FinMick

Ah, den detaljen hade undsluppit mitt minne, det i sig förklarar ju avsaknaden av figurer!

Under hemresan från Gävle till Vasa mötte vi många fartyg. En del större och en del mindre. Fiskebåtar med sina figurer, en linfärja, småbåtar både med och utan lanternor, segelbåtar både med och utan segel... Men aldrig en kon med spetsen neråt! Fick heller ingen kon på köpet med Fidran. Min fråga gäller nu inte om jag alls ska fundera på att köpa en kon. Ifjol var jag förmodligen den enda på hundratals sjömil som förde ankar-bollen på svaj. Frågan gäller hur konen i fråga ska hissas! Jag har förstått att det är förstaget som gäller. Ska den trasslas in mellan pistolhakarna på halva focken eller? Ska halva focken då alltså ner när konen ska visas? Verkar opraktiskt. Ska man helt enkelt segla utan försegel då tvåtaktsgenoan är igång? Försökte bildgoogla, men fann bara principskisserna ur regelboken.

På tal om grundkänningar ska jag dela med mig av den skrämmande verklighet jag landat i efter höga kustens sjökort, där tiemeterskurvan går ända in till hallonbuskarna på stranden... Här får man en känsla av att 'någon' helt enkelt gav upp. Finns gott om helt omärkta områden. Förklaringen jag fått har gått i stil med "Vet du inte var stenarna finns har du inget där att göra!" Planerar att fortsätta färden norrut nu efter avslutad arbetsvecka. Har märkt att jag utvecklat en märklig liten fobi för att ensamsegla, men det är väl bara att kasta sig ut i det igen... Överväger däremot att gå helt solo en resa eller två innan jag tar ombord de fyra små för att undvika ofrivilliga kölhalningar. Hållbarare flytvästar ska också skaffas, åtminstone åt de minsta. Jag vill kunna knäppa fast dem i säkerhetslinan som jag dragit längs hela däcket, man over board-manövrar har jag inte alls övat med segelbåt än!

Ja, den var lite skrämmande. Jag gick strax utanför det första märket efter giren av ren självbevarelsedrift! Kanske muddermassorna rentav lagts vid sidan av fåran, bort från bryggorna? Flötet mitt i viken fanns inte heller på sjökortet. Undrar vilken märkning det hade fått...

...och tack för era heja-rop! Dessa, i kombination med det vänliga bemötandet där i väster, lockar till fortsatta turer över viken!

Kunde någon med erfarenhet av dessa Fidror tipsa mig om bästa sättet att kryssa? Vilka segel osv. Mellan Ulvön och Köpmanholmen loggade vi närapå 40 nm, och det vill jag inte behöva upprepa...

Inte så fruktansvärt hisnande ändå! Loggen låg ganska ofta stadigt mellan 5 och 6 knop sålänge den fungerade! Tycker att Fidrans långsamhet överdrivits en del... Även om det också var surt att kämpa i motvind då andra gled förbi på kryss. Men visaren störde jag mig faktiskt också på.

Lånar tråden och frågar den samlade expertisen om felsökningstips. Räkneverket slutade snurra när jag och Fidran korsade gränsen mellan Sverige och Finland. Oklart om det har med saken att göra. Har inte kollat närmare än vart vajern försvinner bortom synhåll, och båten ligger nu tolv mil bort, så jag tjuvstartar med tankearbetet...

Ja... I princip är jag ju inte ännu i Nykarleby. Och inte har jag ju egentligen lärt mig segla heller, mer än tillräckligt för att våga fortsätta. Så en fortsättning tycks ju inte alldeles omöjlig! Nu ska bara bryggor letas fram där en nomad som jag kan förtöja båten nån vecka i gången utan större budget. Två gästplatser har jag luskat fram där jag utan avgift (eller service) kan ligga, men med 70 sjömil emellan. Alla mina rastplatser från ifjol är mer eller mindre obrukbara, då den båten bara behövde däromkring 55cm vatten för att vara glad. En av bryggorna kan visserligen för djupgåendet vara aktuell än, men den ligger ganska oskyddad för 180° av vindarna. Den nuvarande bryggan är ypperlig på alla sätt och vis, men bilfärden tar nästan två timmar enkel väg...

Själv köpte jag nyss en Havsfidra och seglade hem den med två kompisar. Efter en veckas segling och ett par hundra sjömil börjar det sitta, inbillar jag mig.

