Gå till innehåll
fredag 26 april 2024

Hybro

Silvermedlem
  • Innehålls Antal

    3 539
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    24

Forum Inlägg postade av Hybro


  1. 2024-02-02 vid 17:21 skrev Lintott:

    Varför ska du kalibrera den? Det finns ingen anledning att krångla med det. En så enkel autopilot används nog bara för att styra rakt fram i en vald kurs. Då spelar det ingen roll om den inbyggda kompassen har några graders deviation, det är inte kompassgraderna enligt autopiloten du kommer att använda för att ställa kursen. Du lägger båten på den kurs du vill att autopiloten ska styra. Sedan aktiverar du autopiloten å så kommer den att styra i vald riktning, oberoende av vad det står för gradtal i autopilotens display. Om du vill justera kursen så knappar du bara på tangenterna i vilken riktning du vill gira. Helt meningslöst att krångla med kalibrering för att åstadkomma den typen av användning.

    Såååå... Du har alltså praktisk erfarenhet av dessa autopiloter?


  2. Sitter en helt elektronisk kompass, fluxgate, i dessa autopiloter, upphängda i en gimbal så att den inom vissa gränser alltid hänger horisontellt, trots att skutan lutar och t ex dyker med fören. Stampar och har sig.

    Mycket viktigt att inget hindrar dess rörelser.

     

    Ett visst avstånd krävs till högtalare, mobiltelefoner, fasta och rörliga magneter, magnetlister i t ex kylbagar.

    Andra föremål som kan vara magnetiska, känsliga för magnetism, elektriska ledningar till gud vet vad.... O s v.

     

    Flytta allt ovan så långt från autopiloten framände, där stången kommer ut, så går allt mycket bättre.

     

    Och kör kalibreringen genom att köra en cirkel mm, så som det beskrivs i bruksanvisningen när skutan kommer i sjön.

    Kanske någon gång mitt på säsongen också.

     

    Händer att autopiloten får spatt ibland ändå. Tror det har med lokal magnetiska områden i sjöbotten, då det upprepat förekommer.

     

    Ska snart plocka isär mina båda och laga skador i plasthusen.

     

    • Gilla 1

  3. 17 säsonger med ST1000 till min Cumulus. 1000 - 1200 Nm varje år.

    Funkar än. Givetvis med vissa

    slitageskador. Köpt delar på nätet.

    Själva plasten typ höljet har spruckit på flera ställen.

    Reparerat både här o där.

     

    De gånger nåt gått sönder har jag tillfälligt lyft i en ST2000.

    Den är kraftigare vilket gör att plasten så klart ger med sig oftare.

     

    Men överlag helt nöjd.

     

    Och LÄS bruksanvisningen!

     

    - Varje vår kör jag kalibrering.

    D v s körning i stor cirkel o s v enligt instruktionerna.

     

    Vid riktigt hårda vindar räcker inte min ST1000 till. Visst det hjälper till om man revar och trimmar...

     

    Nu är det vinter, och då ska jag plocka isär och bädda samt laga plast.

     

    Skruvar har mist fästen i plasten.

    Där kör jag med genomgående och bricka i mutter.

     

    Har en trådbunden fjärr. Fast monterad framme i sittbrunnen. Funkar hur bra som helst.

    Ingen trådlös som man inte vet vart den ligger, när den behövs.

     

    Autopiloten kommer garanterat att funka en säsong till!

     

    Kanske den sista innan vi går iland, jag och hunden Emira.

     

     

     

     

     


  4. Min lilla käpphäst gällande motorer med flottörförgasare.

     

    Det är inte ovanligt att det samlas bös strax ovan sätet( kan vara löst liggande av typ silicone och lätt att tappa bort).

    Alltså mellan slanganslutningen från tank eller bränslepump och ventilsäten.

     

    Plocka dän flottörnålen. Var noga med att fota hur den är uppfäst. Känsligt.

    Inte ovanligt med en typ fjäder.

    Plocka ur sätet om det är av t ex silicone.

    Lossa slangen.

    Lys med ficklampa, så ser du ev bös.

    Blås rent, alltså ifrån sätet och utåt.

    Klart.

     

    Nu är det inget som hindrar bensinflödet.

     

    Hade detta fel bl a på båtmotorer och 600 cc Endurocykel.

