Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024

emtor

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    48
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av emtor

  1. Jag drevade med bomullsgarn doppad i tjära där det läckte som mest, satte på extra nitar på båda sidor av läckan og kletade på asfaltmassa på utsidan till slut. Gjorde detta på alla platser där det kom in vatten. Båten blev sjösatt i slutet utav juni och först nu börjar den bli tät. Ek som är satt in med rå linolja sväller verkligen sakta. -Till nästa sesong skall båten i sjön så fort isen är borta.
  2. Min båt är en Herlin pojkbåt, kölvikt 200 kg. På ritningen står det osänkbar. Men så klart om kölen väger 1 ton så åker man på problem. Träbåtar sjunker om veden har sugit åt sig max. med vatten och ägaren inte visste vad linolja var för något. En snipa jag ägde hade innombordsmotor på 250 kg. Två gånger "sjönk" den på grund av stormar men den flöt oavsett i vattenskorpan. Hade Wasa sjunkit om alla kanoner, kölballast och annat metallskrot inte hade befunnit sig i skeppet?
  3. Min segelbåt är 87 år gammal. Lika frisk som den dagen eken blev huggen. Undrar hur mycket blä plast kommer vara efter 87 år? Dessutom har en träbåt svårt för att sjunka i fall den råkar ut för att ta in vatten. Egenvikt ek: 0.6. -Sjunker inte. Egenvikt polyester: 1.3 / egenvikt glasfiber: 2.55. -Sjunker som en sten.
  4. Jag har AL-KO gräsklippare och snöslunga. Snöslungan har primer och choke och startar på första rycket. Gräsklipparen har ingen primer men har automatchoke och jag tycker den har varit svårstartad. Det var intill jag fann ut hur den vil startas: -Jag drar sakta i snoren två gånger och hårdt tredje gången. Då startar den. Drar man sakta ett par gånger så får den tillräckligt med bensin för att starta.
  5. Linolja gör att limmet i plywooden lossnar. Linoljan är så fet att ingenting annat fastnar till den.
  6. Medan du strular med förgasare till Marna R2 så kommer här et tips och en historia om min R2. Tips: Kolvringarna är samma som i Volvo B20 motorn i fall dom behöver bytas i framtiden. Mycket billigare. Startprocedyr: Kortslut magneten (SEM), på med choke och full gas och veva runt tre-fyra gånger. På med magneten, halv gas, veva tills du känner kompression og vrid sakta förbi ÖD så startar den. Ett misstag många gör är att veva full fart vilket gör att klorna inuti magneten löser ut och rotorn får inte fart. Då blir det noll gnista. Rotorn är fjäderbelastad och klorna släpper taget vid en viss belastning och när motorn startar gör centrifugalkraften att klorna hålls i öppen ställning, så veva inte med hög fart. Historia: En Marna R2 är nästan omöjlig att förstöra och tål bra mycket misshandel. Min motor hade legat på havsbotten riktigt länge och var täckt med tjock rost. Bort med rosten, skölja med sötvatten inuti, T-röd och dieselbränsle,-fylla i olja och starta. Den gick i sju år efter det utan ett enda problem intill jag sålde den. Försök det samma med en modern motor . . . Vid ett annat tilfälle körde jag så hårdt att motorn blev överhettad och kolvarna satt fast och motorn stannade. Jag ringde Marnafabriken för råd och svaret var: "Pinka på cylindertoppen så den kyls ner, sen är det bara att åka vidare, våra motorer tål det mesta".
  7. Jag har själv haft Marna R2 med en Zenith förgasare. Om du måste köpa ny gasare så gör det. Marna R2 är verkligen en motor att behålla, i motsats till Marna/Volvo Penta MB10 som äter sylindertopp-packningar till frukost. Får man en repa i ytskiktet så ärgar Zenithgasaren sakta sönder under ytan, vilket hände med min. Om din läcker bensin vid luftintaget så stänger inte flottörnålen eller så går inte flottören upp när kammaren fylls med bensin . . . eller så har det ärgat hål från flottörkammaren och in i intaget.
