Till_havs

Ja fy farao, nu kan dessa individer mha generativ AI snabbt och enkelt producera hundratals sidor nonsens och dravel som någon stackars handläggare måste läsa, hantera/besvara och diarieföra enligt lag. Och sedan när det äntligen är klart så.....dimper det ned ett nytt överklagande/inlaga på flera hundra sidor irrelevant AI-skräp. Och allt kostar hundratals miljoner om året. Oh, jag är glad jag inte jobbar på myndighet!

Det har jag aldrig sett eller hört talas om. Vore konstigt, sjövattnet ska ju kyla Avgassystemet så det behöver gå ut genom det. MD5 paras med drevet 110S och får sitt kylvatten från drevet, som antagligen får lite kylning på köpet. Men med beskedliga 7,5 hk att hantera så förmodar jag att drevets kylningsbehov är ytterst modest. Det är annat om man har flera hundra hästar i maskin. Det använda kylvattnet spolas sedan ut tillsammans med avgaserna.

Jag undrar ju hur de tänkt på Transportstyrelsen när de definierar SUP-brädor, surf- och kitebrädor och andra lek- och hobbyredskap som "båt". Det är ju löjligt. Finns väl ingen vettig människa som håller med om det. Det måste finnas något underligt dolt syfte med detta men vad kan det vara.... SUP-brädor säljer bra under ett par år=media kan skriva om hur "båtintresset i Sverige ökar kraftigt!". Vrickat.

Hur blir vinklarna fel pga LED? Jag trodde de styrs av lampans konstruktion, hur röda/gröna plasten sitter monterad på lamphållaren. Jag satte i lampor från Mr. Led, de är specifikt för lanternabruk och ger grönt, ej blått ljus. https://www.mrled.se/product/1368-bay15d-lanternl-18-dioder-10-30-volt/

Dåligt att appen inte själv kollar kartversionen då och då och uppdaterar om det behövs. Mina kartor var från augusti. Alltså: kör du med offlinekartor så behöver dessa uppdateras manuellt några gånger under säsongen. Eller så är det bara just min installation som failar och alla andra får autouppdatering.

Skippo har en grej de kallar Gula Pricken, speciellt bra ställen för sjöfarare. Kategorierna är: Bästa naturhamnen, bästa gästhamnen, bästa sjökrogen, bästa sjömacken. Användarna röstar fram vinnarna genom sina recensioner på Skippo. Nästa år ska jag försöka besöka de närliggande naturhamnar som är med i listan! Kolla om dina favoriter är en Gula Pricken 2025 : https://www.skippo.se/gula-pricken-utmarkelsen

