Dra loss grunstött segelbåt

[forgus31 140]

Den spektakulära och nyttiga filmen hur man kommer under för låga broar gav ideer om att få seglare av grundet på samma sätt behöver en egen tråd. Det här är en teknik som funkar på alla seglare och nyttan är uppenbar. Seglar man i grunda områden tex Danmark går man förr eller senare på grund. Där är man hjälpsamma med bogsering men det händer att man kräver bogseringslön och det kan bli dyrt. Här kan vi diskutera hur man bäst gör.

[pseudonym 1 170]

http://www.lidkopingsnytt.nu/2009/06/11/seglare-instangda-men-solsting-kom-ut-fran-lidkoping/

[toaen 510]

Seglade i Limfjorden 2007 och nådde efter ett evigt kryssande i mer eller mindre regn - Thyborön. När jag kom in i hamnen fanns det en lämplig plats mellan två segelbåtar. En nyare båt med kappseglingsstuk med Holländsk flagga och en gammal medfaren stålbåt med långt bogspröt. Upp ur kappseglaren rusade en tjej i regnrock och trosor. Av hennes agerande att döma var hon oerhört rädd att jag skulle komma i närheten av deras blanka skrovsida. Efter en stund kom det även upp en kille i fullt regnställ. Han stod i stort sett still med händerna utefter sidorna och verkade nästan fastvuxen i däcket.

Killen i stålbåten var inte lika rädd om sin båt utan klev med stort besvär iland över det låga bogsprötet i regnet och hjälpte mig att förtöja, varefter han klättrade tillbaka ombord.

Den natten jag låg i Thyborön vände vinden till ostlig och jag började  kryssa tillbaka österut nästa morgon. 

Från Nibe till Ålborg är det mest trånga rännor att segla i och då det var kryss valde jag att gå för motor. När jag närmade mig Ålborg och girat österut för att gå mot gästhamnen fick jag se den holländska kappseglaren. Efter en stund tyckte jag att det såg lite konstigt ut. Man höll på att ta ner kryssfocken. När jag passerat förstod jag vad det var. De hade gått på utsidan leden och gått på grund. Killen stod i sitt regnställ med händerna ut efter sidan som vanligt. Tjejen var mycket aktiv.

Jag fick över en bogserände och gjorde många försök att dra dem loss, utan resultat.

Försökte också kränga dem med ett fall, men kom ganska snart på att det inte var en gångbar modell i det här fallet.

Under tiden som vi försökte resornera om vad vi skulle göra lyckades jag i min ouppmärksamhet få deras bogserlina i propellern. Det var inget annat att göra än att förtöja långsides. Tjejen hade under tiden hoppat i vattnet och försökte frilägga spadrodret som grävt sig in i leran.

Man hade försökt att komma i kontakt med Danska sjöräddningen utan resultat. Jag provade att ringa upp SSRS på Hovås, i hopp om att de kanske skulle kunna nå danskarna, men fick inget svar. Ringde upp SSRS på Smögen och fick svar av av vakthavande. Under tiden hade den holländska båten fått kontakt med danska sjöräddningen. De skulle komma om en halvtimme. Jag talade om för vakthavande på Smögen att det hela tydligen skulle fixa sig och tackade för att jag fått störa honom. När jag lagt på ringde vakthavande på SSRS i Hovås upp. Han hade varit upptagen när jag ringde och inte kunnat svara. Förklarade situationen för honom och tackade för att han ringde upp.

Den holländska tjejen hade erbjudit sig att fridyka och ta loss linan runt min propellern när hon var klar med rodret. Jag drog gummibåten in mellan båtarna, la mig ner i den och sträckte ner armen så långt att axeln kom ner i vattnet. Då kunde jag nå min propeller och lyckades linda upp linan. Danska sjöräddningen ringde upp och meddelade att de inte skulle komma. De tyckte att det holländska paret skulle vänta tills det blev högvatten.

Det kom en dansk koster, något större än min. Vi kom överens att han skulle dra snett föröver med sin starkare motor och att jag skulle försöka dra vinkelrätt från akten, för att hålla ut det frilagda rodret från leran. Med gemensamma ansträngningar lyckades vi få den holländska båten flott. När vi hade kontroll på läget släppte vi våra bogserlinor. Den danska kostern fortsatte västerut och jag gick in i Ålborgs gästhamn och la mig. Det var gott att komma i hamn och jag gick ner, tog av mig de våta kläderna och slängde mig i kojen. jag var mycket rött och frusen.

 

En stund efter att vi fått den Holländska båten flott ringde vakthavande på SSRS på Smögen och frågade hur det gick för oss. Det kändes ganska gott att vår svenska sjöräddning hade sån omsorg om oss, fast de egentligen inte hade med saken att göra. Danskarna var ju överhuvud taget inte intreserade.

Efter en timme bultade det på båten. Jag trodde det var frågan om hamnavgift. Jag fick i hast på mig lite kläder och gick upp i regnet. Där stod det holländska paret. Jag fick en bärkasse holländskt öl som tack för hjälpen.

Har själv gått på grund ett antal gånger under mitt 50-åriga seglarliv, men aldrig värre än att vi själva kunnat ta oss loss.

Bifogad bild; Första grundstötningen på utanför de direkta hemmafarvattnen. Den enda av mina grundstötningar dessutom som fotodokumenterats.

Senast ändrad av toaen | 20 april 2012 | 11:48

[forgus31 140]

Alltid lika roligt att läsa Toaens öden och äventyr. Lite otur med kryss båda vägarna men kul med strapatser åtminstone efteråt. Det är väl lite av det man söker på resorna också. Inget är väl heller så inttressant som att beskåda andra båtars problem.

