Jonas478

Förstår att du vill ha större motor än 15 hk på en så lång sjö. Kollade på Wikipedia och där står: Frykensjöarna kallas i dagligt tal Fryken och utgörs av tre sjöar (Nedre Fryken, Mellanfryken och Övre Fryken) som skiljs av två sund (Nilsbysundet mellan Nedre Fryken och Mellanfryken samt ett sund mellan Mellanfryken och Övre Fryken som givit tätorten och kommunen Sunne sitt namn). Olika styrpulpet kring 5 meters längd är ganska lika. Vet inget om Uttern eller Örnvik. De som brukar påstås ha högst kvalitet är Yamarin och Askeladden. Det som främst avgör hur båten går i sjön är hur vass V-botten den har. Inredningen skiljer sig en del, t ex hur stora stuvfack som finns. Jag gillade att ha ratten i mitten när jag var ute med båten själv.

Vänern och Vättern är väl de två sjöar som är 100 km. Vad jag läst ställer de lika stora krav på båten som Stockholms skärgård, för det kan blåsa upp snabbt och efter en halvtimme är sjön grov. Särskilt södra halvan av Vättern verkar knepig, eftersom den nästan helt saknar öar och vikar längs stränderna. Där skulle jag inte nöja mig med en 478. Mitt bästa tips är att titta vilka båtar som ligger längs de bryggor du har i närheten. Om många andra båtar är kring 5 meter så är både 510 och 478 rimligen OK. Men om nästan alla båtar är kring 6 meter eller längre, så beror det på att tyngre båtar krävs i din del av sjön för att det ska kännas tryggt att åka i stora vågor. Då skulle jag leta under hösten efter en billig Ryds 568 GT.

Rekommenderar --- Om man bortser från pengar, så skulle jag vilja ha en F80, för jag gillar att fyrtaktare är tystare och drar mindre bensin. Men med din budget så är det (gissar jag) mer troligt att du lyckas pruta tillräckligt på en båt med 75 hk Optimax. Service på 4-takt --- Jag har läst att de är känsligare än 2-taktare, att det är viktigt med årlig service, särskilt justering av ventilerna. Detta klarar inte amatörer själva, men många väljer att spara pengar genom att enbart byta olja själva. Sedan är det förstås en prisfråga, en Mercury F80 kostar ungefär 80.000 kronor ny, men fick jag en 5 år gammal för 30.000 så kanske jag skulle chansa på att den är OK... Nöjd 478 --- Ja, på en insjö och med normalt 2-3 personer skulle jag säkert ha behållt den. Så länge din sjö inte är längre än 10 km från ena ändan till den andra (?) så finns ingen anledning att ha en större båt. Men vi har normalt kört båten långt ut i Stockholms skärgård och har 3 barn som växer, så den kändes ofta för liten. Skulle jag välja en Ryds med utombordare enbart för dagsutflykter i skärgården i dag, så skulle jag vara mest sugen på 568 GTS, för jag gillar den lösningen med mittkonsol, plus högre fribord. Fast min fru vill hellre ha inombordare och fönster runt om, så hon skulle rösta på Ryds 20 Family. Senast ändrad av Jonas478 | 17 augusti 2009 | 16:59

Har också svårt att komma på någon annan förklaring än motorn när båten är torr och från 2007. Normalt är ändå att göra service varje höst (byta olja, mm), så hade det varit min båt hade jag lämnat in den för auktoriserad årlig motorservice redan nu och bett att de samtidigt gör en extra koll för att hitta orsaken till att motorn går dåligt --- justera ventiler, kolla kompression, mm... Skulle det visa sig vara ett allvarligare fel så kan du sedan kanske diskutera ersättning med antingen säljaren eller försäkringsbolaget.