Vet ej, det förklaras inte på sidan som påstår det. Så det kan vi bortse från. Eftersom jag inte är fysiker så bad jag AI (som alltid skapar kontroverser här) om hjälp och ChatGPT kom fram till följande. Det är svårt att beräkna sannolikhet för att ens båt ska träffas av blixten, utfallet beror på väldigt många faktorer. Men här är ett iaf ett försök: Vad är sannolikheten för att blixten slår ner i en segelbåtsmast i ett åskoväder? Jag har sett en siffra att risken är en på tusen men vad menas med det? "Kort svar — ja, det är rimligt, men vad menas med “1 på 1000”? När någon säger att risken är 1 på 1 000 för att blixten ska slå i en segelbåtsmast så måste man veta vilken tidsram eller vilket villkor de menar. Det kan betyda olika saker: 1 på 1 000 per år för en given båt som brukar vistas i ett åsomhärjat område (årsrisk). 1 på 1 000 under en specifik åskstorm (mindre troligt — då är sannolikheten oftast mycket lägre per enskild storm). 1 på 1 000 per timme medan du är i en kraftig åskcell (ovanligt att uttrycka så). Vanligast tolkning i populära siffror är “ungefär 1 av 1 000 båtar per år i ett område med relativt hög åskfrekvens” — men det bygger på förenklingar och antaganden. Hur man kan räkna ungefär (enkelt modellexempel) Ett enkelt sätt att uppskatta är att kombinera två faktorer: blixttäthet (antal blixtar per yta och tid) och mastens “attraktionsyta”. Antaganden (exempel för att visa beräkningen): Blixttäthet blixtar per km² och år. Omräkning till m²: blixtar per m² och år. Mastens effektiva attraktionsradie m (detta är en förenkling — det beror på mastens höjd och geometri). Attraktionsyta m². Multiplicera: blixtar per år för just den masten. Det betyder ungefär i sannolikhet per år ≈ 6,28×10⁻⁴ per år, vilket är motsvarande 1 / 1 592 per år. Om blixttätheten var lägre (t.ex. ) blir risken ungefär 1/3 183 per år. Om tätare åska () blir risken ungefär 1/796 per år. Så “1 på 1 000” ligger väl inom det rimliga spannet beroende på hur åsigt (blixttät) området är och vilka antaganden man gör om mastens attraktionsyta. Obs: varje steg innehåller starka förenklingar — verklig risk påverkas också av mastens höjd, ledande rigg, om båten är i hamn eller ute till sjöss, stormens intensitet, och om båten är den högsta ledande punkten i närheten. Viktiga tolkningar — vad betyder siffran i praktiken? Per år per båt: vanlig tolkning i statistik. Om du har en båt som ligger i ett mellanhögt åskområde kan 1/1000 per år vara en rimlig grov siffra. Per storm: sannolikheten för att just din mast träffas under en enskild storm är normalt mycket lägre — ofta 10–100 gånger lägre än årssannolikheten beroende på hur många stormer du har per år. Relativ risk: om din båt är den högsta ledande punkten i ett öppet område (t.ex. på havet med få andra höga punkter) ökar risken jämfört med en båt i trång hamn bland andra master och byggnader. Slutsats Siffran “1 på 1 000” är troligen en grovräkning av årsrisk för en båt i ett relativt åskdrabbat område — den är inte en exakt fysikalisk sanning utan ett överslag som beror mycket på lokala förhållanden. Med enkla antaganden (blixttäthet ~1–4/km²/år och en attraktiv radie ~10 m) fås ungefär samma storleksordning (mellan ~1/800 och ~1/3 000 per år)." Den säger ju att i en enskild storm är sannolikheten mycket lägre än 1:1000 så vi hoppas på det. Men om stora båthamnar med hundratals förtöjda båtar hela sommaren aldrig drabbas av nedslag så är det ju någon annan faktor inblandad också. Bildar alla master tillsammans ett hittills okänt och oupptäckt induktionsfält som avstyr blixtnedslag? Jag vet inte. Tänker fortsätta akta mig för åskväder. Hela svaret med formler mm: https://chatgpt.com/share/68c85b7d-d6b0-800d-8da4-d657fa99e794

Det kan ha varit den här sidan. Men den anger ju ingen källa. https://www.bottenviken.se/askskydd Lite från SXK om åska och segelbåtar https://sxk.se/batteknik/tekniska-artiklar/askskydd-segelbatar Fanns en avhandling från en elforskare på Umeå Universitet men verkar vara nedtagen från nätet. Diskussionen är inte ny. Här är Mackeys praktiska sammanfattning från 2012 2014 slog en blixt hål i skrovet på segelbåt som snabbt sjönk. Det är väl det jag våndas mest över. Utslagen el & elektronik kan man ju köpa nytt men att båten, nu efter allt jobb jag lagt ner, går till botten i ett åskoväder skulle göra mig rejält förbannad. https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/a/L09ob4/blixtnedslag-sankte-segelbat I år har jag iaf klarat mig från åsk-eländet. Skönt. Undrar om de där "startkablarna" jag har med i båten som ska krokas fast i stagen och hänga ner i vattnet funkar? Hoppas slippa få testa!

Jag har då fan aldrig varit så rädd som förra sommaren när jag lagt mig på svaj för natten och ett typiskt snabb-bildat, oförvarnat sommar-super-åskoväder dundrade in över oss. Det blixtrade överallt åt alla håll, knallarna var så nära och höga att de liksom kändes i kroppen. Jag hukade bak i ruffen, så långt bort från röstjärnen jag kunde komma och bad en stilla bön att de större båtarna runtomkring med mycket högre mast än min skulle ta ett ev. nedslag. Fy sjutton, nåt sånt vill jag aldrig hamna i igen. Vill minnas att jag läst att det är 1:1000 risk att blixten slår ner i en segelbåtsmast vid åska, det är inte direkt liten risk...