Jag tänker också på vilket av fallen som är bäst lämpade. Tar man t.ex stor eller fockfall är det ju konstruerat för drag uppåt och bogserar man med ett sånt blir fallet hårt böjt. Dels wiren i sig själv men även en trissa ligger risigt till. I nödens stund struntar man nog i det men har man ett spinnefall skulle jag nog ta det. Riggen håller ju för en ikulläggning med vindens hjälp utan att rigg eller fall brister så en bogsering blir istort sett samma sak. Det blir mer kraft (spinnaker sitter ju även fästad längre ned på båten och tar upp kraft) men å andra sidan behöver man inte kränga så mycket för att komma loss oftast. 

Man kan ju också ta två fall så belastningen blir halva.

Har man en båt som inte sticker så djupt kan man kanske hoppa i och dra loss den själv. Vore ju en uppvisning att gå iväg med båten efter sig i ett snöre.

Kan tänka mig att man också skulle kunna vända en båt som gått på grund genom att dra i ett fall. Har man krängt båten så kommer man att få en vridande kraft om man drar snett framåt eller bakåt i fallet. Det kan ju var så att lämpligaste vägen är varifrån båten kom när den gick upp på grundet och då bör ju båten vridas nittio grader vilket borde vara möjligt med fallet.

 

[toaen 510]

Det som jag egentligen ville ha sagt i mitt inlägg, men som kanske försvan bland mina många ord är att om en båt med djup fenköl och spadroder fastnar längs leran intill de danska farlederna tex i Limfjorden, så är nog metoden att kränga ner båten inte den bästa.

Har då båten en väldig klen mast,  en 7/8 dels rigg och en massa vant och stag kors och tvärs så är det ingen höjdare att försöka kränga båten.

Den metoden vi använde och fick loss båten med var att en båt drog snett föröver och en båt drog tvärs i aktern, för att hindra spadrodret från att gräva in sig o leran.

Beträffande min seglats i Limfjorden så var den minst ut sagt problematiskt. Minst ett tekniskt problem varje dag. Motvind  hela resan oavsett åt vilket håll jag seglade (huvudriktningen) och regn i större eller mindre omfattning varje dag. Vind från ingenting till storm. Resan slutade, på vägen hem, med det värsta ichiasbesvär jag överhuvudtaget haft  och som lök på laxen skar motorn vid Vinga västra angöring.

http://thallatha.blogspot.se/2009/12/limfjorden-2007_5237.htm

Skulle inta ha nåt emot att segla i Limfjorden igen. Det kan knappast bli värre än förra gången. Bara bättre. 

Senast ändrad av toaen | 20 april 2012 | 14:16

[Gäst Kalman]

En av mina jobbigaste grundstötningar var med förra segelbåten. Skulle ta en sista repa innan upptagning. Vattnen i närheten av Hjulsta mitt i Mälaren är öde. Sommarstugeområdet öde. Inte ens en eka i vattnet. Skulle gina genom ett smalt sund men kom för nära en sten som jag i.o.f.s visste fanns där. Bom--tvärnit. Jaha.

Efter ett evigt gungande och slående med motorn fram och back och hängandes i fall ut på bommen så lyckades jag til slut komma loss. Vakten på hjulsta bro torde ha sett den gungande masten på samma plats men reagerade inte. Det här var före mobiltelefonernas tid och ingen visste var jag var, trots att jag vara bara runt knuten s.a.s.

Det hann bli rejält mörkt, tog minst en timma innan jag kom av stenen. Båten snurrade runt som en kompassnål på sin spets. Efter upptagningen så kollade jag kölen omedelbart. Mycket riktigt, en grop mitt i blyet på ca 2 -3cm diam och 1-1½ cm djup. Satt bokstavligt talat som på en nål.

Att kränga båten samt dra den i sidled samtidigt är det enda rätta i det läget.

De flesta träffar stenar som är släta i skärgården men i Mälaren finns det gott om spetsiga saker som sticker upp och river sönder.  Se upp för Vrången, 1 m djupt. Den ligger lite nv om Kurön när man kommer från Birka/Björkö. Den har sänkt minst en segelbåt som jag känner till.

Jag använde dirken och lade ut bommen tvärs och låste med skot och en lina föröver. Sedan höll jag mig i storfallet och gick ut på bommen. Höll balansen i dirken. Pirrigt vill jag lova men det funkade till sist.

[forgus31 140]

Har han också sett filmen?

Han har misstänkt samma utrustning. Lina för val av lutning som på filmen. Vad vore väl livet utan Youtube? 

[Hasse_O 28]

Eftersom denna tråd startades från den med att gå under en låg bro så lägger jag in denna kommentar även här (med risk för att vara tjatig)  Denna gång är kölen fokus

Ett annat område utöver att gå under broar är att kunna glida in till en hamn över en grundbank.

Svågerns stuga har ett inseglingsdjup på ca 1,3 meter och min båt hade då 1,5 meter. Jag var in där vid högvatten, med risk för att bli kvar. Provade fler gånger sedan vid lugnt normalvatten och hänga ut på bommen lite, men det gjorde ingen större verkan. Men det kan vara bra att veta att det kan gå att ta sig ut igen genom att kränga båten, mycket.!.
Jag har här gjort en uträkning i tabell för att visa hur man kan reducera djupgåendet eller masthöjden genom att kränga båten, men det måste krängas kraftigt för att ge något, under 20 grader är det meningslöst skillnaden blir väldigt liten. Dock kan det skilja lite på hur bulligt skrov man har, vad det exakt ger, främst vad avser djupgåendet.  Men skrovformen är egentligen ändå försumbar i sammanhanget, det är ändå få som kan mäta antalet grader exakt.

Håll tillgodo med denna tabell, uträknad för mina 2 båtar och båten på filmen.