Om båten legat ett par månader i väntan på försäljning, så kanske botten har blivit beväxt. Läste nyligen i en båttidning att beväxning på botten ökar förbrukningen upp till 40%, samtidigt som toppfarten förstås minskar. Redan ett tunt lager alger ökar förbrukningen med 5-10 procent, påstod tidningen. Stämmer med min erfarenhet. Köpte en båt i september som hade legat ute till försäljning hela förra sommaren. Vid köpet gjorde den 29 knop med kvarts tank, nu toppar den 32 knop med full bränsletank. Dessutom har vi nu mycket mer prylar ombord. Skillnaden är att jag slipade och målade botten i våras, samt kört den regelbundet. Kanske värt att betala ett par tusenlappar för att ett varv lyfter upp båten och spolar av botten med högtryck. Hjälper inte det, så är det kanske motorn som är problemet, vilket gissningsvis är dyrare att fixa. Har du köpt av en firma så har du väl 3 månaders konsumentskydd. Vatten mellan skrovet och inlinern, som gör skrovet tyngre är en annan möjlig förklaring.

50 hk till en Ryds 510 verkar vara för lite, åtminstone om du vill kunna göra det du skriver (vattenskidor, 5 personer i båten). Det är möjligt att du får båten upp i planing med tillräckligt låg stigning på propellern (=låg växel), men kul blir det inte. Max varv = bullrig och törstig. Du kommer att önska dig en större motor, tror jag. 75 hk verkar vara det normala på 510 och då ska du inte ha mindre om du vill kunna åka vattenskidor eller ha båten full med folk. Jag har haft en 478 med 50 hk 4-takt och jag skulle definitivt inte ha velat ha en mindre motor. Men gärna 60 hk. Begagnade 4-takt --- Det avgörande tycker jag är om motorn har varit inne på auktoriserad service varje år och om det finns papper på det (kvitton). Annars skulle jag inte köpa en begagnad 4-taktare. Trailer --- Ett viktigt skäl för mig att välja 478 var att den klarar sig med en mindre trailer, även en obromsad EU-trailer. 510 med 75 hk väger ungefär 150 kilo mer och då krävs en större bromsad trailer, vilket dels är dyrare, dels ställer större krav på dragbilen. För mig som har en 7-sitsig bil med stor totalvikt (2540 kg) skulle 510 ha gjort att jag behövt ta E-körkort (summa totalvikt över 3,5 ton).

Om mängden ökar på några minuter -- då borde väl motorrummet bli fullt över en helg? Alternativet är att det bara läcker när motorn är på -- då kan du som sagt torka helt torrt och sedan lägga ut torrt papper, starta motorn, samt direkt se var papperet först blir blött. Själv undrade jag när jag nyss köpt min båt var samma typ av vatten kom ifrån. Insåg efter ett par veckor att det följde med ankarlinan till elankaret in (50 meter lina tar med sig ett par liter vatten varje gång). Det luriga på min båt är att linan ligger i ett hörn bakom vattentanken, där vattnet stannar kvar så länge båten inte lutar. Först vid lutning åt babord rinner detta vatten ned under motorn.

Ny erfarenhet kring problemet att komma upp i planing: Lördag eftermiddag när vi lämnade Hallskär på väg mot hemmahamnen, så gasade jag som vanligt lite försiktigt... Men när jag gav full gas satt båten ända fast i 13 knop. Jag trimmade ned drevet max --- ingen ändring. Jag tryckte ned trimplanen lite, några gånger --- ingen ändring. Jag tog upp trimplanen helt --- ingen ändring. Vi låg kvar i ungefär 13 knop, i kanske en minut. Jag funderade på om det var något fel på motorn... Sedan svängde jag lite och då tog båten fart. Jag insåg att orsaken till problemet var att vi hade gått rakt mot vinden, i krabb sjö. Det hade blåst upp efter lunch och var ganska byig vind. Ungefär 10 sekundmeter motvind (= 20 knop) och nästan 1 meter höga vågor. Stark motvind är förstås en helt rimlig förklaring till att det inte går att komma upp i planing. Även exemplet med D6:an på 310 hk som jag citerar ovan var i motvind. En förklaring till att jag inte tänkt på detta tidigare är nog HT-taket, som gör att man inte märker vinden. Ser nu att jag skrev fel om maxvarv (citatet ovan), rätt enligt Volvopentas hemsida är 3700-3900 varv för KAD44. Själv har jag aldrig varit över 3700, så det borde gå att få bättre acceleration genom att byta till propellrar med lägre stigning. Mitt varv föreslog det, men i år prioriterar jag annat. Kanske nästa år?