  8. På båtens ritningar (T. Herlin) finns storsegel och försegel.
  9. Behöver denna båt vant? Om man provar att tänka själv så tror jag knappast det är nödvändigt. Masten har ju bra stöd i kölen och i bredan. Men . . . skadar det att montera röstjärn och vant för att vara på den säkra sidan eller är det överflödigt?
  10. ALLT är pinsamt för en tonårsdotter. Enda undantaget är deras egna dumheter,-vilka aldrig är pinsamma.
  11. Det är nästan säkert att en eller annan Volvo-bil använde samma kolvar/ringar. Ingen båtmotor-konstruktör sitter och ritar något ovanligt när det finns saker på hyllan från förr som kan användas. Ett exempel är Marna båtmotorfabrik i Norge. Motorerna R1 och R2 använder kolvar och ringar från Volvo B20 motorer. Marna/Volvo Penta MB10 använder också kolvar från Volvo bilar. Samma sak med Fredrikstad Motor sina motorer,- Volvo B-20 där också. Sleipner,-en annan gammal norsk innombordsmotor använde kolvar och ringar från Opel Rekord 1900. Har du tur så finns det billiga kolvringar där det INTE står Volvo Penta på asken men som är samma ringar.
  12. Kolla alla kontaktpunkter, allt metall utom rostfritt oxiderar i en båt. När det gäller huvudströmbrytaren så skal det inte gå att starta motorn när brytaren er i läget från. Kolla om startmotoren är kopplat direkt till batteriet.
  13. Asfaltkitt håller sig mjuk och vid använding på tak så är den inte beträdbar för efter två månader. När en glipa i en båt sväller och blir tät så trycks massan ut länge före den hinner att stelna. Den låga temperaturen i vattnet gör att massan är mjuk längre än på ett hustak. Farm 80 och 100 är också bestående utav asfalt,- Ettan är tjära och bivax. Sikaflex under vattenytan däremot är döden. Den är elastisk intill en visst punkt men trycks aldrig ut och förorsakar sprickbildning.
  14. Jag använde bladet på en tapetkniv för att kolla på flera platser. På dom flesta platser går det inte att få bladet in mellan borden utom vid piss-strålen,-där går bladet rakt igenom. Jag skal försöka att dra bladet fram och tilbaks och går det förbi en nit så är ju niten kass. Då blir det ny kopparspik och bricka.
  15. Båten är nu skrapat, putsat och satt in med rå linolja (riktigt mycket linolja). Fyllde lite vatten i botten och på styrbord sida kommer det bara några droppar ut. På andra sidan ungerfär det samma bortsett från en riktig piss-stråle i fören. (Kolla video här). Jag har sett hämskt stora sprickor bli täta när det sväller i båtar byggt utav fura, inte ek som denna. Det enda jag vet är att ek sväller langsammare. Dessutom har det varit sprickor i mitten utav bord,-det här är en liten glipa mellan två bord. Jag kan vänta och se om det drar ihop sig vid hjälp utav vatten i botten, men jag har mest lust att stoppa asfaltmassa i glipan och strama åt nitarna där det läcker, eventuelt nita om i fall dom är dårliga. Alla tips är välkommna.
  16. Då blir det att montera röstjärn samt köpa årklykor.
  17. Det stämmer, fören är till vänster. När det gäller fästöglor til fender så kan det vara så. Bakre fäste ligger 60 cm bak center på bredans masthål. Jag fann en bild på en pojkbåt Juni. Där fanns vant, men det är oavsett osäkert om min båt skal ha maststöd. Mastens botten sitter i ett fyrkantigt hål i botten på båten och ovanför där en breda med ett 90X90 millimeter hål (se bild). Mastens mått är 85X85 vid bredans hål, så antingen måste man kila fast masten eller använda maststöd för att masten inte skall slingra hit och dit. På ritningen står det att masten skall luta bakåt 9,5 cm pr. meter. Skal den luta 9,5 cm X mastens längd? -I så fall hamnar mastens topp 43 cm bak mastens botten. Jag har kollat för att se om hålet i botten och hålet i bredan är det som bestämmer lutningen bakåt, men det ser ut som att masten blir stående rakt upp om man inte använder maststöd som drar toppen bakåt. Jag kan prova sätta upp masten med en lodlina från toppen och se vart lodet hamnar om jag kilar mastens botten på framsidan i bredan. Då vil masten ju luta lite bakåt.