     


  5. Jaha... Och Du är säker på att det är mellan slang och metallstos det läcker?

     

    Det är inte mellan typ de två grenrören och de iskruvade slangstosarna det läcker?

    Kanske iskruvade slangstosar utan linblånor, flattätningar eller gängtejp.

     

    Har du kollat efter frostsprängning av de totalt 8 metalldelarna?


  6. 22 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

    Alla har väl haft detta problem. Här kallas det för ”jordslag” av någon anledning.

    Numera har jag inget sådant svartmögel eller jordslag på kapellet, mest beroende på att jag inte har något kapell på nuvarande båt (bara en liten bit kapellväv som skydd på ett ställe).

     

    Kapellet på förra båten, som var en typisk ”kapellbåt”. Där blev det mycket jordslag på den delen av kapellet som fanns över köket, sannolikt en del stekos som satt kvar i kapellväven, sedan då fukt uppepå på det, som grädde på moset.

     

    Så det är ju organiskt material tillsammans med fukt som orsakar detta problem varesig det är på kapellväven eller annorstädes.

     

    Min erfarenhet säger att kapellet skall tas ned så snart båten torrsatts och täckts.

    Det finns väl lika många tips på hur man tvättar kapell som det finns deltagare på detta forumet.

    Men blötläggning i badkaret med något bra medel i, typ såpa eller liknande.

    Sedan skall det ju sköljas, torkas och impregneras. Därefter viks det ihop och förvaras torrt fram till våren. Delar av kapellet som har isydda rutor viks inte, dessa delar rullas försiktigt ihop.

     

    Svartmögel/jordslag är väldigt svårt att få bort.

    Men jag vet att jag skrubbat med nagelborste med ren grönsåpa på, det brukar bli någorlunda rent, men det sliter nog en hel del på väven. Så det kan jag inte direkt rekommendera, men om man nu har någon mjuk borste eller tvättsvamp.

     

    I ren desperation högtryckstvättade jag en gång ett kapell, medan det satt kvar på båten, ja det blev ju rent, men väven tog skada och några av sömmarna slets upp, ja tråden var ju redan dålig innan. Så gör inte det!

     

    Ja jag har faktiskt en liten bit kapell, som skydd över den yttre styrplatsen. Det tvättas som ovan, impregneras med Hendens impregnering för grova textiler. Detta medel laddas i en tryckluftsdriven färgspruta, kapellduken hängs upp på husfasaden, sedan sprutas det med impregnering på båda sidorna, en och annan ”vildmarksjacka” och liknande brukar få sig en omgång samtidigt.


    Jag vet inte om en produkt som heter ”Acapella” finns kvar i handeln, detta medel är färgat, finns i de vanligaste kapellfärgerna. Jag har behandlat blåa kapell med detta… tja det blev kanske inte sämre men inte så himla snyggt. Med pensel eller roller är det svårt att sprida ut medlet jämnt, det kan även vara så att kapellväven tar åt sig olika mycket på olika ställen. Möjligen kanske man kan spruta på med färgsprutan, men det har jag inte testat. Det levereras ju i sådan där handpumpad spruta, men det är svårt att få det jämnt pålagt. Men man får ganska snart ont i handen av pumpandet.

    Använde grov stadig tvättsvamp.

    Funkade utmärkt.

    Ett jämnt och bra resultat.

    • Gilla 1

  7. Mögel.

    Du får väl mögelsanera kapellet i ett typ badkar.

     

    Och se till att ordna ventilation.

    Om inte typ kondens tar sig ut, så hamnar det på insidan av båten och kapellet.

    För fukt finns det alltid i luften, som fälls ut på kalla ytor.

     

    Inget konstigt i det.

    • Tack 1

  8. Känner en som droppade ned en Clas Olsson dränkbar pump kopplad till ett tidur funkade fint. Han övervintrade några år i båten. Alltså bodde i den året runt.

     

    OT. En mängd änder samlade där. Så också en dopping, som blev allt lägre dag efter dag.

    Till slut låg han ned på isen.

    Doppingen hämtades in i båten.

    Fick vattenskålar. En med klippta bitar av färsk strömming.

    En låda med handduk blev dennes plats. Fick namnet Staffan Dopping.

    Våren kom och doppingen släpptes ut. Blev kvar vid båten en längre tid.

     

    BT.