Det vore fint, min värmare funkar bra men 5 okt är det upptagning. Klubben bestämmer

Idag hade jag årets bästa båtdag. I mitten på september... Perfekt vind, lagom varmt, få/inga båtar i naturhamnarna. Kul att vara med på manifestationen på Kanholmsfjärden för att stoppa dumpning av 200.000 m3 giftiga muddringsmassor där, vilket några galna makthavare tycker är en bra idé. Det var nog minst 100 båtar av alla de slag som var med och protesterade. Har nu natthamn på Lökaö, Möjas grann-ö. Grannar som for härifrån tidigare sade att det finns gott om kantareller i skogen. Vore gott men jag upptäckte nyss att gasolen är slut så de går inte att laga till. Det sitter ju manometer på gasolen men den gick från fullt tryck till noll direkt! Vad ska man då med en manometer till? Nu blev det tråkigt, ingen varm choklad, te eller varm mat. Måste skaffa reservspis eller reservgas... Vemodigt att inse att detta är sista helgen ute i skärgår'n för i år. Tänk att bo i ett land där man kan använda sin båt året runt! DET vore nåt.

Den sitter rätt, passar bara på ett sätt. Däremot slog det mig att bilmotorers termostater (av den här gamla typen) oftast sitter horisontellt monterade. Det är antagligen för att minska risken för luftficka på insidan som stoppar flödet. Men på min motor sitter den vertikalt. Dåligt. Ingenstans i de olika anvisningar för termostatbyte på VP jag läst så står det något om luftfickor eller om hålen i termostaten, eller att kylsystemet måste luftas efteråt. Det är bara "demontera termostaten, sätt dit den nya, kolla kylvätskenivån, kööör!" Det är väldigt mystiskt det här. @Mercury_44XS, var är du? Vi behöver dig här!

Fasen, jag trodde det var problemet men nya 'staten har ju redan hål Kanske jag vände dem åt fel håll? Men det borde väl inte spela någon roll. Får prova med att sätta ett hål längst upp.

Idag har jag, naturligtvis endast i träningssyfte, övat på att köra dieseltanken tom. Mitt i Baggensstäket. En söndagförmiddag. För den som inte är bekant med Sthlms skärgård så är Baggensstäket den ena av två infarter till centrala Stockholm. Ett stopp där lö/sö motsvarar att ha bilen stående på tvären mitt i Tingstadstunneln eller på Essingeleden i rusningstrafiken. Det blev lite svettigt en stund innan jag drev mot en boj jag kunde kroka fast i, sedan var det bara att tanka, lufta motorn och fara vidare. Easy Peasy. Bra att ha testat det och fått reda på vilka luftskruvar som behöver öppnas efter stopp pga tom tank. Bytte nyligen till ny termostat i förebyggande syfte men den öppnar aldrig så motorn gick mellan 100-110 grader hela tiden. Vad är det för skräp Marinexpress säljer? Jag testade den t.o.m innan montering och den funkade bra. I en kastrull. Väl på plats funkar den inte alls så nu kör jag utan. Vad ska man med termostat till egentligen? 60 grader på kylvattnet vid full last är väl bara bra för motorn? Den sitter ju instängd under motorhuven och där blir det stekhett, så en så effektiv kylning som möjligt borde vara en fördel.

