). Gelcoat, krom, aluminium, lister, drev, bockhorn, limpor etc är ofta finare på båtar från våra stora sjöar jämfört med de som levt sitt liv i t.ex. Bohuslän eller Halland. Engelska båtar kan ofta vara rejält risiga på dessa punkter. England ligger så nära så en engelsk båt skulle jag aldrig köpa osedd. Köpte föresten en gång en osedd KAD42:a från Island. Ingen bra deal kan jag säga. Åter till Ammerkat.... Om man verkligen är intresserad av amerikanska båtar och är med på forumen därborta ger det en helt annan och ny kunskap än den som spills av ärrade vikingar här på MG. Man kan ju få krupp på all expertkunskap om amerikanska båtar som florerar här i olika trådar då o då. Ibland kan man fundera på om de ens vet vad som är för och akter på dom. Amerikanarna själva räknar med att 20% av båtägarna sköter sina båtar bra. Resten har dem mest som slit och släng. Om man inte medvetet vill köpa ett billigt restaureringsobjekt (som jag gjorde) gäller det alltså att leta bland dessa 20% oavsett var i USA den önskade båten finns. Ohio eller Florida har då mindre betydelse. Tidigare trodde jag att alla Floridabåtar låg året runt i saltvatten under stekande sol. Denna okunskap får man nog skylla på svenska båttidningars varnande reportage. Förmodligen ivirgt uppbackat av Swedboat. Visst finns dessa båtar men det gäller långt ifrån alla. Precis som Jocke-SeaRay skriver använder många trailer kontinuerligt, dvs båten är bara i sjön när den används. Detta pga att det oftast är mkt dyrt att marinera båten därborta. När det gäller marinor finns det en hel där båtarna ligger under tak skyddade båte mot sol och nederbörd. En del har t.o.m. anordningar som hissar upp dem ur vattnet. Bryggplatsen är då ganska dyr, typ. Man ska heller inte tro att Floridabåtar per automatik används i saltvatten. Det finns ett otrooligt aktivt båtliv i sjöar där. Bl.a. har Lake of the Ozark (LOTO) ett mycket rikt båtliv där det dräller av marinor som skyddar båtarna på alla tänkbara sätt. Att ta en välskött båt därifrån är inte värre än att ta en dito från Siljan och klart bättre än en från Björlanda Kile. Kan också tlllägga att bland de ca 20% som sköter sina båtar finns det förvånansvärt många pedanter och eftermarkanden på reservdelar är mycket stor. Det finns gott om folk som t.ex. beställer ny förarsoffa vid minsta reva i klädseln. Här hemma är vi nog lite mer för att lappa o laga. Ett generellt tips om man vill köpa båt från USA tycker jag istället borde vara att i några månader hänga på forumen därborta. Då lär man sig en hel del plus att man träffar mycket trevligt och seriöst folk som kan hjälpa till. Här på MG finns mycket kunskap men för just detta ämne är nivån rejält låg och det finns säkert många förståeliga förklaringar till detta. Och detta med att USA-båtar lättare skulle råka ut för fukt i akterspegel, stringers eller durk.... Glöm det, det gäller alla! Minst lika viktigt att fuktkolla en Nimbus som en Bayliner. Eventuella basinreden bör dock kollas extra noga på skandinaviska båtar. De har ofta för dålig skrovdesign för att köras fort i krabb eller högre sjö. För liten bottenvinkel bara för att de ska klara sig med lite mindre motorer. Det finns varv här hemma som plastat ihop mer än en Forbina och Nimbus p.g.a. detta. Dåliga egenskaper och svagheter med skandinaviska båtar kommer dock sällan fram i ljuset på samma sätt som hos de amerikanska. Jag tror det är viktigt att vara medveten om detta så att man inte i onödan avskräcks från att köpa den båttyp man egentligen helst vill ha.

Jag har ju en båt liknande den TS letar efter och där all denna renovering är gjord som jag inte nödvändigtvis måsta ha kvar. Försökte skicka meddelande till honom men lyckades inte. Hur gör man för att skicka meddelande egentligen?

Slangen blir väl inte bättre bara för att den säljs på Hjertmans förutom Biltema och är gjord i Italien? Hur skulle det kunna förbättra kvalitèn på min slang? Du har en slang från 2010 och den är fortfarande hel. Jag har min sedan september 2010 och den är full av torrsprickor. Jag kan bara vara glad för din skull.

TS börjar med att skriva att motorn är svårtsartad och måste startas med startgas. Sedan tuffar den på men knackar mycket. Sedan börjar vi spekulera vilt i om startgas är rena döden för maskinen eller inte. Man kan ju undra hur länge det finns kvar startgas i motorn som den kan gå på efter den startats? Förmodligen inte speciellt länge..... Den går alltså, men knackar. Om motorn är svårstartad och knackar onormalt mycket när den går borde han väl kolla spridare och bränsletillförsel innan han tvingas börja fundera om motorn är sönderkörd av startgas? Dålig bränsletillförsel kan också vara anledning till svåra starter och knackningar i spridare. Om man t.ex. får bakterier i bränslet som sätter igen någonstans på vägen brukar man ofta märka detta i form av sporadiskt förekommande knackningar i vissa lägen innan man får helstopp. Om man är uppmärksam och vet hur motorn normalt låter vill säga. Börja med att kolla att alla filter o slangar är ok. Inga torrsprickor etc. Den får inte suga luft. Om allt detta är ok så försök få spridarna kollade av någon som kan. Först när detta är gjort, och om inga fel hittades där, kan det väl bli aktuellt att riva motorn.

> tolkning.....