Efter Härnösand blev det tyst i etern, och det med fog: Telefonen, och med den nätet, lämnades nämligen på 19m djup norr om Härnösand! Bassängen mellan klaffbroarna bjöd också på visst huvudbry: farledens riktning var utmärkt från båda håll, vilket i kombination med djupkurvorna ledde oss att tolka det så att babordsmärkena skulle hållas på styrbordssidan. Efter ett lätt skrap som varning och ett större, mer definitivt skrap märkte vi att vi gjort en missbedömning, men efter lite gungande kunde vi backa av och fortsätta resan. Djupet på platsen var angivet till 5,2m om jag inte minns helt snett. Från Härnösand seglade vi till Ulvön, där vi stannade en dag. Vinden hade då vänt så att vi hade 16 m/s i motvind, och det avskräckte både oss och grannen vid bryggan, en finne vars båt var nästan dubbelt större än Fidran... Vid avfärden bedömde jag vinden gynnsam för att hissa segel redan vid bryggan, så i gryningen lossade vi förtöjningarna, drog upp förseglet och gled tyst och stillsamt ut åt väster. Planen var att hinna med dtt tåg i Örnsköldsvik , en av mina tutorer hade mer bråttom hem än Fidran, men efter många timmars kämpande på kryss gav vi upp och sökte oss in till Köpmanholmen istället. Därifrån kundd han ta sig vidare hem, om än med större olägenhet. Efter att ha väntat bättre väder seglade vi, återigen i motvind, till Skagshamn för att få ett litet försprång mot de fördelaktigare vindar som utlovats nästa dag. En stadig frukost och en väderleksrapport senare tankade vi och gav vi oss ut på nytt. En kvart senare dog motorn och vi blev tvugna att dra upp seglen och kryssa ut mellan klipporna i en nästan obefintlig motvind. Nervöst att försöka göra ett slag då farten inte riktigt räcker till... Vi kom oss ut och satte kurs nordost. Tanken var att gå längre norrut, sova på saken och gå över följande dag, men då vi kom ut från kusten bedömde vi att vi lika gärna kunde ta överfarten direkt. Femton timmar senare förtöjde vi vid bryggan på Klobbskat och var på finsk mark igen. (Motorn ledsnade pga. en halvliter vatten som hade kommit in i tanken på nåt vis, bara att tappa ur vid bränslefiltret och dra runt den i sammanlagt ett par minuter...)

Jo, jag har ägnat en del tankeverksamhet åt dessa blå bojar, men jag utgår från att få flytta mig om nån bättre berättigad dyker upp. Agön var ju ett 2-timmars-stopp för att vila och koka mat, så det känner jag inga större samvetskval för , och Kuggören avklarades ju då på svaj bredvid bojen. Dock utan nämnvärd vind och kullerstenar! Nu ligger vi i Härnösand utanför simhallen och väntar på att nån hamnfogde ska dyka upp, sedan ska vi bunkra bränsle och mat (och nya regnkläder) innan vi siktar på Ulvön. Angående religiositeten, så använde jag termen ganska löst för att slippa gå in på en diskussion som platsar bättre annorstädes. Jag tror inte min "religion" är ivägen för nån. På senaste tiden är det mest världsfördärvande jag ställt till med i religionens tecken att jag trakterade tramporgeln i kapellet på Storjungfrun nån minut!

Första natthamnen blev Storjungfrun. När vi kom iland i mörkret hittade vi en passlig brygga, där det stod "en plats reserverad". Vi tolkade det så, att den andra sidan av bryggan var fri Morgonen efter såg vi skylten "Taxibåt", men ingen sådan syntes till förrän vi seglade ut. Bastun var ljummen från föregående bad, och värmen steg snabbt med lite eldande. En god första etapp. Efter att ha sovit, klättrat upp i masten och fixat en flagglina på styrbordsspridaren för skepparvimpeln seglade vi vidare. Andra etappen var betydligt jobbigare, samma vind, mera vågor. Jag låg på läsidan och matade simpor i fem timmar i sträck medan min besättning skötte seglingen... Religiöst lagd som jag är ropade jag ju till Gud om lindring, men då ingen sådan kom bad jag om lättare väder istället varvid vinden mojnade helt. Till besättningens stora förtret. Vi gick in i lä till Agön. För att inte göra en extra omväg valde jag fiskehamnen på sydöstra sidan. Tydlig enslinje att följa och allt gick bra, tills folk på en terass började vifta åt oss. Vi tog det som en varning och vände helt om, varvid vi kom ur enslinjen och hittade ett grund... Ingen fara med det, bara en lättare känning, men ändå. Efteråt såg jag på sjökortet att hamnens djup var märkt (1m)... Terassfolket ska ha tack ifall någon känner någon som känner någon! Vi gick alltså vidare västerut till Storhamnen och hittade en blå boj där vi intog mat. De båda andra alltså. Men någon(s) försyn var det med det hela ändå, för medan jag vilade magen passade jag på att undersöka en långsam läcka som gav länspumpen lite väl mycket jobb: Slangen från sittbrunnens självläns visade sig vara sprucken och där rann en liten stadig rännil in alltid då vi satt alla tre i aktern! Genomföringen pluggades utifrån, slangen putsades upp och tejpades med några lager eltejp på de spruckna partierna. Nu har länspumpen varit tyst så länge att jag nästan blir nervös för det istället... Hemkommen ska jag lasta fören tungt och fixa ordentligt, och med kran denna gång. En del motorkrångel har det också varit. F-Götan går dåligt på låga varv och startar inte alls pånytt när den är varmkörd. Inget som lite startgas inte löser, men motorn sitter ju inte precis lättillgängligt! Vi försökte gå vidare efterhand, men då vinden inte räckte till att hålla seglen sträckta i dyningarna fick vi ge oss och gå för motor in till Kuggören för natten. Ankrade på ett osäkert svaj (25m lina, 1m kätting på 12m djup ) och litade på att vinden inte skulle friska i under natten. Gick fint, och efter en sovmorgon gick vi vidare i spegelblankt vatten för motor. Utanför Bålsön satt vi och diskuterade gårdagens böner och konstaterade att en ny ansökan om väderomslag var på plats, och nu seglar vi som bäst nord-nordost på en bra kryssbog mot Gran. Registrerade mig också på Marinetraffics AIS-app för de nära och kära, så där kan man följa med om man känner för det. Jag lär mig massvis, och börjar småningom känna mig hemma i båten. Det blir en kul höst!