En Buster Magnum är ingen styrpulpet. Det är en bowrider.

Sjövattenintaget --- Ja, det stämmer. Den vita slangen går till toaletten. Att den röda kulventilen står 45 grader beror på att jag läst på detta forum att under vintern ska kulventiler helst stå halvöppna för att kondens inte ska kunna frysa sönder dessa (om de är helt öppna så kan vatten bli instängt bakom kulan och frysa sönder den). Vatten mellan skrov och inliner --- Jag skrev ett inlägg om detta problem i denna tråd den 20 mars, där jag citerar en artikel i Vi Båtägare 2/2009 som nämner att Aquador har detta problem. Även på min 26HT årsmodell 2003 är det ett problem att det inte finns våghål mellan olika delar av innerskrovet. Främst är jag bekymrad över att det inte verkar finnas någon sätt för vatten under bränsletanken att komma ut --- När jag tittar bakåt genom luckan på bilden (11 nov) så är det stopp (igenplastat) innan bränsletanken. Verkar riskabelt om vatten där fryser under vintern... Jag hade därför en värmefläkt på i motorrummet i min båt hela november och december, plus alla dörrar och luckor öppna (vilket JCC kritiserade 20 mars).

Trist. Låter som ett konstigt fel. Jag gissar att det inte är stor chans att få ut ersättning från försäkringsbolaget. Kollade nu vad som står i Atlanticas villkor (sidan 10) och de är inte uppmuntrande: Försäkringen ersätter inte skada på motor, backslag, drev eller annan maskinell utrustning orsakad av · kollision med plastpåse eller dylikt · enbart kortslutning · enbart vatten eller fukt i dessa · bristande smörjning, felaktigt bränsle, överhettning · felaktig hantering, skötsel, reparation, montering, materialfel eller bristande underhåll · igensatta vattenintag och ledningar Men däremot borde du väl kanske kunna få ersättning från varvet? Om det är samma varv varje vinter och du gjort fullservice varje år, så kanske du kan få hjälp av någon expert med argumenten, om det är så att motorhaveriet troligen har orsakats av bristande underhåll. Senast ändrad av Jonas478 | 12 augusti 2009 | 12:15

Vi Båtägare har test av denna typ av båtar i nummer 7/2009. Vinnare var Yamarin 61 CC om jag minns rätt. Det verkar finnas en gammal modell som heter 62 CC och en ny i år som heter 61 CC. Båda tål 200 hk och toppfarten då är enligt Yamarin 45 knop: http://www.yamarin.com/Hem/Modelserie/Modellserie/Console/62CenterConsole/62CenterConsoletekniskadata/tabid/1907/Default.aspx

Hej Roland, Jag undrar lite om du och andra i tråden påstår att Volvopenta ljuger? Du skriver Volvo Penta har D6 dieslar som helt riktigt är lastbilsmotorer Så här står det på Volvopentas hemsida om den svenska fabriken i Vara: Volvo Pentas helägda fabrik i Vara är världens enda fabrik som är specialiserad på volymtillverkning av marina dieselmotorer. I denna fabrik tillverkas Volvo Pentas världsberömda högprestandadieslar, D4 och D6. http://www.volvo.com/volvopenta/se/sv-se/our_company/production/vara/vara.htm Så här står det om fabriken i Skövde: Volvos gemensamma dieselmotorfabrik i Skövde tillverkar motorer för de flesta av Volvos affärsområden, dvs för lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner samt Volvo Pentas marin- och industrimotorer. På detta sätt utgör Volvos Pentas verksamhet cirka 20-25 procent av den totala tillverkningen i Skövdefabriken, som är en av världens mest automatiserade motorfabriker. Härifrån hämtar Volvo Penta sina välrenommerade 12 - till 16-liters dieselmotorer som finns över hela världen i bland annat båtar och dieseldrivna generatoraggregat. http://www.volvo.com/volvopenta/se/sv-se/our_company/production/skövde/skövde.htm Sant enligt Volvopenta är alltså att 12-litersmotorerna även sitter i lastbilar. Men D4 och D6 är enligt Volvopenta enbart tillverkade för marint bruk. Påstår du att det är lögn?