Som någon skrev i en annan tråd... Här spekuleras det hej vilt. Jag skulle vilja varna för denna slang. Har haft den som dieselslang i mitt motorrum i 3 år. Nu är den full med djupa torrsprickor och måste bytas till nästa säsong. Nästa slangköp blir på Hydroscand. De har proffsgrejor av industrikvalitet. Inget mer gummibemängt material från Biltema för min del. Kanske ev. nåt cykeldäck.

När en diesel knackar beror det ofta på spridarna.

Kolla med Adam Marin. De sysslar bl.a. med reservdelar till USA-båtar.

Ja, det är en Invisible 23. De byggdes aldrig mellan 1963 och 1984 utanför Oxelösund. Jag gissar också att detta forum är väldigt krångligt när det gäller att lägga upp bilder. Det är många som misslyckas med det. Själv har jag aldrig försökt och kan därför inte ge något tips.

Jag får erkänna att jag köpt väldigt mycket på Biltema genom åren. Allt möjligt som båt- o bilgrejor, verktyg, målarfärg, husgeråd, kemikalier och cykelpump. Tycker det för det mesta är bra saker. Det jag fått lära mig hittills är att låta bli 2 sak-kategorier. Jag köper inte längre saker som måste vara vassa. Har någon t.ex. försökt använda deras potatisskalare? Det är en utmaning kan jag säga. Inte heller köper jag saker där gummi är en bärande ingrediens. Kamrem av efter 600 mil, dieselslangar med torrsprickor efter 2 år. Det var nåt mer också som jag förträngt. Saker som impeller eller drevbälg skulle jag aldrig våga mig på. Men mycket annat bra har de! Bl.a. kommer i stort sett hela elsystemet i min båt därifrån. Deras bromsskivor är mycket bra. Mycket bra affärskedja tycker jag och aldrig problem vid reklamation.

Jag tror att det flesta av oss halvtokar som håller på med vårdande och restaurering av dessa gamla klenoder inte bryr oss så mycket om detta med CE. Mina gammelbilar skulle nog inte ha fått så värst många stjärnor i euro ncap heller.......

Nja... I USA har det faktiskt börjat bli lite av en renässans för dessa äldre Sea Rays. Främst då äldre än 89. I Club Sea Ray har vi t.o.m. en särskild forumavdelning för Classic Sea Rays före 89. De uppskattas av många för sina rena linjer och volymen inombords och på akterdäck som den rejäla bredden ger. Det är även mycket trä i inredningen. Många renoveringsprojekt pågår och priserna på fina ex. verkar ha stigit på sistone. Med reservation för fukt i akterspegel, stringers och några andra numer välkända känsliga ställen är det grymt bra båtar. Hit har dock inte detta intresse hittat i någon större omfattning än och det verkar faktiskt som att priserna för välhållna eller restaurerade ex. nu är högre i USA än här. En Classic tror jag absolut inte lönar sig att importera längre. Det blir säkert billigare att leta upp en här hemma. Kolla noga akterspegel, stringers i motorrum och motorbädd. Kolla även i midcabinen (nu har väl inte weekender någon midcabin) och stringers i salongen, även durken. Förpikarna brukar oftast klara sig. Fuktproblem i akterspegeln gäller ju generellt och drabbar de flesta drevbåtar förr eller senare. Alla stringers, t.ex. i midcabin och under kojer är ju inplastade plywoodkistor fyllda med skum. Även durken är sådan. Skummet suger åt sig fukt om det blir läckage någonstans, eller kraftig kondens. Alla dessa skumlådor ingår i den bärande och uppstyvade konstruktionen och kan inte bara tas bort utan måste ersättas antingen med samma eller annan konstruktion. Om man t.ex. gör nya balkar i glasfiber utan skum måste skrovet förstärkas med fler lager matta först. Kolla noga alla dessa grejor m.a.p. fukt, annars blir det dyrt, eller om man gör det själv ett stoort jobb. Några andra grejor att kolla är sidorutorna i salongen, de läcker ofta. Under peket finns en inplastad plywood som förstärkning. Denna brukar man ofta kunna krafsa ut i grötform. Mellan överbyggnaden och vindrutan brukar det också finnas läckage.

Håller med ovanst talare. Jag har själv gjort denna resa och med facit i hand, sett till dagens båtpriser i Svedala, finns mycket litet att hämta i slutändan. Släpp idèn och försök hitta en liknande båt här hemma istället. Ett tips i all vänskaplighet.

Jag antar att du sätter utloppen till ventilerna i botten då så att dieseln kan rinna mellan tankarna? Tar du så grov slang att det kan hålla undan när du tankar? Själv har jag en tank men funderar på att sätta in en till likadan på andra sidan. Därför jag undrar över olika lösningar.

Om frakten kostar 10 000$ får du lägga på lite för hantering innan den kommer på båten, som landtransport, tillverkning av transportvagga om det saknas, ev shrinkwrap (det blir förmodligen ro-ro pga storleken). Räkna med motsvarande SEK 10-20 000 för detta. Sedan tillkommer svensk moms på hela beloppet 25%. Så har du lite hemtagningsavgifter i Sverige. Transportförsäkring, t.ex. Ålandia, måste du också ha. Räkna med att det kostar dig ca 150 000 + båtens pris innan du har den i handen. Ang. CE kan du fråga tullen om de kan stoppa en icke CE märkt båt. 2008 gjorde de det inte. De hade heller inget samarbete med transportstyrelsen så där fanns inga risker. Men det kanske är annorlunda nu?

Hur har du tänkt göra med de 2 dieseltankarna? Som kommunicerande kärl eller pumpa över från den ena till den andra vid behov?