Ja, numera heter hon alltså "EINVIS" (dialektalt "envis") och hemmahamn blir Nykarleby. Vadå "värsta" förresten? På tal om "värsta", nåt tips mot sjösjuka?

Thallatha! S109! Snart 20 nm avverkade utan större problem, siktar på Storjungfrun idag, eventuellt ännu längre... Om nån vill säga hej kan jag nås på VHF-en! "Einvis" / OH6643 / MMSI 230096640. Fast den hörs dåligt utanför ruffen...

Vi anlände sent på söndagskvällen i Gävle och möttes på tågstationen av säljaren och hans fru. Därefter bjöds vi på en god kebab som avnjöts i ruffen på hans nya projekt, en betydligt större dam. Nu har vi kojat vid bryggan och min besättning har ännu inte synts till på däck. Dagen kommer att gå till att bunkra mat, provsegla båten och avsluta köpet, sedan stryker vi flagg, hissar den finska och seglar norrut medan vädret håller: Det lär slå om till nordan efter onsdag.

Verkade ju vara en bra app detdär också! Valet tycks alltså stå mellan 5 och 15 m/s... En VHF-antenn i mer transportvänlig längd är nu inköpt, den finska fanan är anförskaffad, besättning är vidtalad, resorna är bokade och betalda, svenska kronor är utväxlade och snart är bara resten kvar!

Råkar nån ha erfarenheter av appen WINDY? Kollar vädret varje dag nu, och denna appen hade ett trevligt användargränssnitt. Frågan är bara om den visar bra data eller bara är snyggt och lättnavigerat?

http://online.vasabladet.fi/Artikel/Visa/151719 Det positiva är ju att man efter att ha lärt sig i denna skärgård antagligen klarar det mesta

Drar mig till minnes att min navigationskurslärare underkände mig i en uppgift där jag med djupgåendet 1,3m hade planerat segla rakt över ett grund utmärkt till 2m. - Vad händer med djupet om våghöjden är 1,5m? frågade han

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/07/24/flotte-raddade-atta-personer-nar-motorbat-sjonk-utanfor-ritgrund-i-kvarken Här har man tydligen haft gott säkerhetstänk, med både DSC/VHF, flytvästar och räddningsflotte!

https://www.smhi.se/vadret/hav-och-kust/hav-och-kustvader/q/Gävle/2712414#ws=wpt-a,proxy=wpt-a,parameter=wind Funkar bra i mobilen, annars har jag använt yr.no, som också har bra kartor om man surfar in från dator.

Funderade också på strömmen, men då jag kollade dess hastighet på yr.no så verkade en 0,25 knop motström vara ganska försumbar. Än mer försumbar när man väger in tanken på att som absolut nybörjare segla nonstop i ett par dygn för att komma över pölen! Eller vet du nåt som jag inte vet än?

Nu har jag gått igenom rutten tre gånger med små förbättringar och justeringar varje gång. Nu kan vilken amatör som helst navigera hem, så får jag fokusera mer på seglandet. Tänker jag Räknar nu med fem-sex dagar för att ta mig från Gävle till Snöan söder om Umeå, och därifrån hemåt över Kvarken. Kollade nyss vindprognosen på SMHI och är mycket nöjd med de sydostliga vindpilarna bara nån dag innan avsegling (prognosen är för kort för att se längre fram) Lite större vindpustar än 3 m/s kunde det ju däremot få bli... Det är inte förresten möjligtvis så att nån av läsarna sitter i trakterna av Stockholm eller Gävle och har en liten VHF-antenn överlopps? Tänker inte ens försöka dra med mig den 2,5m långa antenn jag nu är begåvad med...

Resan fortsätter i ny tråd! http://www.maringuiden.se/forum/topic/86445-lära-sig-segla-mellan-gävle-ulvön-holmögadd-vasa/