Vattenintaget på bilden ovan --- om du menar bilden i mitt inlägg 11 november, så fick jag bekräftat 17 november (se detta inlägg) via telefonsamtal med FlipperMarin att den svarta slangen går till den manuella länspumpen (som sitter längst bak på babords sida, under elskåpet). Om du har denna svarta slang, så syns den även genom luckan under vänster passagerarstol. Jag har inte haft tid att göra detta, men det borde gå att skruva bort lister och golv i stick-kojen, så att man kommer åt att suga ut vatten ur utrymmet under denna. Propellerar -- vet inte beteckning på mina. Har bytt till aluminium och nått 32 knop med KAD44 vid 3700 varv. Med de gamla i stål var toppfarten 31 knop. Något verkar vara fel om du bara når 28 knop -- förutom skadad propeller eller vatten i skrovet, så kan felet även vara t ex smutsigt skrov, dålig diesel eller låg temperatur i vattnet (både kyla och salt gör havet tyngre).

Hej Zinderella, Jag antar att du svarade på Eskilssons fråga (den jag citerar) och som sagt vet vi väl inte om det är en VP-motor som han har? Men senast jag körde min båt (som har VP KAD44) så såg jag att jag mindes fel. Siffrorna som visar antal motortimmar är digitala även på min båt, men de slocknar inte bara för att man vrider nyckeln till noll, man måste vrida ytterligare åt höger (stänga av motorn) för att siffrorna ska slockna. Och det borde väl gå att byta enbart den digitala displayen -- ett varv som är auktoriserat för Eskilssons motor borde kunna ge en prisuppgift.

Håller med, fast man kan förenkla svaret ytterligare, kanske... Bensinmotor --- enklare konstruktion, som slösar på bränsle. Därför billigare i inköp, men dyrare att tanka. Lägre pris gör att de dominerar försäljningen i USA och andra stora slit-och släng-marknader, vilket ger långa serier och därmed ännu lägre pris. Dieselmotor --- mer avancerad konstruktion med högt tryck, som använder bränslet mer effektivt, men är dyrare att tillverka. Små serier av marinkonverterade dieslar ger högt pris. Extremfallet är Volvo Penta som tillverkar egna dieselmotorer enbart för marint bruk, vilket gör att hela utvecklingskostnaden läggs på ett litet antal motorer.

Livboj --- det finns en läcker lite variant som heter Lifesaver som SSRS säljer. Utseende som en liten gul amerikansk fotboll, men i vattnet blåses den upp. Dyr dock -- 1490 kr plus 350 kr för hållaren. Men den tar liten plats och kan fästas på många ställen. Kanske vid förarplatsen, så kan man kasta den genom takluckan!

Jag har irriterat mig på att min halvstora GPS (Garmin GPSmap 2006C, som många äldre 26HT har) sitter till höger om ratten och är svår att se för passageraren (=mig, när någon annan kör). Har funderat på att göra det jag sett på andra 26HT = såga bort en bit i mitten av framkanten på locket till sjökortsfacket, så att det går att sätta en ny stor GPS till vänster om ratten. Men jag vill även lätt komma åt sjökorten... Istället köpte jag nya Garmin 620, som har flera fördelar. Denna lilla GPS går att sätta med ett RAM-fäste på den lilla fria plastytan till höger om ratten (se bild). FÖRDELAR: har 9 timmars batteri, så den går att ta med vid upptäcksfärder på öarna. Väger bara 490 gram. Samma funktioner som stora dyra 5000-serien. Har även köpt friluftskarta och planerar att köpa Europakarta och använda den i bilen (där är 5,2 tum en STOR skärm ;-) NACKDELAR: widescreen gör att man ser mindre i riktning norr/söder. startar långsammare än 2006C (som sitter kvar till höger om ratten), svårare att hitta i många olika undermenyer, Garmins gamla huvudmeny är bättre (allt i en lista).