  18. Nu har jag fotat och fick syn på något jag inte sett förut: -Anordning för att sätta fast stag till masten. -Se bilder. Kabalen börjar gå upp nu.
  19. Nu börjar det hjälpa,-tack för alla tips. Kommentarerna i ritningen är guld. Jo, det finns ett block i toppen utav masten, och ett block låg i en ask som följde med. Jag fotar detaljer i morgon bitti. När det gäller mastbrott vid stor belastning så får man ta det lugnt, novis som man är att segla.
  20. Tack för svar. Inga linor eller vajrar som stöder masten, heller inga fästanordningar för stöd varken i masten eller skrovet och inga hål som indikerar att något sånt har varit där, så masten är nog o-stagat. Då får det bli en svensk segelmakare så behöver man inte strula med språksvårigheter och hundra missförstånd.
  21. Har nyss köpt liten segelbåt. Har erfarenhet med gamla motorbåtar, men segelbåtar har jag noll koll på. Segelbåten (15 fot) är ett exemplar utav svenska seglarskolans pojkbåt, byggt i 1934 (Tore Herlin), förövrigt i mycket gott skick. Tyvärr fanns inga segel, men en ritning finns. Finns det någon här som kan hjälpa till med att uttolka ritningen? Det enda jag fattar är att på min båt så finns det en mässingskena skruvat fast i masten, men ritningen visar en lina som är lindat runt masten. På endan utav bommen ser man två (?) linor som ser ut att gå på var sin sida utav roderet. -Skall det vara så? Hissas försegelet upp tillsammans med det stora segelet? Det ser nämligen ut som att försegelets topp är satt fast i linan som fäster det stora segelet till masten. Förstag (eller vad det nu heter) för att stabilisera masten verkar heller inte existera på ritningen. När det gäller att segelmakare, är Polen något att satsa på? Det sägs att dom gör billiga segel. Tackar på förehand för all hjälp.
  22. Varför säger du suck? Är det möjligt att ställa en fråga angående hur Bottenhavet är att segla på utan att få et suck som svar? Och varför utgår du från att jag är ute efter att Bottenhavet skulle vara stilla som i ett badkar oavsett väder? Jag frågar bara hur Bottenhavet är i förhållande till norska kusten. Om du inte har något svar på den frågan så är det OK.
  23. Samma sorts väder på olika platser kan möjligtvis ge olika resultat. Just nu: Andenes, mellan Harstad och Tromsø: 6m/s vind - 2 meter vågor. Haparanda: 6m/s vind - 0.4 meter vågor. Samma vindriktning. Et eller annat måste det vara som förorsakar att Andenes är en otrevligare plats att vara på just nu än översta delen i Bottenviken trots samma vind och riktning.
  24. Det är det jag inte vet,-har aldrig varit ute i båt på östersjökusten. Men, man kan ju teoretisera . . . norska kusten: -stort hav, vinden verkar över mycket långa sträckor. Stort djup ute i havet, mindre djup nära land, vågor blir större. -Branta berg ger reflexvågor som ger oren sjö. Bottenviken/Bottenhavet är nästan raka motsatsen. -Kortare sträckor, inte så stor skillnad mellan havsdjup ute i havet och inne vid land, inte branta berg ner i havet. Alla elvarna norrut kan ju skapa lite mys när man passerar dom. -Altså, som norrbagge så är jag van vid att havet i nord är skit även på en bra dag. Derfor undrar jag på hur Bottenviken/havet är när vädret inte är på sitt allra bästa.
×
×
  • Skapa nytt...