     

     

    • Gilla 1

  9. För att förtydliga lite.

    Godset till hela maskindelen är förmodligen tillverkad av typ

    gjutaluminium, d v s inte ren aluminium utan med diverse tillsatser.

    I de flesta fall svårt att svetsa i om det skulle byggas upp något nytt vid totalhaveri av skruvens fäste. 

    Man vet s a s inte i förväg hur väl det kan gå.

     

    - Men visst i tusan. Svetsning i varje form var bannlyst.🤨

     


  10. Nu bor jag ute på bygda, alltså inte inne i nåt lägenhetskomplex.

    Inom en radie på 800 meter finns troligen fler än 15 svetsar.

    De flesta av typen MIG.

     

    Så det beror på vilka kontakter man skapar, om det kan tänkas behövas hjälp.

     

    Har inte räknat, men har sett ett antal, varav flera i båtklubbens

    verkstad. 

     

    Så det beror nog mest på hur egna radarn är inställd. Vill man inte se....

    Jag är mån om att hjälpa andra, det lönar sig i längden.

     

     

     

     

     

    • Gilla 1

  11. Herr Eld skrev nåt om ev verkstads besök för att borra.

     

    Om TS försöker borra ur skruven, nu med delar av en grispitt, eller utan, med en vanlig handjagad borrmaskin, så kommer borret troligvis kana iväg åt sidorna. Eller ev rasera det "torn" som ursprungligen hade ett gängst hål, nu med avdragen skruv och pitt.

    Skruvresterna blir kvar, men du får rätt troligt ett nytt hål på sidan i aluminiumet. D v s än större skada.

    På en verkstad med pelarborrmaskin och möjlighet att fästa upp godset ordentligt kan det lyckas om TS först får bort resterna av pitten.


  12. 7 timmar sedan skrev raol:

    Jag vet inte vad det är för motor. Kanske är den flyttbar. Jag känner ingen som har svets, och har aldrig ens sett en i verkliga livet. Det är en mycket sällsynt apparat. Så känns det kanske inte om man själv råkar ha alla förutsättningar som måste vara på plats för att alls kunna ha en, men det är verkligen inte vanligt.

     

    Därför är det så knasigt att komma med råd som kräver svets, när det finns så mycket enklare, snabbare och sannolikt mer effektiva och mindre destruktiva metoder, som kan fixas på minuter med grejer de flesta redan har.

     

    Vart har Du handlat din prylar? Nämn bara dem som verkligen funkar.


  13. Men Ni kanske har nåt Industriprogram på orten?

     

    Tror säkert Du får hjälp där.

     

    Ungdomarna är nyfikna på allt.

     

    En brasklapp. Svetsens återledaren, jord, får inte kopplas till nån axel eller liknande. Bara till gods.

     

     

    Sällsynt med MIG-svets? Då tror jag du tittar på fel ställen.

     

    I stort sett finns det i garage till ungdommar och andra som pysslar med bilar och annan mekanik.

    Troligtvis på alla bilverkstäder o s v.

     

     

     


  14. Att krympa och lossa en avdragen skruv

     

    Detta lärde mig en ägare till en bilskrot.

    Alltså om en skruv är avdragen jämns med gods.

     

    Lägg på en mutter. Svetsa mot avdragna skruven med MIG genom muttern. Fyll muttern. Slå ett slag med tyngre hammare rakt på rödheta muttern. Klart. 

     

    Obs använd MIG med relativt hög ström. Går mycket fortare än med TIG eller gas.

    Detta för att inte påverka godset.

    (Värme leds minimalt genom metallytor som ligger mot varandra. I detta fall gängorna och muttern mot godset.)

     

    Det som händer syns väl i bilden.

    De varma gängorna smids mot kalla gängorna i godset. Eftersom gängytorna är lutande, komprimeras den avdragna skruven. Och skruven lossnar.

     

    Som jag skrev ovan, så är det känsligare med aluminium. Så att kyla efter slaget på muttern kan nog vara bra.

     

    Studera gängorna. Längst ned har inte värmen kommit åt på skruven, och den blir då där opåverkad.

    När man drar ur skruven, så t o m återställs till viss del gängorna i godset.

     

    Tjolahopp

     

     

    - Mitt Nickname Volvot24 på maskinisten.net

     

     

    Screenshot_2024-01-22-12-42-42-347_com.android.chrome.jpg

×
×
  • Skapa nytt...