Ankarolina --- om du menar fram, så verkar de flesta sätta rullen i det rostfria räcket (det har jag gjort). En annan variant jag funderade på är att fästa rullen i undersidan av luckan till ankarboxen fram. Tror att det är bättre att du startar en separat tråd om detta ämne --- eller letar tips i gamla trådar. Livboj --- verkar främst sitta monterade på segelbåtar (där risken att trilla i under färd är större). Min tanke är att det går lika bra att kasta i en fender (som ju går snabbt att rycka fram ur fenderfacket bak). På min båt ska alla ha flytväst på under färd. Berätta gärna mer om din båt: Gjorde finanskrisen att du kunde pruta ned priset? Toppfart med 330 hästar?

Eskilsson skrev inte vilken motor han har --- antar att instrumenten skiljer mellan dem. Men vi är överens om att räkningen borde fortsätta i någon styrbox (dator).

Misslyckades med att hitta ett färdigt bord i rätt storlek. Har istället byggt ett av vit golvlaminat, teakribbor och aluminiumlister. 70% större än det gamla och bara cirka 1 kilo tyngre. Bilden visar baksidan på det gamla och det nya:

Ursäkta -- såg nu att din fråga är 3 år gammal... (kom till den via din sjöbod). Berätta gärna om lösningen.

Jag har funderat på problemet, men inte provat ännu. Gissar att man måste skruva av hela bänkskivan (med diskho och spis), eller dra ut kylskåpet. Börja med att lyfta ur de 4-5 lådorna under spisen så ser du nog konstruktionen lite bättre. Mitt bästa tips är att ringa FlipperMarin i Täby och fråga. Återkom gärna och berätta om lösningen.

Hej Bosse, Svåra frågor... Det jag märkt är att kopplingarna inte är som jag trodde från början. T ex är det två av de blå läslamporna i min 26 HT -03 som inte bryts av någon av de två strömbrytarna för belysning bredvid ratten. Så jag gissar att de går på en annan säkring, men jag har inte orkat leta reda på vilken. Mitt första tips är att skruva loss hela lamporna, då kan du: (1) mäta med en voltmeter om det finns spänning (i så fall är de tre strömbrytarna nog trasiga, jag har det problemet på en av mina lampor). (2) kolla färgen på eltrådarna, samt be en medhjälpare att rycka lite löst i dessa eltrådar --- om du själv har öppnat luckan under ratten och har en bra ficklampa, så borde du se att några ledningar där (med samma färg) rör sig. Nästa steg är i så fall att lossa säkringspanelen och försöka kolla var dessa ledningar är inkopplade. Instrumentet som visar motortimmar: På min panel är instrumentet analogt (visar timmar även när strömmen är avstängd), så räkneverket får rimligen en styrsignal t ex varje minut. Men det verkar alltfår lätt att fuska med instrumentet, så jag gissar att det även finns ett digitalt räkneverk (som skickar styrsignalen) i någon styrbox. Ett auktoriserat varv borde veta, ring och fråga. Gissar att de får fram facit om de gör en digital koll av motorn.

Använd en vanlig digital termometer med sladd och utomhus-sensor -- låt den hänga ned i motorrummet nästa gång du kör en längre sträcka, så kan de se hur temperaturen utvecklar sig. Färsk luft sugs ju in hela tiden när motorn går, så varmast blir det kanske ett tag efter att du stängt av motorn? Men sedan kyls skrovet av kallt vatten på utsidan, så motorrummet borde väl kylas av ganska fort. Kallt igen efter en timme, kanske? Ett kylskåp hinner inte dra särskilt mycket ström på en timme. Har själv en billig digital termometer för att doppa ner utomhus-sensorn i vattnet, så att jag bekvämt håller koll på badvattentemperaturen.