Jösses vilka salta historier, det känns futtigt att skriva här om sin första och enda båt. Mitt båtliv började väl som för så många andra, som gast i storebrorsans optimistjolle i en liten insjö. Opjollarna är ju pyttesmå men det var vi också så det funkade på något sätt. Jag var förmodligen inte till någon större nytta utan mest barlast. Sedan i början på 80-talet köpte farsan segelbåt, en begagnad HR Monsun. Bara 31 fot men som liten grabb upplevs det ju som ett stort skepp. Efter köpet kom vi inte längre än utom synhåll från säljaren innan farsan smällde på hårt på grund i full motorfart. Jag minns att jag flög genom hela ruffen, över bordet och landade i babordsoffan. Men Rassy bygger ju rejäla båtar så inget hände mer än ett rejält jack i långkölen. Vi hade Monsunen några år och det var på den jag lärde mig segla. Medan jag senare som vuxen letade båt var jag och tittade på en sådan och tänkte det kunde bli en bra förstabåt, men jag märkte på säljaren att han inte tyckte jag "var värdig nog" att ta över den. Knepig karl. Nå, det var kanske lika bra. Långkölade båtar är trots allt lite bökiga att manövrera själv i lågfart eller om det är strömt. Farsans företag gick bättre och det blev ett uppbyte från Monsunen till en ny Cenit 33, en toppenbåt på alla sätt och vis. Tyvärr så måste man ofta jobba hela tiden för att ha råd med dyra saker så den båten låg mest vid bryggan. Och jag var bara i tonåren så jag fick inte låna den själv och dra ut. Men det är en härlig känsla med en alldeles ny, stor båt med mycket trä i inredningen. Sedan gick det många år med andra intressen, främst motorcykel på somrarna. Det är ett under att jag fortfarande lever, trots alla tokerier på vägarna genom åren. Att åka båt istf mc på somrarna är också ett strategiskt val eftersom jag behöver körkortet i jobbet. Det lirar inte så bra med aktiv mc-körning. För några år sedan fick farsan och jag för oss att ha båt tillsammans så vi tog över en risig Facil 26 av en bekant. Men det blev en kort romans, jag trivdes aldrig med den trånga ruffen och den trilskande gamla BMW-inombordaren, som förövrigt var en tysk betongblandarmotor som BMW bara köpt in och satt sin egen logga på. Nåväl, förra sommaren blev jag till slut återfallsseglare och studerade nogsamt marknaden och båtutbudet på Blocket under en längre tid. Jag hade fyra krav på min första egna båt: - självslående fock (jag är lat och bekväm) - ståhöjd i det mesta av ruffen (gör mycket för trivseln att slippa gå med gamnacke eller ihopfälld hela tiden) - rattstyrning (Ceniten hade ratt och jag tycker det är bättre än pinne) - annan layout än två längsgående soffor utmed ruffsidorna (det är inte särskilt användbart eller praktiskt när man oftast är bara en pers ombord) Inte många billiga, mindre segelbåtar uppfyller allt detta så jag fick backa på det här med ratt. Men i övrigt så föll det på plats med den Maxi Fenix Dinett som jag nu ligger och skriver det här i. När jag slog till på köp stod den på land med motor som inte gick att starta och det är helt typiskt mig att dra igång ett sådant projekt. Billigt ska det vara och allt kan lagas, det är bara frågan om det är värt kostnaden för delarna och tiden. Gillar att fixa och laga saker och det är väl i ärlighetens namn minst lika mkt det som själva seglingen som gjort att jag blivit med båt. Jag hade aldrig tidigare mekat med en dieselmotor innan jag satte tänderna, eller rättare sagt ringnycklarna i den gamla MD5:an. Men efter ett par timmars kliande i skallen så spann han igång fint så jag kunde sjösätta och fara hem. Vid starten från Öregrund hade jag ingen destination, eftersom jag inte hade lyckats ordna någon båtplats. "Det löser sig" tänkte jag, kastade loss och började maila och ringa runt till klubbar och sällskap medan jag funderade på om motorn skulle klara två dagars nonstop-gång ner till Sthlmstrakten, det var svag motvind hela vägen ner och jag hade bara helgen på mig. Men det gjorde den med bravur, det är ju en Penta.... Angående båtplats blev det nobben överallt eftersom båten saknade intyg på TBT-fritt skrov. Jag blev allt svettigare och undrade om jag överhuvudtaget skulle kunna ha den här båten någonstans i rimlig närhet av bostaden. Men det ordnade sig till slut. Nu är det andra sommaren och det är kul att vara ute på sjön igen!